Dela sidan:

Om bananer och medieval

 

Blicken fastnade på en rubrik i Dagens Nyheter Ekonomi igår:

 

 

Artikeln handlar om att butiker ställer allt högre krav på rättvisemärkta produkter.

Fair trade.

Jag ska erkänna att det här knappast var en nyhet jag hade läst om det inte vore för rubriken.

Men nu läste jag den och det fick mig att tänka på vår bransch i allmänhet och medier i synnerhet.

Det finns egentligen tre typer av medieföretag (public service möjligen undantaget): de som producerar innehåll människor vill betala för, de som producerar innehåll människor inte vill betala för – och de som låter människorna producera innehållet OCH betala för det (med data).

Tre typer som alla är beroende av annonsintäkter.

De två sistnämnda skulle inte ens finnas om det inte vore för annonsintäkterna.

Paradoxalt nog är det den första kategorin som har det tuffast just nu.

Och i den kategorin gäller det framförallt journalistiska medier.

Ett ämne som berördes i en podd jag lyssnade på för lite drygt en månad sedan.

I den nämnde COOPs marknadsdirektör, Björn Larsson, en idé om att man borde kunna hållbarhetsmärka journalistiska medier.

Så att annonsörer skulle kunna visa att de tänker på ett hållbart samhälle även genom sina medieköp, liksom de idag gör på många andra produkter.

Bananer till exempel.

Jag tyckte Björns idé var uppiggande.

Samtidigt har jag blivit så pass cynisk att jag sedan länge har gett upp hoppet om att annonsörer någonsin skulle bry sig om något annat än det kortsiktiga resultatet i sina medieval, så jag stannade vid att tycka att Björn hade en bra idé.

Tills jag läste om bananerna.

Kanske blir bananerna en början på ett ansvarstagande som tar sig från inköpsavdelningarna in på marknadsavdelningarna?

Samtidigt ska erkännas att jag inte för en sekund tror att de butiker som bojkottar bananer som inte är rättvisemärkta gör detta enbart för den goda saken skull.

Men det kan väl få vara okej, tänker jag – så länge det ändå är bra för vårt kära jordklot.

Hellre en butik som tjänar mer pengar och gör bra saker för miljön än en som tjänar mindre och gör dåliga saker för miljön.

2017 köpte svenskarna ekologiska livsmedel för 30 miljarder kronor.

Det var nästan lika mycket som svenska annonsörer köpte medieutrymme för samma år (37 miljarder).

Drivkraften till den kraftigt ökande ekologiska trenden har hittills framförallt varit hälsa.

Man behöver inte tillhöra toppen av trendspanare för att gissa sig till att ökningen kommer att få ytterligare fart genom den uppvaknande miljöinsikten som tack och lov växer (heja Greta Thunberg!).

Och frågan är hur snabbt förändringen skulle gå om inte butikerna, som har makten att ändra på våra beteenden, gjorde det lättare för oss att köpa rätt produkter.

Välja bort en god energirik banan till ett lågt pris till förmån för en lika god energirik banan till ett högre pris, som är rättvisemärkt.

Som att välja bort medier som ljuger med siffror och säljer data vidare till förmån för medier som är hållbarhetsmärkta.

Typ.