Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Vad krävs för att bryta ny mark?

Publicerad: 19 Mars 2020, 08:50

I den tredje delen av ”Prestationen av expertnivå” tittar fotografen Johan Ståhlberg närmare på Anna Wintours karriär.


Vad krävs för att bryta ny mark inom sitt område? Det vill säga, det som tar en förbi experttiteln och går ditt ingen tidigare gått. Nu har vi kommer till del 3 och (eventuellt) den sista delen av denna serie. Som lovat är denna lite kortare än de förra inläggen.

Du kan läsa del 1 och del 2 här. Och hela den studie, som handlar om vägen till expertprestation, och som lagt grunden för dessa inlägg, kan du läsa här. 

År 1936 presenterade en herre vid namn Dr. Raskin en väldigt intressant studie i The Journal of Abnormal and Social Psychology. I denna studie hade han tittat på de 120 viktigaste forskarna och 123 av de mest framstående poeterna och författarna, under 1800-talet. I sin studie fann Dr. Raskin att poeterna och författarna publicerade sina första arbeten och verk vid 24,2 respektive 25,2 års ålder. När han sedan tittade på, vad som ansågs vara deras bästa verk, var åldern 34,3 och 35,4 år. Nästan exakt 10 år mellan deras första och bästa arbete.

De bästa verken kom alltså efter de utövat sitt yrke och hantverk i mer än 10 år. Hand i hand med den studie som Ericsson och hans kolleger gjorde och som denna serie bygger på. Där de visar att för att uppnå expertnivå, som till exempel musiker, krävs det minst 10 000 timmar och ca 10 år av avsiktlig träning. Då räknas du som expert på det du gör. Men hur går man ännu längre?

Till oändligheten och vidare

Men vad är det som definieras som expertnivå? Det är att man, som till exempel fotograf, bemästrar all tillgänglig kunskap som finns om ämnet och ens hantverk håller verkshöjd enligt den högsta aktuella branschstandarden. Så, för att bli ännu bättre på sitt hantverk och nå en ännu högre nivå måste man alltså ut på okänd mark. Men, vad behöver man då för att gå bortom allt som går att veta om, till exempel fotografi, och skapa något helt nytt och unik inom sitt yrkesområde?

För att lyckas med det måste man ha bemästrat det som kommer innan. För utan att ha full kunskap om det som varit och är nu, är det enormt svårt att se vad som fattas, behövs eller kan förändras.

Anna Wintour som vi är vana att se henne och hennes första omslag på Amerikanska Vogue 1988.

Anna Wintour – kvinnan som skakade om i modevärlden

Ikonen Anna Wintour, Creative Director på Condé Nast och chefredaktör på amerikanska Vogue, är ett väldigt bra exempel på ovan. Anna Wintour bröt ny mark inom sitt område och satte en ny standard för en hel Industri. För att förstå hur hon såg dessa möjligheter och insikter behöver vi titta på hur hennes karriär såg ut fram till slutet av 1980-talet, då hon skapade historia med sitt första omslag som chefredaktör på tidningen.

Anna Wintour föddes år 1949 i England, med en far som var redaktör på tidningen Evening Standard. Redan vid 14 års ålder utvecklade Anna ett stort intresse för mode, genom att titta på programmet Ready Steady Go! Samt läsa magasinet Seventeen, som hennes farmor skickade från USA.

1964 fick hon sitt första jobb på den inflytelserika klädbutiken Biba boutique.

1965 påbörjade hon ett traineeprogram på Harrods

1970 fick hon jobb som redaktionsassistent på Harper’s & Queen och startade sin bana som modejournalist.

1975 blev hon moderedaktör på Harper’s Bazaar i New York

1980 redaktör på Savvy Magazine.

1983 blev hon Vogues första Creative Director.

1985 var hon tillbaka i England och redaktör på Vogue UK.

1988 blev hon chefredaktör på amerikanska Vogue.

Vid en intervju 1985 sa hon följande: ”There’s a new kind of woman out there, she’s interested in business and money. She doesn’t have time to shop anymore. She wants to know what and why and where and how”. Detta hintade om vad som snart skulle komma.

När Anna klev på som chefredaktör på amerikanska Vogue 1988 satte hon sin plan i verket. Hon bröt ny mark och satte en helt ny standard, inte bara i modemagasinens värld, utan för hela modevärlden. ”Smått” så ändrade hon (bland annat) på omslagen – som hade sett likadana ut i årtionden. Hon visade mer av kroppen, i stället för bara ett ansikte och bilderna var ofta fotograferade utomhus i miljö, i stället för i studio. Hon använde mindre kända modeller och mixade billiga kläder med dyra Haute Couture plagg (vad sägs om ett par jeans för 50 dollar tillsammans med en jacka för 10 000 dollar).

Det hon egentligen gjorde var att visa att mode är något för alla och inte enbart för de ofta idoliserade supermodellerna. I och med det omslaget tog hon modevärlden med storm och närmare den vanliga och moderna kvinnan. Något som i dag ses som självklart. Mycket tack vare Anna Wintour.

”Wintour’s approach hit a nerve—this was the way real women put clothes together (with the likely exception of wearing multi-thousand-dollar T-shirts)”

När Anna tog jobbet som chefredaktör på amerikanska Vogue, hade hon över 20 års erfarenhet av mode och att bygga tidningar, som gett henne djupa kunskaper och insikter om sin målgrupp. Ta även i beaktning att hon växte upp med en pappa som jobbade i tidningsbranschen. Detta gav henne antagligen insikter om branschen innan hon fick jobbet som redaktionsassistent. Hennes pappa konsulterade henne ofta om hur hans tidning kunde nå en yngre målgrupp.

Hade Anna, som nybakad redaktionsassistent 1970, kunnat förändra en hel bransch som hon gjorde 18 år senare? Sannolikt inte. För att kunna bryta ny mark på det sättet och göra något helt unikt krävs enorm kunskap och erfarenhet inom sitt yrke.

Love,

Johan Ståhlberg

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.