Dela sidan:

Vart vänder du dig för att få inspiration?

 

(Bild: Frankie, vår hund – inspirerar oss dagligen i kärlek. Här är han trött.)

 

Cannes. VM i reklam. 

Spektakel säger vissa, koncentrat av inspiration säger jag.

Inspiration är när jag får känslan att verkligen vilja göra något. 

Egentligen spelar det ingen roll om det handlar om att vilja starta igång eller se till att avsluta. 

Det är själva drivet att agera kring något specifikt.

Startgasen.

Och bensinen.

Cannes inspirerar att vara kreativ.

Hans Rosling inspirerar att skaffa kunskap.

Malala Yousafzai inspirerar till civilkurage.

Steve Jobs inspirerar att tänka nytt.

Nu till en person som inspirerat mig under mina år som VD på mediebyrån MEC (idag Wavemaker). 

Förra året hade han det hedersamma uppdraget att leda den så kallade ”Cannes-debatten” med fokus på sport, bio och marknadskommunikation. Då världens mäktigaste i kommunikationsbranschen.

I år kommer han prata om branschens utmaningar på Cannes stora scen efter lunch på fredagen. Nu, enligt honom själv, ”en jordnöt” i jämförelse med det företag han grundade och hastigt lämnade för två månader sedan.

Sir Martin Sorrell är 73 år, men säger själv att han inte har planerat att gå i pension än på ett tag. 

”I’ll probably have a five- to seven-year bite at the cherry” säger han till Bloomberg.

Jag känner inte Sir Martin, men jag har haft förmånen att få träffa honom vid några tillfällen. 

En gång när vi fick lyssna på honom i en fireside-chat på en intern GroupM-konferens.

Den dagen var han på fyra olika ”tillställningar” i fyra olika länder, så man kunde lätt tänka att han skulle hålla sig till lite övergripande ämnen för att inte blanda ihop vad han sa till vilken publik.

Nej, som ni förstår blandade han inte ihop någonting och han var minst lika specifik och konkret som andra talare på konferensen. 

Men betydligt mer intressant.

Ett annat tillfälle var också en internt konferens, men denna gång var det ”bara” MEC.

Då jag tog chansen att maila iväg en fråga till honom på scenen (det var så frågestunden gick till).

”Vart vänder du dig för att få inspiration?”

Sir Martin, som läste upp frågan högt för alla samtidigt som för sig själv, blev tyst en stund.

Han tittade ned, sen upp – och såg ut att vara påverkad av frågan när han svarade:

”Jag inser att jag alltid har vänt mig till min pappa för råd och inspiration.

Och även om han inte lever längre är det honom jag tänker på i sådana tillfällen.”

Jag tänker att oavsett hur mycket makt en person har måste det vara viktigt att bli inspirerad då och då, vilket Sir Martins reaktion också visade.

Jag känner inte Sir Martin och jag vet ingenting om huruvida han har gjort de saker han anklagats för när han hastigt lämnade WPP.

Men jag vet att han har inspirerat mig att tänka strategiskt.

Och att han byggt världens största kommunikationsföretag, med 200.000 anställda.

Jag tror inte att vi har sett det sista av honom och det blir spännande att se vad han hittar på framöver. I bästa fall även inspirerande.

Dela sidan:

Frisyren som lurade alla

Det närmar sig fotbolls-vm.

”Suck” tänker vissa, ”Hurra” tänker andra. 

Jag tänker på en av världens mest lyckosamma skenmanövrar och funderar på varför det inte görs mer sådana insatser i affärs- och marknadsföringssammanhang.

Det handlar en historia värd att berätta igen om ”gamla Ronaldo” och hans gräsliga frisyr under vm 2002. 

För den som inte minns den bifogar jag en bild, så att ni kan bilda er en egen uppfattning.

I en tid då fotbollsidolers status som modelejon stod på topp dyker alltså en av världens bästa fotbollsspelare upp till vm med en frisyr som är så ful att det blir en snackis.

Vad få visste fram till för ungefär ett år sedan var att detta var en högst medveten strategi från Ronaldo. 

Frisyren tog nämligen helt fokus från hans tidigare skada, vilken fram till dess hade analyserats utan och innan av all världens fotbollsjournalister och förståsigpåare. 

