Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Veckans drev visar att nyhetsmedier kan förlora en hel generation

Publicerad: 4 September 2020, 12:10

Foto: Pontus Englund

Drevet mot en känd svensk artist på Instagram visar hur den moderna (sociala) medielogiken – som saknar pressetik – slår till med full kraft. I ett händelseförlopp som blir allt vanligare ser 500:s partner Casper Törnblom ett akut behov för de traditionella medierna att hitta nya sätt att bli relevanta mot unga.


Ämnen i artikeln:

MediaCasper TörnblomPressetikSociala medierJournalistik

I veckan kom anklagelser riktade mot en känd svensk artist som fick både Twitter och Instagram att koka. Anklagelserna var enligt etablerade medier dock inte av en karaktär som gjorde det möjligt – rent pressetiskt – att publicera, varpå hela nyhets- och mediecykeln förflyttades till sociala medier. Ett skeende som i sig inte är nytt men som den här gången varit särskilt anmärkningsvärt då målgruppen för händelsen i stort var mellan 15-25, en grupp som försummats av och själva försummat traditionell media. En målgrupp som i jakten på information, åsikter och analyser inte söker sig till journalistiken utan till anarkin på sociala medier.

Sociala medier har tidigare spelat en liten, men växande roll, när det kommer till händelser med stort allmänintresse, det blev särskilt tydligt under metoo-hösten där en undersökning från Novus visade att 57 procent fått reda på anklagelserna mot en TV4-profil via traditionella medier samtidigt som bara 22 procent uppgav att de fått informationen via sociala medier. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski sa då att det är ”en påminnelse om att publiceringsbesluten har stor betydelse”.

Och visst är det så, betydelsen är enorm, nu mer än någonsin. Men, undersökningen visade också att majoriteten av gruppen 19-29 år får sina nyheter via sociala medier, och i yngre åldrar är andelen ännu större. Så vad händer när en nyhet och dess målgrupp har ett eget ekosystem som till stor del inte påverkas av medias publicistiska beslut?

Konsekvensen blir en ny typ av medielogik som kännetecknas av en mycket kortare och snabbare händelsekedja där känslan står i centrum, på plattformar som snabbt kan nå långt fler än traditionella medier. 

Med en generellt hög mellanmänsklig tillit blir informationen man tagit del av en trovärdig källa i sig och en förväntan på betraktaren att själv agera uppstår. Ingen vill ta risken att bli kritiserad för att ha varit tyst när man borde tagit ställning. Nyansen, källkritiken och problematiseringen får stå tillbaka för den upplevda känslan av sensationslust och att göra det enda rätt.

Alla som jobbat med, eller varit utsatt för kris, vet att det är mycket svårt att mitt i ett pågående drev nyansera bilden av händelsen. Men till skillnad från nyhetsmedier, som bär ett ansvar kring att låta båda sidor komma till tals tar få på sig den rollen på sociala medier. Man ser sig själv som åskådare och supporter till en av sidorna, ibland medveten om konsekvenserna för personen man angriper men ofta utan att reflektera över detsamma för offret. För när nyhetens behag dragit förbi, vilket ofta sker redan efter ett par dagar eller en vecka, då finns spillrorna av två personers liv och agerande kvar, och de får själva försöka hantera den storm de varit i. 

Risken i den nya medielogiken är inte att medierna fattar fel publicistiska beslut, risken är att en hel generation aldrig lär sig vad pressetik är eller förstår vilken roll medier fyller eller varför det är viktigt att nyansera och skydda både vittne och förövare. 

Kanske, kanske slås man av tanken att den utvecklingen inte är toppen. Särskilt inte när förtroendet för medier även sjunker bland yngre. Vi befinner oss på snabb väg in i ett djupt polariserat samhälle där vi inte bara uppfattar och förstår världen olika utan där klyftan även växer i synen på rätt och fel, vem som bär ansvar och hur det ska utkrävas.

För samhället i stort innebär det att media nu mer än någonsin behöver hitta en roll att fylla gentemot den yngre publiken såväl som mot de grupper där förtroendet sjunker. Uppdraget blir att skapa intressant journalistik unga söker sig till för en uppdaterad och nyanserad bild, som är lika attraktiva som de artister, influencers, youtubers, twittrare och poddare målgruppen idag ivrigt söker sig till för svar.

För vår bransch, och särskilt framtidens krishanterare, innebär det att man måste begripa den nya medielogiken fullt ut. I en anarkistisk tillvaro utan vare sig pressetiska regler eller kutym att få granska citat blir de egna kanalerna och budskapsformuleringen avgörande. Det är Du sköna nya värld, där svaren inte söks i nyhetssändningar, fördjupande artiklar och reportage utan hos starka profiler med egna plattformar, men utan en pressetisk analys. 

Casper Törnblom

konsult och partner, kommunikationsbyrån 500

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.