Dela sidan:

Vad är (egentligen) viktigast – själva reklamen? Placeringen? Eller hur köpet går till?

 

Sedan Google införde ”auktionsmodellen” på mediemarknaden, har de senaste åren även ”börsmodellen” etablerats under begreppet ”programmatiska köp”.

En effekt av detta är att antalet affärer – transaktioner – har ökat mer än vad som går att greppa, en annan att det finns mer att följa upp än tidigare.

Fokus har blivit på så många reklamkontakter till så lågt pris som möjligt.

Vilket har lett till uppfattningen att det viktigaste är hur köpet går till – inte placeringen, och definitivt inte innehållet i reklamen.

Därtill har grundvärdet av en generell reklamplats devalverats så till den grad att man har råd att bara vräka på. Förr eller senare når man ju in med sitt budskap.

Voffor blir det på dette viset?

  1. Antalet tillgängliga reklamutrymmen snuddar till det oändliga. De normala marknadskrafterna är satta ur spel.
  2. Medan man tidigare upplevde att det var något speciellt med att placeras first in break, ha sin annons på sidan 3, få loss de bästa utomhusplaceringarna och så vidare – ligger det speciella idag i att säkerställa Den Rätta Mixen auktionerade och automatiserade köp.
  3. Får man bara ut sitt erbjudande tillräckligt mycket på tillräckligt många ställen, bör det rimligen träffa rätt i köpcykeln hos tillräckligt många.

Konsekvens: Man blir inte lika ”rädd om sitt medieutrymme”. Inte lika noggrann med vad man ska säga.

En stor del av dagens tillgängliga digitala reklamutrymme kan liknas vid snabbt uppdrivna kycklingar i brutalt små burar; utan etisk eftertänksamhet förser vissa aktörer marknaden med produkter som köps för att det är billigt och ger en kortsiktig mättnadskänsla.

En katastrofal utveckling för alla som tror på kraften i bra kommunikation, men en bra för alla som bekänner sig till religionen: kortsiktig ROMI.

Om fundamentet till detta är den oändliga tillgången på reklamplatser kan vi inom en snar framtid få se en förändring, för snart är det kanske åter medieutrymmet som är guldet.

I samma takt som Alexa, Siri och andra röststyrda tjänster tar plats i människors vardag kommer vi se en minskning av den skärmtid (minskat antal reklamplatser) dessa tjänster ersätter.

En fråga till Alexa kommer sannolikt inte att resultera i att vi först får en reklamtruddelutt och sedan svaret på vår fråga.

Och ”Finns det någon relevant reklam redo för mig?” Är knappast en trolig fråga vi kommer att ställa till Amazons uppgraderade motsvarighet till Apples Siri.

En sådan utveckling skulle kunna leda till att vi blir mer rädda om vårt reklamutrymme igen.

Att det är medieutrymmet som är guldet skulle gynna såväl de medier som fortfarande har annonsutrymme att sälja som de kreatörer som har förmågan att skapa kommunikation som når in – och inte minst konsumenterna som slipper bli dränkta med reklam de inte vill ha.

När antalet möjliga reklamplaceringar blir färre kommer reklamen bli bättre och reklamtröttheten att minska.