Yasmine Winberg: Reklamsamarbeten med döda människor? Dystopin är redan här

För några veckor sedan blev jag intervjuad i P3 Dystopia. Programmet har inte sänts än men handlar om vad som händer om influencersamhället spårar ur. Jag svarade något i stil med att vi kommer att få se influencersamarbeten flytta gränserna, där brottsoffer och gärningsmän gör betalda samarbeten med företag. En värld där precis allt är till salu.

Det låter ju som en ding-ding-värld.

”Jag fick nyss veta att pappas älskade bror Ulf gått bort. (...) Just nu har vi sorgepaus. Där tårar får gråtas och tacksamheten får väckas till liv. Ignis begravningsbyrå finns där och hjälper till hela vägen, så det finns tid att sörja (...) I betalt reklamsamarbete med Ignis begravningsbyråer”. 

Ann Söderlunds caption på Instagram, bildsatt med hennes avlidne farbror, bekräftade att dystopin redan är här. Hon var förvisso snabb med att radera sitt inlägg, men det var för sent. Det hade redan gått viralt i sociala medier och väckt frågan hur vi hamnade i en samtid där det till och med går att kommersialisera på de döda. Inte ens i graven blir man kvitt reklamen. 

Hon fick sällskap av Malin Berghagen, som också gjorde ett reklaminlägg med samma begravningsbyrå.

LÄS MER: Använde döda närstående i samarbete med begravningsbyrå – Söderlund och Berghagen får kritik

På annat håll följer jag en betydligt mindre profil på Instagram, vars närstående utsatts för brott. Även hen bekräftar dystopin när hen lägger ut betalda samarbeten med en annonsör där följarna uppmanas att använda en rabattkod med brottsoffrets namn när de shoppar. 

Dystopin når ytterligare höjder när de ansvariga vägrar att ta ansvar för sina publiceringar. För gudarna ska veta att influencers med all önskvärd tydlighet har visat sig vara experter på att ducka frågor från traditionell media så fort någon yppar ordet kritik. 

Detta är inget undantag. Jag har haft en konversation med Ann Söderlund och Malin Berghagen på Instagram i dag. Malin Berghagen tackade nej till intervju. Ann lovade först att ringa upp vår reporter Vilma Pettersson. När inget samtal kom och timmarna rann iväg bad vi återigen om intervju. Ann Söderlund svarade då att hon gärna skrev en debattartikel. Sedan meddelade hon att hon ska prata om detta i sin podcast i stället. Det måste vara skönt att kunna styra berättelsen om sig själv på det sättet som alla influencers har privilegiet att göra.

Inte heller annonsören, som enligt ICC är den som har det yttersta ansvaret i all annonsering, vill ta något ansvar för inläggen. Begravningsbyrån Ignis vd Cecilia Ståhl, svarade så här när vår reporter Alicia Price ringde upp: 

”Vi varken kan eller ska styra vad en influencer skriver, utan det är ett test. Vi har fått ris och ros och kommer så klart göra en utvärdering efter testet”.

Test?! KAN inte styra? Syn på den. Alla som någonsin varit i närheten av ett influencersamarbete vet att det inte är så det går till. 

LÄS MER: Efter kritiken mot samarbetet – byrån svarar: ”Möjligt att det hade kunnat göras på ett annat sätt”

Vad som hände sen? Jo, Cecilia Ståhl hänvisade oss till byrån Wakai, en mellanhand som varken skrivit inläggen eller står som avsändare. Det är för dåligt, Ignis, Malin och Ann. Rannsaka er själva.