Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag29.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Väldigt få reklamfilmer hade fått en andra säsong om de varit TV-serier”

Publicerad: 12 November 2020, 14:01

När folk pratar om reklamtrötthet handlar debatten nästan alltid om frekvensen och omfattningen av reklam i olika kanaler, men sällan eller aldrig om underhållningsvärde. Det skriver Markus Ahlm, byråproducent på Colony.


Det finns en stor skillnad mellan tv-program och reklamfilm. Tv-programmets hela existens bygger på underhållningsvärde, är det inte underhållande viker tittarsiffrorna med följda att programmet läggs ned. Reklamfilmens visning har en annonsör betalat för och får därför visas trots att den i väldigt många fall nästan helt saknar underhållningsvärde.

När ordet viralfilm för ett antal år sedan kom på tapeten var det som en slags helig gral för de flesta annonsörer. Inte undra på det. Vi pratar visning av ens reklamfilm gratis! Vem vill inte det? Byråer och kunder vände ut och in på sig för att knäcka formeln för en viralfilm. Till slut var alla med på att man behövde ta ut svängarna, vara roligare, galnare enkelt sammanfattat mer underhållande. Vad blir då slutsatsen? Att det egentligen inte är någon skillnad mellan reklam och tv, är filmen underhållande vill folk titta. Så varför är det inte fler som tar med sig denna insikt till tv-reklamen?

För några år sen när Mikael Grimborg var reklamchef på TV4 föreslog jag på skoj (men med visst allvar) att underhållande reklam borde få rabatt. För om man är med på premissen att folk tittar på tv och internet för underhållning och får leva med att det då och då kommer avbrott med reklam, kanske man också kan vara med på premissen om att reklamblocken består av en rimlig procent underhållande reklam så ökar intresset för reklamen. Galningen som bygger tunnelbana i Thailand för Lotto hjälper liksom i någon mening den fullständigt underhållningsfria sms-låns reklamen på traven.

Men alla vill väl göra underhållande reklam? Jo så är det nog men det kräver resurser, och här bor en stor del av problemet tror jag. Eftersom mediebyråerna i åratal haft en intäktsmodell som varit baserad på volym så har det också varit en slags självuppfyllande profetia att lösning på dålig räckvidd, eller risig reklamerinran varit att ösa på med ännu större medieinvesteringar. Till följd kortas formaten med förklaringen att ”folk inte vill se längre reklam”. Men varför pratar vi inte mer om att höja underhållningsvärdet? Kanske för att det har väldigt lite med mediebyråers affär att göra, kanske för att det till och med skulle kunna skada deras affär? Men det är lustigt nog så att eftersom medie investeringarna vida överstiger produktionsinvesteringarna kan man med ganska små besparingar i medieinvestering höja underhållningsvärdet markant i filmerna man har för avsikt att visa.

Skräckscenariot som jag i mitt jobb som byråproducent ser förbluffande ofta är att mediebyrån lagt en så ambitiös medieplan att allt som finns kvar att producera för saknar grundläggande förutsättningar att bli just underhållande. Och det är alltså dessa filmer man sen avser visa med ögonsvidande repetition. Då är det snudd på en helt rimlig lösning att filmerna ska vara så korta som möjligt, enligt principen ju kortare jag som konsument behöver lida av alstret ju mindre reklamtrött blir jag.

Jag är övertygad om att alla annonsörer både individuellt och kollektivt skulle tjäna både kortsiktigt och långsiktigt på att stuva om lite i fördelningen mellan medieinvestering och produktionsinvestering för att skapa bättre förutsättningar för god reklamunderhållning. För visst minns många av oss hur man hängde på låset till bion för att inte missa reklamen, man såg den inte lika ofta men man gillade den. Och framför allt blev man allt annat än trött på den.

Markus Ahlm, Colony

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.