Dela sidan:

Tåget går nu. Och det är det inget lökigt X2000 vi pratar om här, utan en rymdraket på räls.

 

”Vi människor får problem med att förutspå vad som kommer att hända eftersom vi är vana att tänka linjärt, medan utvecklingen nu är exponentiell.”

”Om du viker ett papper 42 gånger når det upp till månen.”

Ovan två citat är flitigt använda exempel som syftar till att få oss att förstå att utvecklingen som sker nu är galet snabb – och därmed inse att det är dags att börja vakna och tänka mer, större tankar i väsentligt högre tempo.

Okej, alla kan inte kunna allt men det gäller att veta vad man måste kunna, vilket bygger på vad man gör och vad man vill göra.

I vår bransch – om man vill vara generalist eller specialist.

Jag tänkte under resten av detta inlägg uppehålla mig lite kring marknadschefens roll, för jag tänker att det är runt den det blåser mest.

Låt oss börja med att slå fast att marknadschefen behöver vara generalist, men inte i bemärkelsen att kunna lite om mycket.

Den nya tidens marknadschef behöver kunna så mycket som möjligt om så mycket som möjligt.

Nej, inte en lätt uppgift alls – men å andra sidan är det inget nytt att det kräver sin kvinna och man att lyckas i rollen som marknadschef.

Någon gång i samband med finanskrisen i början av 90-talet kom vågen av ekonomichefer med kostnadsfokus sköljande över marknadsavdelningarna.

Marknadschefens bästa kompis försäljningschefen jobbade vidare på sin kant och var mest glad att ekonomichefen inte kom för nära säljavdelningen.

I början av 2000-talet följdes den av vågen av inköpare som skulle visa marknadsavdelningar och dess leverantörer hur förhandlingar gick till.

Försäljningschefen är fortsatt glad att få vara i fred.

Samtidigt från andra hållet började en liten IT-våg och en krusning av den digitala våg som senare kom att växa sig till vad den är idag då dessa olika vågor kolliderar över marknadsavdelningen likt Skagerak och Kattegatt gör i Skagen.

Där marknadschefen simmar omkring och försöker hitta fyren som ska leda företaget på sin resa utan att gå på grund.

Uppe på torra land står VD, styrelse och aktieägare med krav på ökad försäljning och ute på havet kryssar såväl kända konkurrentfartyg som osynliga disruptionsskepp redo att ramma den rikedom marknadschefen förvaltar.

Försäljningschefen är ambivalent eftersom kraven på marknadschefen alltmer kommit att handla om snabbare avslut och allt mindre om att bygga värde i bolag och produkter.

För att klara en seglats måste skepparen behärska alla moment på sin båt, även om arbetet görs av ett helt team.

På samma sätt måste marknadschefen behärska alla moment på sin avdelning, även om arbetet görs av ett helt team.

Såhär:

  1. För den som idag har pausat tankarna kring långsiktigt varumärkesbyggande kontra kortsiktig performance marketing blir det allt svårare att hålla kursen.
  2. Samma för den som inte egentligen vet vad som är bäst: att sköta den programmatiska handeln via byrå eller inhouse?
  3. Eller har delegerat ansvaret att förstå vilka som är de bäst lämpade tekniska plattformarna för att kunna integrera CRM, första- andra- eller tredjepartsdata i alla kanaler.
  4. Som inte riktigt tagit tag i implementeringen av gdpr enlig juristens eller marknadens krav.
  5. Vacklar mellan att fokusera på ROAS eller ROI.
  6. Inte vet om man ska prioritera idéarbete eller morgondagens säljdrivande reklam, nå in eller nå ut, eller både och.
  7. Och allt detta tillsammans, men först efter att ha fått VD:s och övrig lednings godkännande.

Om allt detta kan man som marknadschef med viss rätt ha åsikter.

Men framförallt behöver man säkerställa att man kan alla moment på sin avdelning.

Och om man inte behärskar dessa behöver man snabbare än snabbt lära sig dessa.

Tåget går nu. Och det är det inget lökigt X2000 vi pratar om här, utan en rymdraket på räls.