Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Smittar du andra med falska nyheter?

Publicerad: 4 februari 2021, 13:13

I vilken utsträckning går det att påverka minnen? I en tid där olika konspirationer cirkulerar och vinner mark tittar Rodoflos beteendevetare Beate Undén på vad forskningen säger i frågan.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

En majoritet av amerikanska republikaner tror att konspirationsteorin QAnon, som utmålar ledande demokrater som pedofiler och satanister, är delvis eller helt sann. Många av dem som stormade Kapitolium var QAnon-anhängare och återigen är frågan om fake news och polarisering superaktuell. Forskare har sedan 1970-talet undersökt den så kallade felinformations-effekten vilken är skrämmande effektiv för att förvanska minnen – minnen som vi över tid integrerar i en felaktig världsbild. Det visar sig att minnen är betydligt enklare att påverka än vi kanske tror. 

Vad säger forskningen?

Forskare testade att visa människor en videoinspelning av en trafikolycka. Efter att ha sett klippet ombads deltagarna uppskatta bilarnas hastighet. För att undersöka hur känsliga minnen är för manipulation delade man in deltagarna i grupper och använde olika ord för att beskriva själva krocken, som antingen en ”hit”, ”smash”, ”collision”, ”bump” eller ”contact.” Grupperna som hört det mest dramatiska adverbet, att bilarna ”smashade” in i varandra, uppgav att de kört i högre hastigheter än någon av de andra grupperna. Ett enkelt skifte av ordval gjorde alltså att bedömningen och minnet av händelsen förändrades. 

Även politiska åsikter kan manipuleras med hjälp av att plantera falska minnen. Under en folkomröstning på Irland 2018 tillfrågades 3000 personer hur de skulle rösta, för eller emot legaliseringen av abort. Varje person fick läsa sex olika nyhetsreportage, varav två var påhittade nyheter om hur en person med motstående politiska åsikt begått ett brott eller annan moraliskt tvivelaktig handling. När deltagarna läst alla reportage fick de svara på om de hört nyheten tidigare och om de hade specifika minnen av själva händelsen. Därefter fick de veta att vissa av nyheterna var påhittade och ombads peka ut vilka de trodde det var. Nästan hälften av deltagarna rapporterade ett eget minne av någon av de falska nyheterna, många gånger till och med med rika beskrivningar av den påhittade händelsen. Och de komprometterande nyheterna mindes i högre grad om de gällde en person med motstående politisk åsikt. 

Och vad betyder det?

Den amerikanska polariseringen ökar exponentiellt och väcker så klart oro för liknande utveckling i Europa och Sverige. Hur är det möjligt att misstron är så stor och världsbilderna inom ett och samma land skiljer sig så mycket åt? Minnen är inte statiska utan kan manipuleras och när de väl etablerats i oss blir vi själva okritiska källor till felaktig information. Att kunna återge detaljer väl är ingen garant för att ens minnen är korrekta. Att däremot vara medveten om hur instabila minnen är och hur mottagliga vi är för att påverkas, särskilt om ett budskap är i linje med vår befintliga världsbild, är ett bra vaccin mot att internalisera och sedan smitta andra med falska nyheter. 


Beate Undén, beteendevetare Rodolfo

Källor

Loftus, E. F., & Palmer, J. C. (1974). Reconstruction of automobile destruction: An example of the interaction between language and memory. Journal of verbal learning and verbal behavior, 13(5), 585-589.

 

Murphy, G., Loftus, E. F., Grady, R. H., Levine, L. J., & Greene, C. M. (2019). False memories for fake news during Ireland’s abortion referendum. Psychological science, 30(10), 1449-1459.

 

 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.