Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Stefan Szugalski: ”Därför hamstrar vi toapapper”

Stefan Szugalski, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, hittar svar på folkets agerande under coronakrisen i Terror Management Theory.

Publicerad: 16 Mars 2020, 11:36

”Det uppstår psykologiska mekanismer när vi blir oroliga och tänker på döden vilket resulterar i att vi vill hålla så mycket som möjligt som vanligt – förutom det som tar bort 'terrorn'”, skriver Stefan Szugalski.

Foto: Janne Naess


Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Vi är inne i en tid där experter säger emot varandra. Ledarna i grannländer gör andra val än vad våra ledare gör. Oavsett vem som gör det bästa eller rätta beslutet är en sak säker – vi känner oss osäkra, vi känner oro. 

När vi läser om ett yttre hot som snabbt rört sig från där till här, det öppna Europa som nu stänger gränser, och oron för vår hälsa/ekonomi/sommarresa – så ökar vår osäkerhet och döden blir salient i vårt medvetande. 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

LÄS OCKSÅ: Coronaviruset slår mot Viking Line och Tallink Silja: ”Har justerat vår marknadsföring” 

Till och med det du läser nu hjälper till att öka osäkerheten. Förlåt.

När jag doktorerade inom ekonomi, kom jag i kontakt med Terror Management Theory. Teorin har i sig inget nyhetsvärde men i den här kontexten kan den vara användbar för att förklara hur vi tänker och agerar. Mycket kortfattat säger den att när döden blir påtaglig, blir vi oroliga. Det skapar en form av ”terror” där vi medvetet och undermedvetet tänker på vår hälsa och på våra nära och kära. Vi vill hålla dem nära och se till att de mår bra. Även om hotet är verkligt är våra tankar inte fullt rationella, de är emotionella och känslorna är starka. 

LÄS OCKSÅ: Pausad marknadsföring och tajtare samarbete – så jobbar resebolagen i coronakrisen 

Även om kunskap nu visar att våra små inte är i fara vill vi ändå skydda dem. 

Det gör att vi vill agera. Inte sitta och vänta på att någon expert eller politisk ledare ska agera åt oss. Vi är inte vana med situationen vilket gör att agerandet visat sig ta sig uttryck i att hamstra toalettpapper. Bra för oss! Då har vi på ett individuellt plan gjort något aktivt – även om det kan ha negativa konsekvenser för kollektivet. 

”Det går dock att påverka hur närvarande ”terrorn” är. Ett tydligt ledarskap minskar oron. Det är en förklaring kring varför politiska ledare ökar i popularitet i kris.”

Det uppstår psykologiska mekanismer när vi blir oroliga och tänker på döden vilket resulterar i att vi vill hålla så mycket som möjligt som vanligt – förutom det som tar bort ”terrorn”. Det gäller den kultur vi är vana med, personer vi känner och familjära varumärken - det hjälper oss att öka tryggheten. Den närmsta tiden kommer du oavsiktligt välja svenska varumärken, och du kommer säkert leta dig till svenska produkter och maträtter. 

LÄS OCKSÅ: Fulhetsforskaren – om knasiga grönsaker och hur vi skapar reklam som är bra för företag och samhället 

Terror Management Theory baseras på antropologen Ernest Becker Pullitzer vinnande arbete som bland annat resulterade i boken Denial of Death som släpptes 1973. Han menar att vi människor är unika varelser eftersom vi är medvetna om att döden finns. Som en konsekvens av det försöker vi fylla livet med kulturella element som ger livet mening. Även om vi förstår att döden finns skapar den oro i oss eftersom vi inte vet när det uppstår och för vem.

”Hos människor med hög självkänsla är oro för döden mindre påtaglig. Ökad självkänsla leder till minskad osäkerhet vilket till och med skapar en känsla av odödlighet. Det kan förklara varför vi reagerar så olika på informationen som vi får.”

Det går dock att påverka hur närvarande ”terrorn” är. Ett tydligt ledarskap minskar oron. Det är en förklaring kring varför politiska ledare ökar i popularitet i kris. Efter 9/11 blev döden mycket påtaglig för amerikanarna. När George Bush aktivt beslutade och offentligt tog sig an jakten på terroristerna ökade hans ratings med 50 procent. 

LÄS OCKSÅ: Osäkerhet på sponsringsmarknaden – det blir avgörande för utgången 2020 

Det är andra faktorer som påverkar den nivån av oro på ett individuellt plan. Hos människor med hög självkänsla är oro för döden mindre påtaglig. Ökad självkänsla leder till minskad osäkerhet vilket till och med skapar en känsla av odödlighet. Det kan förklara varför vi reagerar så olika på informationen som vi får. 

Till syvende och sist är det kanske det vi alla väntar på – ledare som tar aktiva beslut så vi kan fokusera på våra karriärer och gå till våra gym som ökar vår självkänsla. Själv längtar jag till midsommar och min silltårta. 

Stefan Szugalski

Stefan Szugalski är doktor vid Handelshögskolan i Stockholm. Inovember 2018 disputerade han med avhandlingen ”Marketing with benefits” – om hur man kan skapa marknadsföring och innovation som är bra för företag, människor och samhället i stort. Stefan jobbar idag som Head of Strategy på Pond Design.

Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.