Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Vimmel

Från drevet till drevet

Publicerad: 4 november 2011, 13:11

Bild 1/8  Anders Dalenius

Foto: Björn Elgstrand

Busfröet med usla skolbetyg och bokstavsdiagnos är i dag ett aktat namn i reklambranschen. För Resume.se berättar jägaren Anders Dalenius, 41, om nya byrån, tiden som felaktigt misstänkt för mordförsöken i Gamla Stan, flykten från journalisterna och sitt nya liv på landet.


Anders Dalenius har svårt att sitta stilla. Han kämpade sig igenom grundskolan med MDB-diagnos och såg ett praktiskt yrkesliv framför sig. Reklamvärlden fanns inte på kartan i hans liv.

– Jag hade 0,9 när jag gick ut nian, jag var inte så bra i skolan. Jag var till och med jättedålig, jag hade en lärare i alla ämnen. Så jag gick bygg sen på gymnasiet, skulle bli murare och då var man tvungen att gå upp väldigt väldigt tidigt. Det var precis det jag behövde för att börja plugga, så då började jag läsa på Komvux i stället.

Sedan följde universitetsstudier i litteratur, och via den nyvunna bekantskapen Fredrik Bond, numera stjärnregissör, blev det ett inhopp i tv-världen.

– Vi tyckte att det var så roligt att jobba tillsammans så att vi startade ett produktionsbolag. Vi hade inte så mycket att producera, men det gjorde inte så mycket, så vi började med att göra popvideos för det fick ju alla göra, ha ha. 1994-95 var det.  Då handlade det mer om att ha energi i stort sett. Dessförinnan hade jag jobbat på Wegelius TV, bland annat som produktionsassistent för ”Uppdraget” med Kristin Kaspersen i TV4.

Popvideos gav dock inga pengar – då föddes idén att göra reklamfilm.

– Då var det inte helt ovanligt att stora byråer kunde ringa till små oberoende produktionsbolag sådär torsdag, fredag och säga: Vi har en presentation för ett ölmärke på måndag, kan inte ni fundera på några idéer?

– Det innebar att vi så klart satt och gjorde byråns jobb, och så ringde de till lite småbolag så kanske de fick in lite kul idéer. I dag låter det helt barockt. I dag har man en utarbetad strategi med varumärket. Om man hade snackat strategi, då hade folk sagt: ”Vaddå strategi. ”Loggan syns ju på slutet av filmen, det är ju klart att det är dom”.

– Ibland säger vi att ingenting förändras i den här branschen, men ganska mycket har ändå hänt på kort tid.

Anders Dalenius kom in på copywriterutbildningen på Berghs, han värvades till dåvarande TBWA som sedan blev Hollingworth Mehrotra. Han bytte till Rönnbergs och träffade där två av sina viktigaste vänner – reklamlegendaren Bosse Rönnberg och blivande TV4-vd:n Casten Almqvist.

– Jag blev anställd av Casten Almqvist och det gick ganska bra ända tills jag träffade Bosse. För att när jag visade mina grejer så sa Bosse: ”Jaha, och du säger att det är du som har gjort det här”, och då sa jag: ”Ja, inte fan är det du heller”, så slängde jag igen mappen och gick därifrån. Men då kom Casten efter och sa att jag skulle komma tillbaka och så pratade vi och sen dess är jag och Bosse väldigt goda vänner. Bosse räknar jag idag till en av mina absolut bättre vänner, jag har lärt mig så otroligt mycket av honom. Så att jag är väldigt glad för den tiden där.

Efter 15 år på IPG med McCann, Lowe Brindfors och DraftFCB har nu Anders Dalenius startat byrån Goodmorning Sunshine, tillsammans med vännerna Enis Püpülek och Måns Ulvestam.

– Jag kommer från en livshandlarfamilj. Mina föräldrar hade favörbutiker (livsmedelskedja) och det var såklart en massa jobb, men det är roligt att vara underdog. Det är inte lika kul att vara på de bästa ställena, för att då kan det bara gå ner därifrån.

Goodmorning Sunshine är ingen vanlig reklambyrå. Trion arbetar istället med rådgivning inom affärdrivande kommunikation, med alla typer av kunder, även inhouse-byråer, förklarar Anders Dalenius. De försöker jobba friare med en offertbaserad princip, i stället för långa avtal.

