Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Vaccinera branschen mot perspektivfattigdom

Publicerad: 27 Maj 2020, 10:32

Kommunikation ska vara relevant, målgruppsanpassad och ge effekt. Informationen till somalier i samband med coronautbrottet visar slarv på en nivå som aldrig skulle förekomma annars och blottar brister i branschen som grundar sig i en perspektivfattigdom, skriver byrån Third Chapters grundare Brandon Sekitto i ett debattinlägg.


Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Utanförskapets fula sida visade sig tydligt under de första veckorna som larmrapporterna kom om att det största antalet döda i covid-19 bodde i Järvaområdet. Detta visade att det finns medborgare i detta land som är så exkluderade att något så självklart som samhällsviktig krisinformation inte når dom, även när det är en fråga om liv och död. Inte förrän ideella initiativ drog igång informationskampanjer fick invånarna i Järvaområdet rätt information och spridningen kunde stävjas. Trots att målen för minskad smittspridning var nationella. Eller var det bara på ytan?

Jag har reflekterat mycket kring detta och hur det kan ha betydelse i framtiden. Det är en speciell sorts blandning av känslor i händelser som denna som inspirerar mig och mina kollegor på byrån att kämpa vidare.

Mångfaldsperspektivet är inte alltid självklart när byråer tar fram kampanjer. Inte förrän det efterfrågas i upphandlingar tittar man närmare på inkludering (gärna som en helt separat del och inte som en del av ”nå alla”). I bästa fall tar den homogena byrån kontakt med en enskild profil som ”invandrare gillar” för att nå ”dit också”. Men det är ju inte där den verkliga lösningen finns. Ska man prata med alla är det bra om man anställer på ett sätt som speglar det för att säkra kompetens inhouse så att den genomsyrar hela processen. Att inte anställa med mångfald eller vad som borde vara en självklar jakt på spetskompetens inom mångfaldskommunikation garanterar att samma sårbarhet blottas om och om igen.

Cirka 25 procent av oss svenskar har en annan härkomst, vissa är mer integrerade och andra mindre. Det kräver ett arbetssätt som präglas av medvetenhet om skillnader. Att översätta budskap till ett språk och köpa utrymme där ”många av dem finns” räcker inte.  På samma sätt som med alla andra kommunikationsinsatser gäller det att innehåll ska vara relevant, målgruppsanpassat och landa rätt för att ge effekt. Ändå accepteras slarv på en nivå som aldrig skulle förekomma i ”den vanliga kommunikationen”. Ett bra exempel är den covid-19 information som till slut gavs ut på somaliska men var så dåligt översatt att ”äldre” översatts till ”slitna”. De mest slitna i sammanhanget var nog inte somalierna utan kommunikationsteamet.

Dessa misstag och andra liknande genom åren blottar brister i branschen som grundar sig i en perspektivfattigdom. Detta sporrar mig och gör mig än mer övertygad om att byråer med en interkulturell nisch, som Third Chapter, uppfyller ett viktigt behov.

När vi har tagit oss igenom denna märkliga tid är jag övertygad om att många kommer att ha tagit till sig av kritiken som framförts och börjat lägga om strategierna för att förhindra exkludering med insatser på rekryteringsnivå. Branschen är fortfarande homogen och på toppen ser man inte någon bredare etnisk representation.      

Jag vill gärna se att varumärken vågar gifta sig med svenska subkulturer i framtiden. Det finns inget som tilltalar mig mer än att få göra sådana kampanjer. För att göra det måste byråer med stora varumärken lyfta blicken. Jag ser gärna ”de stora” kroka arm med oss mindre byråer som är experter på interkulturell kommunikation när det är dags att nå alla oss alla.

Brandon Sekitto, grundare Third Chapter

Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.