Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Snåljåpen är asocial

Publicerad: 6 Mars 2020, 10:48

Katarina Graffman och Jacob Östberg.

Foto: Andreas von Gegerfelt

Konsumtionen är en såväl social som existentiell aktivitet utan vilken vi skulle bli alldeles vilsna. Det skriver Resumés bloggare Katarina Graffman och Jacob Östberg.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetKatarina GraffmanKlimatkrisen

Jacob: Gång på gång tycker jag man ser tecken på att vi som konsumenter är väldigt egoistiska och framför allt ser till oss själva. Nu senast aktualiserat genom de bunkringsbeteenden som följt i coronavirusets kölvatten. Gång på gång sprids budskapet att om vi låter bli att bunkra kommer mediciner och andra förnödenheter att räcka längre till dem som faktiskt behöver. Ändå verkar väldigt många tänka att ”jojo, men just jag tänker köpa på mig lite extra så att jag har mitt på det torra.” Samma egoistiska tendenser ser man kring mer hållbar konsumtion: ”Visst, vi måste sluta med det här och det hoppas jag verkligen att de flesta kommer att göra, men just nu tänker jag unna mig det i alla fall för det har jag banne mig gjort mig förtjänt av.” Det tycks vara svårt att bryta mönster eftersom vi har så förbålt svårt att se längre än vad näsan räcker. 

Katarina: Om man tittar långt tillbaka i mänsklighetens historia ser man att konsumtion ursprungligen handlade om social interaktion snarare än att ackumulera och samla på hög. 

Antropologen Marshall Sahlins beskriver i klassikern Stone Age Economics att jägar- och samlarsamhällen levde i välstånd. Vi brukar anta att stenåldersmänniskor levde i armod eftersom de inte hade så bekvämt som vi har det (läs: lika stort materiellt överflöd). Men knapphet är inte detsamma som brist på välstånd. Jägare och samlare skaffade det de behövde på några timmar per dag. Resten av tiden kunde de slappa och umgås. ”For there are two possible courses to affluence. Wants may be ”easily satisfied” either by producing much or desiring little”, skriver Sahlins. 

De som hade ett visst överflöd brydde sig inte om att tänka att nu ska det sparas, antingen för att stärka sin egen ställning eller läggas undan för sämre tiden. Nej, den som hade extra mycket kött bjöd till gästabud. Att bjuda sina vänner och sin familj inte bara stärkte de sociala banden, det utjämnade också tillgången till mat. 

Att konsumera innebar att vara social, att spara snarare att man avskärmade sig från ekonomin. Den som sparade var asocial. Det här är ju viktigt att fatta när man beklagar sig över att människor fortsätter att konsumera som aldrig förr. Att konsumtion är så långt ifrån den där avskilda, kontextlösa aktiviteten som vi bara vips kan upphöra med. Den nyttiga och produktiva ekonomin är egentligen en hyfsat marginell företeelse, vi konsumerar inte för att tillfredsställa grundläggande behov… utan för att vara sociala…  

Jacob: Jo, jag kanske var väl ensidig tidigare när jag hävdade att vi konsumenter framför allt ser till oss själva. För även i dag är ju väldigt stor del av konsumtionen i huvudsak en social aktivitet där vi hela tiden förhåller oss till andra. Mycket av konsumtionen sker i förhoppning om att andra bättre ska förstå vilka vi är, att de på ett korrekt vis ska placera in oss i de sociala kategorier som finns. Titta här vilken tuffing jag är med min skinnjacka i bikermodell! Se på mig hur intellektuell jag är i min lilla bruna basker! Hörrni, här kör någon som det går bra för, det ser ni på min sprillans nya sportbil! Vill ni veta vad jag bryr mig om? Jo, jag bryr mig om att framtida generationer ska ha det bra och det blir jäkligt tydligt för er när ni beaktar den här rätt vedervärdigt noppiga koftan jag har på mig som helt klart haft minst åtta tidigare ägare! 

Konsumtionen är helt enkelt en såväl social som existentiell aktivitet utan vilken vi skulle bli alldeles vilsna. Att vi sen är alldeles vilsna ändå, det är en annan femma. 

Läs fler blogginlägg av Katarina Graffman och Jacob Östberg här. 

Jacob Östberg

professor i reklam och pr

Katarina Graffman

doktor i antropologi

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.