"SVT:s nya kommunikationskoncept är värt att hyllas"

Göteborgs-Postens Håkan Boström är irriterad på SVT och deras marknadschef Christer Mellstrand. Han tycker att SVT går populisternas ärenden och att SVT sätter sig på väl höga hästar och attackerar med "Redan Sokrates insåg att kärnan i sanningssökandet handlar om ödmjukhet."

Förutom det uppenbara kastandet av sten i ett glashus så finns ett par till irriterande saker i hans angrepp. Det ena är att Boström inte ser eller vill erkänna att han och Mellstrand faktiskt är överens om att oberoende journalistik är en viktig byggsten i ett demokratiskt samhälle. I dagens polariserande borde brobyggande ligga prioriterat hos varje engagerad, klok människa. Det andra är att han inte ser hur han själv är en del i att det blivit som det är, nu när halva samhällen starkt misstror media och den andra halvan är skeptisk. Jag tar mig här fräckheten att peka på några uppenbara saker jag anser Boström och vi alla ska tänka mer på.

I mer än 15 års tid har vi först sakta sedan allt fortare rört oss mot den situation vi har idag. En tid när var och en av oss lever i en konstutställning med en verklighet som är strikt anpassad efter vad som intresserade oss igår. Det jag ser idag är en buljongtärning på det jag såg igår och det jag ser imorgon är en buljongtärning på det jag ser idag. Alla har sin egen världsbild och den blir snävare och snävare för varje dag, samtidigt som vi matas med tron att vi lever i den tid då all information är tillgänglig och framför mig. Undersökningar visar att yngre upplever att de "vet mer" för "de har haft tillgång till nätet och Google hela livet". Insikten att lever mitt i en maskinunderstödd fördumning som kräver ett aktivt förhållningssätt till information är inte spridd vare sig hos yngre eller äldre. Den insikten behöver göras synlig.

Den som försöker leta upp en erfaren journalist, som varit med de här senaste 15 åren, som inte känt sig irriterad över behovet att jaga klick, den får leta länge. Media var lite sena på bollen men snart startade klickjakten som en konsekvens av hur uppmärksamhet drivs på nätet. Kanske var det först i november 2016 som kvalitativ journalistik fick nyväckt status. Chocken när en osammanhängande, raljerande och tafsande fastighetsägare blev president i USA trots att 110 miljoner USD i undersökningar sa att han med 98,3% chans skulle förlora var stor. Analytiker och media, liksom jag själv var i chock. Det fick mig att borra djupt i den påverkansmekanik vi lever i idag och som reklamvärlden inte förstod. Boströms indignation klingar illa. Han raljerar om att marknadsfolk har en benägenhet att tänka i konflikter. Det vore istället klädsamt med en del av den ödmjukhet han själv efterfrågar. Särskilt med tanke på att hela den globala rörelse av populism med dess avarter som vi ser idag är byggd av att traditionella media har gjort sig till nyttiga idioter genom att ägna sig åt den polariseringsporr som hela nätets mekaniska styrning göder.

Sociala media och traditionella media är katalysatorer för varandra. Slutligen så är han irriterad på att SVT visar upp "populisternas narrativ'"och understödjer det genom att exponera det. Jösses så dumt. Det är som att säga att Greta stöttar Trumps perspektiv när hon ändrar sin status till "A very happy young girl". SVT gör narr av populisternas narrativ och den som inte får den polletten att trilla ner har redan gjort sig själv reflektionsresistent.

Frågan är om irritationen kommer ur att reklamen lyfter upp det som möjligen är en journalistisk varböld? Att man har varit (är?) fången i att behöva förhålla sig till nätets algoritmer för sin överlevnad. Att det är ett helvete att bedriva kvalitativa, reflektiva resonemang när läsarnas uppmärksamhet finns i utrymmet mellan två stationer i kollektivtrafiken. Jag skulle säga att SVT har givit sig in i folkbildningslandskapet med sin insats med ett underliggande budskap att tänka efter innan man reagerar. Man gör det i en paketering som slår populismen med dess egna verktyg. Det finns ett aktuellt exempel på hur effektivt det är; Greta Thunberg. Hon är ett lysande exempel på samma processer och mekanik som tagit Jimmie och hans gäng till toppen. Det Åkestam Holst och SVT gjort är värt att hyllas för det tar rygg på Gretas raka sätt att dra ner byxorna på den snabba sockriga lögnen som verktyg och hylla den lite mindre sexiga eftertanken. Om SVT behöver driva det för att andra inte gör det av någon anledning, så ja tack. Det behövs.

Thomas Brenemark, varumärkes- och positioneringsexpert.