Nu kunde Ronaldo få lite lugn och ro kring sin fysiska status, han kom igång ordentligt och lämnade slutligen VM som turneringens bästa spelare, skyttekung och världsmästare.

Maken till lyckad skenmanöver får man leta efter.

Vilket fick mig att tänka vidare kring att det skulle vara intressant att se fler skenmanövrar i affärs- och marknadsföringssammanhang.

Grundprincipen att på Joe Labero-vis säga ”titta här” och vifta med ena handen över huvudet så att ingen ser vad som görs med andra handen långt ned borde inte vara helt omöjlig i branscher där konkurrensen är så pass hård att man bevakar varandras minsta steg.

Kanske journalistik-baserade medier vs Google och Facebook?

Kanske Telia vs Tele2? 

Eller varför inte mellan utomhusbolagen som ständigt slåss om såväl ytor som reklamintäkter?

Det hade varit roligt att tänka tanken att DDBs klassiska Avis-kampanj ”We try harder” var en slags skenmanöver.

Att när Avis satte sin berömda slogan ”We try harder” var det kanske inte framförallt just detta de ville att kunderna skulle börja tänka på.

Utan att deras konkurrenter i allmänhet och marknadsledaren Hertz i synnerhet inte brydde sig lika mycket om sina kunder.

Så var det ju dock inte och närmre ett exempel än så har jag inte kommit när det gäller specifikt reklam. 

Därför frågar jag även här i bloggen om det är någon som har något bra exempel på reklam som varit en skenmanöver? 

Skriv det isåfall gärna i ett mail till Resumé alternativt i kommentarsfältet på deras eller min Facebook eller LinkedIn där jag lägger upp mina blogginlägg.

Dela sidan:

Hurra – nästa vecka vänder det!

Nästa vecka är det dags.

GDPR.

Det verkar när jag lyssnat runt lite som att, trots att det varit branschens vanligaste ord senaste 12 månaderna, inte alla är helt säkra på att de har full koll på att de har allt på plats inför den 25:e maj.

Men jag kan ha fel. Det har hänt mer än en gång förut.

Jag tänker dock att det viktigaste med GDPR inte är att alla har allt på plats just den 25:e maj.

Det viktigaste är att detta blir starten för då människors antipati för reklam börjar vända.

När företag inte längre kan spåra, jaga, retargeta och peppra målgrupper med dumma erbjudanden hursomhelst.

Utan tvingas tänka till och börja vara kreativa igen.

På kvällen den 31 juli 2009 hade jag och en kollega förmånen att vara inbjudna till Telias huvudkontor i samband med att den första iPhonen började säljas i Sverige.

Då utgjorde mobiltrafiken 0,7% av den totala webbtrafiken.

Vilket är detsamma som att vi tänker oss en fullsatt Friends Arena = 50000 människor och av dessa hejar 49650 personer på lag A medan 350 personer hejar på lag B.

Idag har de där 0,7% blivit över 50%.

Mer än varannan åskådare har börjat heja på lag B.

På mindre än tio år har vi ändrat vårt beteende och det har gått så fort och varit så självklart att de flesta av oss inte ens tänker på det.

Lika lite som de flesta av oss hade svarat att framtidens mobil borde vara en utan knappar och med ett batteri som inte håller mer än en dag om vi hade fått frågan 2008.

Verklig produktutveckling, sådan som ändrar beteenden, skapas inte utifrån vad människor säger att de skulle vilja ha.

Den skapas av någon som har förmågan att läsa av beteenden och behov – och har fantasin att komma på en lösning för dessa som är fundamentalt bättre än allt som redan finns.

Som Steve Jobs gjorde ett flertal gånger. (Vad otroligt mycket han har påverkat vårt samhälle.)

Som Carl och Bertha Benz gjorde i slutet av 1800-talet när människor skulle svarat ”snabbare hästar” om de fått frågan hur de skulle vilja kunna ta sig snabbare från plats A till B.

Om marknadsförare nu börjar titta på data på samma sätt som ovan nämnda uppfinnare tittade på behov och beteenden kanske vi rent av skulle få reklam som ger bättre effekt – och uppskattas mer.

Jo, det görs redan reklam där kreatörer fått möjlighet att ta del av relevant data och med fantasins hjälp skapa oväntade budskap som skapar såväl handling som positiva tankar.

