Vad vi som kommunikatörer kan lära av officerarna

Över ett år har gått sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig mot Ukraina. Genom medierna och vårt behov av att förstå vad som sker på slagfältet har en yrkesgrupp under året fått utrymme i det allmänna rummet som vanligtvis inte dagligen ses medverka i de stora nyhetsredaktionernas rapportering. Jag tänker på officerarna och personer med försvars och -säkerhetsrelaterad professionell anknytning. Utifrån kompetens, pedagogisk förmåga och tydlighet har de, nästan utan undantag, trätt fram för att på bästa sändningstid, samt på tidningarnas mittuppslag, hjälpt oss förstå krigets utveckling. 

Komplicerade skeenden såsom pandemi, inflation och elkris kräver god kommunikation i syfte att få de breda grupperna att förstå vad som händer eller till exempel vilket beteende som önskas. Krig ses ofta som det mest komplicerade som människosläktet tyvärr, emellanåt, ger sig i kast med. Kriget i Ukraina är inget undantag. Det visade sig därför snabbt finnas ett behov att rapporterna om krigets logik, eller brist på sådan, förklara terminologi och de krigande parternas intentioner, strategier och taktik. Frågan ”varför” och ”hur” visade sig vara lika viktigt att besvara som ”vad” som sker. Några veckor in i kriget var vi vana att se representanter från Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Utrikespolitiska institutet med flera hjälpa oss sortera vittnesmål och informationer.

God kommunikation, oavsett om det rör marknadsförening, PR, krishantering eller annan kommunikationsaktivitet innehåller ett pedagogiskt moment. Jag vill mena att det behärskar nyss nämnda yrkeskategorier. En officer är ofta också en pedagog med uppgift att utbilda andra. Densamma är också utbildad att leda. Dessa två perspektiv, att utbilda och att leda har enligt mig under året visat sig forma goda kommunikatörer som bistått oss alla med att lite bättre förstå kriget. Andra myndigheter som på olika sätt är en del av totalförsvars är inte sämre. Men vad gör de konkret? Som kommunikatör ser jag ett antal lärdomar som bekräftas samt några nya vi kan tillskansa oss från officerarna och personer med försvars och -säkerhetsrelaterad professionell anknytning. Observationer som borde få än mer plats i den allmänna förståelsen gällande vad god kommunikation är. 

Överdriv inte. Verkligheten talar för sig självt. Mycket av teorierna de senaste åren har fokuserat på att skapa narrativ och berättelser som stärker det som ska kommuniceras. Behöver inte vara fel. Men i en komplex och osäker omvärld krävs inga framkrystade verkligheter. Knyt i stället expertisen till den verklighet som finns. 

På ovanstående tema; Behövs det verkligen alltid ett ”narrativ”? Kanske duger verkligheten? Egna hopkokade narrativ kan se bra ut på pitcher och presentationer, men riskerar att vilseleda i prioriteringarna. 

Var inte rädd för att signalera auktoritet. Det är inte samma sak som att vara auktoritär. Vi älskar konsensus, samförstånd och gruppövningar. Men den som ställer sig upp och stakar ut vägen och står för sin analys har mycket att vinna i trovärdighet. 

Underskatta inte din målgrupps förmåga att ta till sig komplexa resonemang. Det har för länge funnits en tendens att förenkla och därmed förminska. 

Lita på din expertis. 

Så länge kriget pågår lär vi få fortsätta ta del av denna yrkesgrupps analyser. Ta tillfället i akt att studera hur komplexa skeden kommuniceras. I det militära finns en devis för hur god radiokommunikation ska utföras. Tänk, Tryck, Tala. Tänk, (var överens med dig själv vad du vill förmedla), Tryck, (Se till att du har rätt kanal och att ditt budskap når fram, Tala, (håll dig till planen och förmedla det du ska). Ett enkelt tips som är relevant för den mest sofistikerade byrån, kommunikationsenheten eller redaktionen. Lyckas detta uppnås klarhet och precision. Något några just nu behärskar väldigt väl. 

Jacob Birkeland press och public affarrs-chef Skanska, utlandsveteran, Afghanistan FS21