– Behovet av affärsdrivande kommunikationsrådgivning är inte mindre i dag än i går eller för ett år sedan. Tvärtom, det är ju ännu större och ännu kreativare måste det vara för att antalet kanaler fortsätter att öka och mängden content i befintliga kanaler fortsätter att öka. Antalet kanaler ökar drastiskt, samtidigt som vår förmåga att snappa upp och förstå budskap. Så behovet av kreativa kommunikationslösningar är större än någonsin.

Vad har ni för kunder?
– Just nu har vi nästan inga alls. Vi har några på gång, men vi har inte kommit till några färdiga avtal än. Men herregud, vi började i tisdags.

Första jobbet är dock redan gjort – omslaget för Nöjesguiden temanummer om rasism. Då kom plagiatanklagelserna direkt. Det var för likt ett omslag av amerikanska Esquire, ansåg flera.

– Plagiatanklagelserna är inte speciellt nyskapande i sig. Nej, vi hade inte sett Esquire-omslaget tidigare. Margret Atladottir, chefredaktör på Nöjesguiden, ringde till mig och berättade vad de höll på att göra, hur skulle man paketera innehållet. Vi kom upp med 5-10 spår. Det var tuschskisser på blädderblock, sedan tog de det vidare. Jag läser inte så många amerikanska tidningar och på 60-talet var jag inte född. Det som är likt är att det är vit text på svart.

Berätta om ditt livsval att flytta ut på landet. Vad var det som hände?
–  Jag blev oskyldigt misstänkt för mordförsök. Det är ju knappast någon hemlighet. Jag bor med Yvonne sedan snart sju år som jag älskar enormt mycket men efter Gamla Stan…om inte det som hände hade skadat Yvonne och min familj på så sätt hade jag i dag kunnat säga att det på sätt och vis kunde varit en positiv upplevelse. Inte positiv för att det var någonting bra med den, men för att det var otroligt lärorikt. Att sitta själv mitt i ett drev och veta att: ”Det här är ju inte sant”.

Anders Dalenius greps av polis felaktigt misstänkt för mordförsöken i Gamla Stan. Han satt frihetsberövad 22 timmar i Kronobergshäktet.

– Jag hade ingenting med det att göra, jag har ingenting att göra med de historier som Realtid spred, och att studera en Flashbacktråd som växer så snabbt så jag hinner inte läsa ikapp i den; jag trodde att Flashback var något som de gamla kodarna från Spray sysslade med, men om vi tittar på tråden om Gamla Stan, den har 3,5 miljoner sidvisningar. Då är det inte längre en liten skala utan då är det var mans ägodel, och det sätter saker i ett helt nytt perspektiv som jag inte förstod.

– Och sedan att rymma från journalister som står och fotar genom fönstret. Vi gömde oss på Christian Remröds gård faktiskt. Christian var ett enormt stort stöd under hela den här processen. En av mina vänner som verkligen klev fram och som jag uppskattar otroligt mycket.

Händelsen har präglat honom starkt.

– Det vi utsattes för med mediedrevet och rekationerna på det ledde till att jag och min familj ville bo lite själva, och det hade att göra med att jag var tillräckligt dum nog att läsa en artikelkommentar efter det här där någon hade skrivit att ”Jag såg honom på Stora Essingen häromdagen, bla bla”. Jag kanske är en offentlig person för 2000 människor i reklambranschen. Men jag är inte Adam Alsing, eller jag har inga aspirationer på att bli programledare eller jättekänd journalist eller något sådant.

– Jag vill jättegärna var respekterad i den bransch där jag verkar, men det är inte samma sak som att vara en publik person. Det kändes obehagligt så vi tänkte att vi flyttar ut på landet i stället. Så då gjorde vi det.

De hittade en liten hästgård i Grödinge strax söder om Stockholm.

– Nu bor vi där med fyra hundar och 22 höns och kaniner och barn och har aldrig trivts bättre.

Anders Dalenius är inte längde en del av festkulturen och den speciella innerstadslivsstilen i branschen.