Uppskattningsvis ungefär 0,7% närmare bestämt.

Dela sidan:

Hej politiska strateger! Vad driver ert varumärke?

Centerpartiet: ”Medmänsklighet för Sverige framåt.”

Socialdemokraterna: ”Läs om hur vi vill bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.”

Moderaterna: ”Din röst för kortare köer i vården.”

Liberalerna: ”Framtiden är liberal.”

Kristdemokraterna: ”Vi vänder vårdkrisen.”

Sverigedemokraterna: ”Förändring på riktigt!”

Miljöpartiet: Vi vill skapa ett hållbart samhälle. Vi vill ta oss an klimatet, ge alla barn en ärlig chans i skolan och satsa på nya jobb och jämställdhet.”

Om 19 söndagar är det riksdagsval.

Inget annat parti än Socialdemokraterna har någonsin nått över 50 % i ett riksdagsval.

De har å andra sidan gjort det 2 gånger; Först 1940 med Per Albin Hansson vid rodret och andra gången 1968 med Tage Erlander. Ganska länge sedan, eller hur?

Folkpartiet peakade rejält 2002 när ”Lejonkungen” (som Lars Leijonborg kom att kallas) tog partiet uppåt till hela 13,3% – genom det taktiska språkkravet för beviljande av medborgarskap för invandrade.

Framgångar av mer strategisk karaktär är exempelvis när Moderaterna snodde Socialdemokraternas position som arbetarparti, och bildandet av Alliansen.

Och ur ett marknadsföringsperspektiv går det inte att neka till att de senaste decenniets stora vinnare är SD.

Samtidigt måste jag ställa den retoriska frågan om det inte finns fler fiaskon och besvikelser än framgångar?

Hur exempelvis ett enfrågeparti som Miljöpartiet i förra valet kunde sjunka från 7,34 % till 6,89 % – under en period när hela samhället är miljöengagerade, är med undantag av de Romsonska utspelen, ingenting annat än ett mysterium.

Jag kan inte bli annat än irriterad när jag tänker på hur sorgligt urusla dagens politiska partier är på varumärkesdrivande marknadsföring.

Dagens politiska karta är ett praktexempel på hur det blir när man tappar den långa sikten och inte förstår att vårda sina kärnvärden.

Bästa erbjudandet för stunden vinner.

Tänk dig en bransch där du vet precis vilka dina konkurrenter är och vad de kommunicerar; du har fri tillgång till varenda nyhetsredaktion i landet och fyra år på dig att stärka och positionera ditt varumärke.

Snacka om straffspark.

Som våra partier idag inte bara skjuter utanför, de lyckas missa hela kortsidan.

Till inkast för motståndarna.

Visst kan partierna få till en och annan bra reklamkampanj, men det verkar mer vara deras byråers förtjänst.

Och det hjälper dessutom föga när allt annat de kommunicerar bara är valfläsk och självklarheter.

Voffor gör di på det här viset? Skulle Astrid Lindgrens rumpnissar ha undrat.

Kan det vara så att det stora problemet för majoriteten av partierna idag är att de tappat bort sin mission?

Utan mission finns ju ingen anledning att bry sig om annat än det kortsiktiga. Taktiken.

Tack och lov är valdeltagandet fortfarande högt i Sverige – trots (snarare än tack vare) partiernas valarbete.

Och tack och lov har alla partier 19 veckor på sig att inte bara vässa sin kommunikation för att vinna valet, utan också väljarna. Förslagsvis genom att:

  1. Formulera i en mening vad deras syn på hur människors liv i Sverige bör vara (mission).
  2. Välja vilka tre ämnen/argumentationslinjer som bäst stöder missionen de kommande 4 åren – och hålla sig till dessa.
  3. Rikta kommunikationen till väljarna, inte till medier eller motståndare.
  4. Skaffa särskiljande argumentation, som även kan exemplifieras.
  5. Tänk strategiskt långsiktigt, istället för taktiskt kortsiktigt.
  6. Prioritera målgruppen Millennials,de som är mellan 20 och 35 år, och som snart utgör halva arbetskraften.
  7. Lyssna, lyssna och lyssna.

 

-Vad driver ett varumärke; långsiktigt strategisk argumentation – eller kortsiktig taktisk?

Partistrategerna verkar tro på det sistnämnda.

