Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Två psykologiska bias bakom “den mänskliga faktorn”

Publicerad: 27 Augusti 2020, 13:01

Svenska myndigheter och institutioner har under året kritiserats för att ha ha suttit med en bristfällig krisplan när coronautbrottet väl kom. Handlar det om aningslöshet eller hybris? I veckans Beteendebanken har Rodolfos Beate Undén tittat på vad forskningen säger.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

I slutet av juni publicerade DN en debattartikel skriven av riskforskaren Göran Bengtsson. Han argumenterar för att Sveriges sårbarhetsanalys inför covid-19-pandemin var alldeles för ”elementär och schabloniserad”. Detta trots att det sedan 2006 finns lagstiftning för hur kommuner och regioner ska göra detaljerade riskbedömningar och beredskapsplaner för extraordinära händelser.

Trendspanare världen över har sedan länge identifierat pandemier som en av de stora globala och återkommande så kallade megatrenderna. Så varför var vi inte bättre förberedda? 

Vad säger forskningen?

Det finns två psykologiska bias som troligtvis spelat in. Först ut är overconfidence bias, ett tankefel som bland annat har bevisats påverka risktagande i finansvärlden. Overconfidence bias innebär helt enkelt att ha en falsk och missledande syn på sin kapacitet, något som är så vanligt att det faktiskt återfinns i de allra flesta yrken i västvärlden. I en studie fick 300 professionella fondmäklare svara på frågan om de var bättre än snittet—74% svarade ja, 26 procent att de var medelmåttiga. Ingen svarade alltså att de var sämre än kollegerna, vilket så klart är en statistisk omöjlighet. En särskild typ av overconfidence kallas illusion of control och innebär att vi tror oss kunna kontrollera eller åtminstone påverka utkomsten av en framtida händelse, ungefär som när man vill välja sina egna siffror på Lotto istället för att låta dem slumpgenereras. 

I kombination med ett annat bias, tillgänglighetsbias, blir överdrivet självförtroende ännu farligare. Termen syftar på att vi bedömer saker vi hör mycket om som viktigare och mer sannolika att ske och undervärderar risker vi sällan hör om. Vi ger dessutom information som sticker ut mer uppmärksamhet och minns den därför bättre. En studie ville testa hur konsumenter bedömde risken att olika produkter skulle vara ineffektiva och gav vissa rostbekämpningsmedel slumpmässiga bokstavskombinationer som namn, till exempel FPVT, vilket stack ut jämfört med meningsfulla ord som på något sätt relaterade till varan som exempelvis Kleen. Mycket riktigt bedömde deltagarna det mer sannolikt att medlet skulle vara ineffektivt när det hade ett ologiskt namn. Risk bedöms högre när fenomenet är lätt att lägga på minnet. 

Och vad betyder det?

Ingen var beredd på COVID-pandemins effekter; vi har gjort vårt bästa och baserat våra förberedelser på den information som fanns tillgänglig, till exempel om SARS-viruset. Den egenskap vi främst överskattar i oss själva är kanske just vår frihet från bias. ”Big data”-eran innebär att vi har allt mer och komplex information att förlita oss på för att förutsäga och förbereda oss på framtiden. Men för att kunna handla både lämpligt och effektivt utifrån havet av information behöver vi kanske bli mer medvetna om vilka tankefel som fortsätter påverka oss, hur avancerad information vi än utgår ifrån. 

I framtida analyser tar vi kanske ännu mer i beaktande att vi människor har svårt att bedöma information korrekt och inse begränsningarna av vår egen kapacitet. 

Källor

Bengtsson, G. (2020, 27 juni) Trots lagstiftning saknades bra beredskap för pandemier. Dagens Nyheter. Hämtad 2 juli 2020 på https://www.dn.se/debatt/trots-lagstiftning-saknades-bra-beredskap-for-pandemier/

Pirc Velkarvh, A., Jarosinska D. (2014) Assessment of Global Megatrends – an update. Global Megatrend 3: Changing disease burdens and risks of pandemics. European Environment Agency. Hämtad 2 juli 2020 från https://www.eea.europa.eu/publications/global-megatrends-update-3

Montier, J. (2006) Behaving Badly. Dresdner Kleinwort Wasserstein, 1-16. 

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=890563 

Folkes, V. S. (1988). The availability heuristic and perceived risk. Journal of Consumer research, 15(1), 13-23.

Beate Undén, beteendevetare på Rodolfo. 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.