Opinion
Replik: ”Snällhet kräver fokus och hårt arbete”
När medarbetarna känner tillit och är hjälpsamma mot varandra blir samarbetet mer effektivt, kreativiteten ökar och kvaliteten blir högre. Det skriver Frida Blom och Birger Lycken på Westander som svar på Tommy Lindströms kritik av Westanders snällhetskultur.
Publicerad: 18 maj 2022, 12:37
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Booms beteendedesigner Tommy Lindström beskriver Westander som ”omåttligt framgångsrika” och vi tackar ödmjukast. Vi delar helt hans uppfattning att det vi på Westander kallar ”den lönsamma snällhetskulturen” inte nödvändigtvis är något som är bra för alla verksamheter.
Däremot känns rubrikens påstående att ”Westanders snällhetskultur saknar verksamhetsförankring” lite väl kategorisk i förhållande till en i övrigt klokt resonerande text. Vi håller dessutom inte alls med Tommy Lindström när han ömsom beskriver snällhet på arbetsplatsen som en floskel, ömsom som en hygienfaktor.
På Westander har vi stor erfarenhet av att utveckla företagets värdegrund till ett användbart styrinstrument. När vi 2011 tog fram vår jobbsökarbok 10 skäl att jobba på Westander ville vi i första hand uppmuntra rätt personer att söka sig till oss. På köpet fick vi en stark, effektiv och lönsam företagskultur. Genom att utförligt och konkret beskriva vad varje värdeord innebär i det dagliga arbetet har vi försökt undvika den floskelfälla som många företag ramlar ner i och som Tommy Lindström så träffsäkert beskriver.
Som ihärdiga praktiker inom värdegrundsarbete är vårt bästa tips att använda värdegrunden vid all rekrytering. Låt exempelvis jobbsökaren ställa frågor utifrån värdegrunden i ett särskilt möte. Välj bort även mycket kompetenta personer med värderingar och attityder som inte är förenliga med företagets värderingar.
Vi tror att betydelsen av snällhet är underskattad på många arbetsplatser, inte minst inom vår egen bransch. Kommunikationsbranschen består av kunskapsföretag, vars framgång i hög grad är beroende av de anställdas kompetens, engagemang och kreativitet. I sådana företag är snällhetskulturen särskilt viktig för effektivitet och lönsamhet.
Att vara snäll känns spontant som något helt okontroversiellt. Det är något de flesta lär sina barn att de ska vara. Men i arbetslivet är det tvärtom många som förknippar snällhet med mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla.
Snällhet innebär att vilja andra väl och agera därefter. Snällhet är ett aktivt val av förhållningssätt kolleger emellan och tydligt handlingsorienterat. Det är inte en personlig egenskap och inte heller ett enkelt val. Att välja snällhet i praktisk handling kräver fokus och hårt arbete, för både individer och organisationer. På arbetsplatsen bidrar snällhet till att jag som anställd litar på att mina kolleger faktiskt vill mig väl.
På senare år har organisationsforskning kring de nya kunskapsföretagen lyft fram fördelarna med en snällhetskultur på arbetsplatsen. En ökad trygghet i fördjupade samarbeten skapar dynamik genom att vi vågar vara oss själva, framföra avvikande uppfattningar och göra saker annorlunda. När medarbetarna känner tillit och är hjälpsamma mot varandra blir samarbetet mer effektivt, kreativiteten ökar och kvaliteten blir högre.
Westander utsågs 2022 till kommunikationsbranschens Bästa arbetsgivare av fackförbundet DIK. Vi tror oss se en tydlig koppling mellan aktivt värdegrundsarbete och hög medarbetartrivsel. I en årlig enkät bedömer våra anställda i vilken grad de ”tycker att Westander har en tydlig värdegrund”. 2022 blev betyget 9,6 på en tiogradig skala.
Vi menar att företag med en snällhetskultur kan ta mer betalt för sina tjänster, enklare rekrytera rätt personer och behålla medarbetarna längre. Den byråledare som vill veta mer om Westanders erfarenheter av att sätta snällheten i system på arbetsplatsen är varmt välkommen att höra av sig till någon av oss två.
Frida Blom, tf vd, och Birger Lycken, ledarskapskonsult
Westander
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.