 

Dela sidan:

Den som med i leken är…

Onsdag morgon.

På skärmen som fyller scenen ser vi rymden med stjärnfall, konstiga raketer och logotyper från arrangörer, partners och sponsorer.

Det är dags för GroupMs årliga seminarium NextM, vilket öppnas av moderatorn Maddy Savage och nytillträdde GroupM-VDn Martin Hugosson.

Sammanlagt 1200 personer spenderar minst en av seminariets två dagar på Münchenbryggeriet.

Stämningen är hög och många gör liknelsen till en gigantiskt klassfest för att beskriva hur kul det är att träffa så många gamla vänner på ett och samma ställe.

Det sociala har en viktig roll i upplevelsen av dagarna, men ännu viktigare är som namnet antyder att vi nu ska få ta del av hur framtiden kan se ut när det kommer till teknik och marknadskommunikation.

På scenen ger Martin sin beskrivning av vad som kommer att hända de kommande dagarna och han prickar precis vad det handlar om:

”Vi vill att detta ska vara inspirerande, fantasifullt och lekfullt.”

Jag fastnar för ”lekfullt”.

Det gör mig glad.

Och det där med lek återkommer från åtminstone en av talarna under seminariet.

Som säger att ingen gång är vi så kreativa som i leken.

Där finns essensen i varför det är så otroligt viktigt att den kreativa näringen inte fastnar i allvaret.

Resumés utmärkta upprop och följetong #baramänniska är otroligt viktigt.

Inte bara för människors hälsa, utan lika mycket för vår utveckling.

Den som inte har tid att leka går miste om kreativitetens viktigaste näringsämne.

Det här förstår inte såna som tycker att minipingisbord inte har på en arbetsplats att göra.

”Det här är väl ändå en arbetsplats.”

Eller de som stör sig på kollegor som ”är barnsliga”.

”Vi jobbar faktiskt här.”

Eller annonsörer som pressar priser tills det krävs att man har 100% kundtid för att ens gå breakeven – men inte vill betala för odefinierat tankearbete.

”Exakt vad har du gjort under de här 10 timmarna som står uppsatt som idéarbete?”

Det är ingen slump att de bästa idéerna kommer när hjärnan får slappna av från en uppgift den varit fullt koncentrerad på att lösa.

Många har också lärt sig att de bästa idéerna kommer när de gör något annat än fokustänker på uppgiften.

Tar en promenad, dusch, går på bio eller precis när de ska somna.

Det är helt enkelt lättare att det kommer tankar som är utanför boxen när vi faktiskt är utanför boxen, och låter vårt undermedvetna hjälpa till i processen.

I läkemedelsindustrin är det ett tecken på begynnande kris om ett företag ligger på under 20% i FoU.

I kommunikationsindustrin heter FoU kreativitet, vars viktigaste näringsämne heter lek.

Och det borde vara ett tecken på begynnande kris hos den annonsör som inte kräver att minst 20% av byråns tid för annonsören läggs på kreativitet och lek.

I alla fall för den som tänker långsiktigt.

Som inser att leken är viktig för kreativiteten och måste få sin tid.

Som vill ändra attityder och värderingar.

NextM bjöd som Martin utlovade på en hel del lekfullhet i år, då publiken bland annat fick frågan om hur många som var beredda att köpa en one-way-ticket till Mars (jo, det sträcktes upp ett fåtal händer i luften).

Samtidigt var det befriande att man i år hade bjudit in talare som tydligt pekade på teknikutvecklingens baksidor:

  • Lysande cyborg-antropologen Amber Case som talade om Calm Technology och vikten av att teknik inte ska avbryta – se henne på Ted Talks!
  • Engagerade missionären Aral Balkan som uppmanade alla som jobbade på företag vars verksamhet går ut på att sälja data om människor att säga upp sig.
  • Och skarpe säkerhetsexperten Mikko Hyppönen som berättade om effekterna av virus i en värld av IoT.

Sammanfattningsvis får sägas att innan AI har tagit över jorden är det människan som driver utvecklingen.

Och apropå lek:

”Den som med i leken är får leken tåla”, tål att tänkas på när vi skapar vår framtid – både på ett globalt och ett individuellt plan när vi godkänner cookies och policies som samlar all data vi lämnar efter oss medvetet och omedvetet.