Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Vänligen, ta bort din svarta ruta”

Publicerad: 5 Juni 2020, 11:14

Roshanak Fatahian, Nicole Kavander och Canan Yasar, medgrundare av mångfaldsnätverket All of us.

”Genom att posta en svart ruta har ni inte gjort en insats, utan gett oss ett löfte om att förändra och förbättra. Så om du inte redan gör, eller har en tydlig plan på vad du ska göra ber vi dig vänligen, ta bort din svarta ruta”, skriver mångfaldsnätverket All of us medgrundare i ett debattinlägg om #blackouttuesday.


Ämnen i artikeln:

RasismAll of us

De senaste dagarna har 28 miljoner delat en svart ruta under #blackouttuesday för att stötta Black Lives Matter-rörelsen. Syftet med den svarta rutan är att visa solidaritet med händelserna i USA men framför allt att man ställer sig emot den rasism och förtryck som svarta utsätts för världen över, även här hemma i Sverige. 

Bland dessa 28 miljoner inlägg ser vi många varumärken, byråer och organisationer som vill visa sitt stöd för Black Lives Matter-kampen. Men att posta en svart ruta gör ingen skillnad i sig. 

Samtidigt som hela internet togs över av svarta rutor fick vi in vittnesmål från vårt nätverk All of us. Vissa om företag som visat sitt stöd för #blackouttuesday. Berättelser om hur det egentligen är att vara svart eller rasifierad på jobbet. Vi får höra om systematisk diskriminering, objektifiering och marginalisering. Om firmafester, jobbintervjuer och castingsessioner där kollegor, chefer och ledningsgrupper uttryckt afrofobi. 

Det här är inte enskilda företeelser eller ens unikt för kommunikationsbranschen. Det är en spegling, en reality-check av ett systematiskt beteende på den svenska arbetsmarknaden, precis som Länsstyrelsens rapport Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden beskriver. Personer födda i subsahariska Afrika eller med minst en förälder född i subsahariska Afrika behöver ha en forskarutbildning för att få samma genomsnittliga disponibla inkomst som en vit, svensk person som har gått en max treårig eftergymnasial utbildning. Det konstateras även att svenskfödda med treårig eftergymnasial utbildning i den övriga befolkningen har 150 procent av bruttolönen av svenskfödda afrosvenskar med treårig eftergymnasial utbildning.

Vi lever i ett samhälle, format av en struktur som marginaliserar personer med mörkare hudfärg. För att kunna stå för det man postade tisdagen den 2 juni 2020 under #blackouttuesday krävs aktiva åtgärder. Genom att posta en svart ruta har ni inte gjort en insats, utan gett oss ett löfte om att förändra och förbättra. 

Så om du inte redan gör, eller har en tydlig plan på vad du ska göra ber vi dig vänligen, ta bort din svarta ruta.

/ Canan Yasar, Nicole Kavander & Roshanak Fatahian, medgrundare av mångfaldsnätverket All of us

Ämnen i artikeln:

RasismAll of us

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.