Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Westander PR har inte förstått, om än styva på PR

”Frida Blom och Birger Lycken skriver ”Att vara snäll känns spontant som något helt okontroversiellt. Det är något de flesta lär sina barn att de ska vara.” Men varför då betala dyra pengar till en PR-konsult för att lära medarbetarna något de har kunnat sedan barnsben?”, skriver Tommy Lindström i ett debattsvar.

Publicerad: 19 maj 2022, 08:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

OpinionDebattBeteendevetenskapNyheter

Frida Blom och Birger Lycken på Westander PR skriver vidare att ”Vi håller dessutom inte alls med Tommy Lindström när han ömsom beskriver snällhet på arbetsplatsen som en floskel, ömsom som en hygienfaktor.” Jag förstår inte vad Frida Blom och Birger Lycken inte håller med om. Är det att snällhet är en floskel, eller är en hygienfaktor, eller något annat? Enligt mig blir en hygienfaktor, som snällhet, en floskel när den upphöjs till ett gummibegrepp som innehåller allt som är fint och bra.

LÄS MER: Replik: ”Snällhet kräver fokus och hårt arbete” 

I övrigt upprepar Frida Blom och Birger Lycken i stort sett samma sak som i sin tidigare artikel. Jag har hört att det kallas papegojteknik på PR-språk. Det är en enda röra av mysiga begrepp som: tillit, hjälpsam, trygghet, återkopplingskultur, nolltolerans mot gnäll, vågar vara oss själva, kreativitet... Lägg sedan till Westander PR:s värdeord: engagemang, öppenhet, proaktivitet, kvalitet, eget ansvar, samarbete, kundnytta, förändring, balans i livet och sist snällhet? Om det är något organisationsforskningen har vetat länge så är det att tydlighet gör människor trygga.

Min artikel poängterar att om du vill ha en företagskultur med beteenden som driver mot ditt företags mål, då måste kulturen bottna i verksamheten. Det vill säga i allt från inköp och produktion till marknadsföring och leverans. Annars blir det bara yta. Och ska man använda ledord till att hjälpa medarbetarna att göra rätt. Då bör ledorden vara få och så tydliga att det är lätt att göra rätt när en oväntad situation uppstår. I övrigt tänker jag inte upprepa mig som Westander PR gör.

Så igen, varför lära medarbetarna något de har kunnat sedan barnsben? Kulturstyrning handlar om att locka fram det för verksamheten avgörande beteende du vill ha, vid en viss tid och plats. Det kan vara att slaviskt följa uppsatta regler i ett kärnkraftverk. Eller ständigt komma med kreativa idéer på en reklambyrå. Det vill säga en nivå högre än ”snällhetskultur”. Den högre nivån ger större utväxling i form av högre lönsamhet, ökat engagemang och medarbetare som samarbetar med verksamhetens bästa för ögonen. Kort och gott: ett populärare företag för anställda och kunder. Den som vill veta mer om BOOM:s erfarenhet av att hjälpa bolag med att komma till nästa nivå kan höra av sig till mig.

Tommy Lindström, Beteendedesigner på BOOM.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.