– Jag är väldigt förtjust i det jag gör och i mitt jobb, men jag lever inte ett sånt liv längre. Jag trodde länge att man för att vara verksam i den här branschen att man var tvungen att leva ett liv där man går ut väldigt mycket – och jag gick ut jättemycket. Mest av alla nästan. Där man hänger på alla fester och har krypavstånd hem från krogen.

–  Jag dricker ingenting sen sex år tillbaka. Festen var slut. Alkohol var för mig ett njutningsmedel som skulle göra livet större, men jag hamnade i ett läge där alkohol började göra mitt liv mindre. Alkoholen blev en tvångströja. Jag tröttnade helt enkelt. Jag kom till en punkt i livet där jag stod och stampade, det hände inget. Alkohol kan vara väldigt bra att konservera saker i. även levande människor. Många briljanta människor har tyvärr konserverat sig själva alldeles för väl i alkohol och därmed begränsat sina karriärer.

–  Jag är lyckligt lottad. Jag pratar väldigt högt och väldigt mycket. Jag behöver inte alkohol som socialt smörjmedel. Det går inte heller att jaga lördag och söndag om du är bakfull. Så där har jag ytterligare en fördel... Och bor man på vischan måste man ju alltid köra bil.

Det nya livet har även gjort honom bättre som yrkesman, anser han.

–  Paradoxalt nog så tycker jag att jag gör bättre saker de senaste åren när jag inte lever så. Utan när jag mest håller på med mina hundar istället, och med jakt. Freud sa att han lyssnade på sina patienter på ett förstrött vis. Han vägrade absorberas av sina patienternas problematik. För om man skulle absorberas av det så skulle det ju vara två med samma problem.

Anders Dalenius menar att hans jobb fungerar likadant.

– Jag ska vara en ambassadör för världen utanför och komma ihåg vem kunden alltid är.

– Jag har ändrat min livsföring på flera sätt men när man upptäcker att man helt plötsligt kan hamna, utan att ha gjort något, i en cell där man måste trycka på en knapp för att få gå och kissa, då blir det vanliga livet värt ganska mycket. Och det är det jag menar med att det finns något positivt.

Intresset för jakt, varifrån kommer det?
– Jag kommer från en naturfamilj, har fiskat och vandrat mycket och varit scout och har hållit på mycket med hundar så det föll sig ganska naturligt.

– Jakten har också att göra med att jag tycker om att laga mat. Det är extra roligt, inte bara för att man har fällt utan dessutom mörat, flått och styckat. Men det kommer väl också av att det är skönt att syssla med något väsensskilt. I den världen där jag jobbar, i rådgivningsvärlden är det svårt att säga vad som är rätt eller fel. Det kan ta tid att få reda på det. Det är inte så definitivt utan ofta väldigt abstrakt. Att då trycka av ett gevär, och att fatta det beslutet att faktiskt ta ett liv av ett djur är ett väldigt definitivt beslut. De står väldigt långt ifrån varandra.

Jagar du med andra reklamare?
– Nej, då håller jag mig långt borta från andra reklamare, ha ha. Jag var med i ett ”mediedrev” (jaktlag)  med Micke Storåkers och Mattias Hansson någon gång, men de jag jagar med är byggare, pensionärer och rörmokare. Riktiga jägare. Folk som håller till mycket i skogen.

Du är mitt i yrkeslivet. Är du nöjd så här långt?
– Nöjd? Nä, jag vill bli bättre. Alltså, jag trivs med vem jag är i dag, men det är en helt annan sak än att vara nöjd. Jag vill inte vara någon annan, jag vill inte leva något annat liv, jag vill inte göra om några av de valen jag gjort som kanske kan ses som tveksamma i mitt liv. Men jag vill ha mycket mer. Mer av livet.

Och då tänker du främst på?
– Jag vill ha roligt. Livet är roligt.

Framtidsdrömmar?
–  Jag skulle vilja börja odla majs. Vi skulle behöva en traktor. Det finns många nya majssorter som går att odla ända upp till Sörmland, och ända så långt norrut som till Gävle, faktiskt.

– Jag vill jättegärna också se att det jag Måns och Enis gör, att vår verksamhet kommer att gå bra. Det här kanske är det man vill hålla på med i 15 år. Det kanske är det sista jag gör. Sen kanske jag har jobbat klart.

Magnus Helander

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.