Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Så mycket bättre kunde lära oss så mycket mer – om vi tänkte så här

Publicerad: 11 november 2021, 14:00

Foto: Pär Bäckstrand

Vad kan vi lära oss av livssvackor och fiaskon? En hel del, föreslår forskningen. Beate Undén från Rodolfo skriver om samhällsnyttan i floppar i veckans beteendebank.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

I tv-soffor och bekännelseprogram på sommarbryggor berättar kändisar till höger och vänster om sina svårigheter och livssvackor och hur dessa hjälpt dem att bli bättre människor. Men hur bra är vi egentligen på att lära oss av våra misstag? En stor studie visar att värdet av misslyckanden är mindre uppenbart för oss än värdet av framgång och pekar på att vi behöver träna på att känna igen lärdomarna i fiaskon, så att både vi själva och andra kan lära oss av det förflutna. 

Vad säger forskningen?

Ett gäng studenter fick göra två olika quiz med kluriga frågor om symboler från utdöda språk, till exempel ”Vilken av dessa tecken representerar en bläckfisk?” Men hur bra man var på att besvara frågorna var sekundärt. På det ena quizet fick man nämligen återkoppling på när man svarat fel och eftersom det bara fanns två valalternativ kunde man därigenom lära sig vad rätt svar var. På det andra quizet fick man däremot ingen feedback alls. Deltagarna ombads sedan dela med sig av det testresultat som de tyckte bäst skulle hjälpa en annan person att lära sig symbolerna. Det enklaste för denna andra person vore så klart att ta del av det ”rättade” quizet, som visade vilka som var de felaktiga svaren. Trots det valde 7 av 10 att dela med sig av quizet som saknade feedback. De verkar inte ha insett att det finns värdefull information i misslyckanden. 

Men hur ser det här ut i en professionell kontext? Man bad på liknande sätt yrkesaktiva lärare att dela med sig av minnen av framgång respektive misslyckande i sin yrkesroll. Det kunde till exempel kretsa kring hur väl de nått ett mål eller återkoppling de fått från en överordnad. Även här uppmanades de välja ut ett av minnena, antingen av framgång eller fiasko, som anonymt skulle delas med lärare på andra skolor som ett sätt för dessa att utvecklas. Och återigen valde de flesta ut sin framgångshistoria. 

Och vad betyder det?

Både studenternas och lärarnas svar anonymiserades innan de skulle spridas vidare. Därför kan inte viljan att framstå i god dager helt förklara den ihållande viljan att främst berätta om det man lyckats med. Snarare verkar det som att vi tror att framgång är en bättre läromästare än fiasko och med missriktad välvilja lyfter vi därför fram våra mer lyckade erfarenheter när vi vill hjälpa andra. Trots att flopparna i det här fallet innehöll mer användbar information än succéerna. Vi känner oss hotade av våra egna nederlag och vill gärna fjärma oss från dem, även när de inte kan härledas tillbaka till oss. Men som studierna visar är det här ett irrationellt beteende som gör att alla förlorar. Att lära sig av andras misslyckanden är ett kostnads- och riskfritt sätt att dra lärdomar som annars kan vara både dyrköpta och pinsamma. Som forskarna kommenterar, ”Information on failure is a public good and when it is shared, society wins.” 

 

Beate Undén, beteendevetare Rodolfo

Källor
Eskreis-Winkler, L., & Fishbach, A. (2020). Hidden failures. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 157, 57-67

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.