Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi skapar budskap som når alla”

Publicerad: 8 April 2020, 12:33

”Samhällskriser sätter ett smärtsamt finger på vem det offentliga pratar om när man säger ”allmänheten”” skriver Brandon Sekitto på Feather Agency.


I kritiska lägen är det extra kritiskt att skapa budskap som når alla och är formad utifrån olika levnadsförhållanden så de landar i rätt kontext.

Nu, mer än någonsin, behöver vi tänka på vilka vi inte når på grund av bristande perspektiv. Även det mest korrekta, informativa samhällsbudskap kan gå väldigt vilse om det enbart tilltalar delar av vårt samhälle eller skickas ut genom kommunikationskanaler som inte alls når alla.

Samhällskriser sätter ett smärtsamt finger på vem det offentliga pratar om när man säger ”allmänheten”. Den allmänhet som myndigheter och politiker vill nå är en diversifierad grupp så budskapet måste formuleras på olika sätt, olika språk, ha olika innehåll utifrån levnadssätt och sändas ut i fler kanaler för att nå så många som möjligt. Detta är inte något tyckande från min sida, detta är en brist som vi har fått lära oss tidigt under rådande omständigheten med Covid-19 spridningen i samhället.

När coronaviruset nu sprider sig över Sverige, rusar journalister för att hålla allmänheten informerad om statistik, riktlinjer och lagändringar. Redan nu kan vi se några misstag i kommunikationsarbetet som är uppenbara och viktiga att lära sig av. Det behövdes en kris av detta slag för att samhället skulle förstå att inkluderingsarbete som inte görs på rätt sätt kan vara en fråga om liv och död.

Expressens Frida Sundkvist rapporterade redan den 12 mars att det saknades information om coronaviruset på flera vanliga språk. Även Aftonbladet och TV4 har rapporterat samma sak.

I början av virusutbrottet följdes var och varannan varje tidningsartikel av information om antal personer som hade dött i sviterna av Corona. Vi fick senare veta att en större andel av de som mist livet bodde i Järvaområdet strax utanför Stockholm. Detta uppmärksammade läkaren Jihan Mohamed, styrelseledamot i svensksomaliska läkarföreningen, svensk media på. Information om virusets spridning fanns inte på somaliska så den målgruppen stod alldeles ovetande om riktlinjer och föreskrifter och levde sin vardaglig som vanligt. Källa: Mitt i Sollentuna.

Att inte involvera hela samhället under pågående kris kan bli ett säkerhetshot, säger Xoncha Nouri som är analytiker på CVE vid Brottsförebyggande rådet.

Jag tog själv kontakt med mediebyråer, myndigheter, SDF. Jag såg flera andra som också erbjöd sig att bistå med hjälp. Men vi mötes av ointresse och konstaterande att ”nej, just nu har vi inget behov”.

Sverige stod oförberett inför denna pandemi med slimmad sjukvård och beredskap, och det kan nu konstateras att trots så mycket kunskap om hur mångkulturella vi har blivit, stod vi även handfallna när våra viktigaste myndigheter inte kunde nå alla landets medborgare. Den bristande inkluderingen i ett samhälle med så många jämställdhets- och mångfaldspolicies blottlades. Vi hade inte ens insikten om att vi saknade ett interkulturellt mångfaldsperspektiv.

En kris avslöjar ofta obekväma brister i vardagens modus operandi. Till exempel ser vi återigen att inkludering är en ledarskapsfråga och att vi måste förstå värdet av att ha flera erfarenheter, perspektiv och etniciteter runt ett bord oavsett situationen vi befinner oss i. Vi behöver påminna oss om att det ordet ”alla i samhället” innefattar en diversifierad grupp.

Vad innebär det här i praktiken? Diversifierade kommunikationskanaler har traditionellt sätt varit underrepresenterade i mediaplaner. Man missar målgrupper eller styrs av stereotypa uppfattningar om dem. Diversifiering ska vara en del av kommunikationsplanen för samhällskommunikation, inte ett appendix. Alla betyder alla.

Det är många i branschen som är kunniga i frågan och har länge skrikit sig hesa utan att få gehör om att budskap måste skapas utifrån olika perspektiv och landa i rätt kontext. De lyckas nå önskad publik oavsett bakgrund. Denna grupp får nu kliva fram ett steg och bistå med att sprida information för att hindra spridning och rädda liv. Kreativa initiativ såsom sångerskan Cherries informationsinsatser till den somaliska folkgruppen eller Ring din mamma på Instagram. Inget av detta var med grundplanen för spridning av viktig samhällsinformation, och min förhoppning är att dessa insatser noteras och lyfts upp som viktiga samhällsfunktioner i framtiden.

Det är genom samhörighet, inte märkning och stigmatisering, som vi bekämpar både exkludering och samhällskriser bäst. Den interkulturella kommunikationen under en rådande samhällskris är vårt bidrag till inkluderingen. Varsågod!

Tips

Var nyfiken på förändringarna som sker i samhället och fråga dig hur det speglar sig i din organisation. Om de du har omkring dig inte speglar samhället kan du vara säker på att ni missar perspektiv i era diskussioner.

Observera och konstatera är bra, men det är i agerandet som förändringen sker. Man kan inte alltid lösa allting bäst själv.

Skaffa dig ett vidgat perspektiv, till det pris det kostar. Ta steget fullt ut och bygg din strategi på informations- och kunskapsutbyte mellan minoritetsgrupper, nätverk, organisationer och nischade byråer inom interkulturell kommunikation. Samarbeta mera!

Glöm det förgångna. Framtiden formar du själv och därför kan du vara gränslös. När det kommer till hur många broar du kan bygga genom att förstå hur det mångkulturella samhället du lever i fungerar alltså.

Interkulturell kommunikation är det nya svarta.

Brandon Sekitto

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.