Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Så straffar standardiserade ”blocklistor” minoritetsgrupper

Att med hjälp av listor på ord förhindra annonser från att dyka upp i ”känsliga” sammanhang är en hörnsten av allt brand safety-arbetet. Men allt för standardiserade och vidlyftiga blocklistor riskerar att slå mot innehåll och kreatörer som lyfter fram samhällets minoritetsgrupper. Det skriver Robert Björk, nordisk chef på Channel factory.

Publicerad: 13 april 2022, 13:17

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Brand Safety

Det är hög tid för varumärken att anamma säkerhetsstrategier som speglar vår tid — en där vi inte nöjer oss med annat än ansvarsfull annonsering som bidrar till ett inkluderande klimat. 

Så kallade blocklistor betraktas ofta utgöra en nyckelingrediens för annonsörers brand safety-insatser; ett säkert kort för att undvika att hamna bredvid stötande eller olämpligt innehåll som kan äventyra varumärkets rykte, vilket inte minst i kristider som dessa är företagens stora mardröm. Problemet är bara att överbeskyddande tillvägagångssätt leder till att innehåll utesluts. Inte bara sånt som är säkert, utan också det som är välgörande för varumärket. 

Låt mig tydliggöra genom att be dig tänka på den moderna konsumenten. Vad karaktäriserar dennes förväntningar på varumärken idag? Bortsett från hållbarhetsfokus, vågar jag påstå att det är socialt ansvarstagande. Ansträngningar när det kommer till frågor som jämställdhet, mångfald och inkludering förväntas av företagen, och de brister och problematiska mönster som finns diskuteras både av varumärkena själva och reklambranschen i stort. 

Vad jag däremot saknar i denna diskussion är reflektion kring den inneboende problematiken i branschstandardiserade och utgångna blocklistor, som ofta innehåller ett stort antal termer relaterade till etnicitet och sexuell läggning, och därmed gör att samtligt innehåll relaterat till dessa keywords blockeras. I sina försök att uppvisa integritet kan varumärken alltså omedvetet komma att bidra till exkludering av marginaliserade grupper och dess innehåll. Och den sortens oetiska blockering är inte bara problematisk i sig, utan också rentav skadlig för företag som idag förväntas ta sitt sociala ansvar. 

Med 60 procent av konsumenterna som föredrar att associera sig med företag som aktivt anstränger sig för att skapa inkluderande online-upplevelser, tål problematiken att pratas mer om. I nuläget straffar branschens standard innehållsskapare inom grupper såsom LGBT och BIPOC, och bidrar samtidigt till att innehåll relaterat till dessa grupper utesluts, såsom diskussioner kring socialt utanförskap, identitet och mental hälsa. 

Det är inte så att vi ska bojkotta blocklistor. Men i samma stund som brand safety-diskussionen blir hetare och annonsörer anammar en mer medveten attityd, blir reflektion kring vår användning av dem också mer relevant.

I grund och botten handlar det om att skifta till ett inkluderings- framför exkluderings-tänk, som inte straffar kreatörer, oavsett sexuell läggning och etnicitet. Börja med att ställa frågan; hur ofta uppdateras våra blocklistor? Och desto viktigare; hur jobbar vi med inkluderingslistor? När fokus läggs på att hitta säkra kanaler och röster, istället för att blockera så mycket som möjligt utav ren och skär rädsla för att råka hamna fel, blir det inte bara enklare att annonsera säkert, utan också smart.

Robert Björk, managing director, Channel Factory Norden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Brand Safety

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.