Dela sidan:

Historielösa, mot framtiden.

Att skriva en text om plagiat i kommunikationsvärlden blir väl per definition lite av ett plagiat i sig. Nåväl, det är vad det är, och så här är det. I korthet: PLAGIAT ÄR PLAGIAT. OM DEFINITIONEN AV KREATIVITET ÄR ATT LÖSA PROBLEM PÅ ETT NYTT SÄTT, KAN VI JU INTE BELÖNA OCH HYLLA KAMPANJER SOM ÄR GJORDA FÖRUT, DÅ DETTA ÄR SJÄLVA MOTSATSEN TILL NYTT, JA, GAMMALT, HELT ENKELT!

När jag tog mina första stapplande steg mot att bli copywriter, för cirka en evighet sedan, jobbade min pappa av en händelse i lokalen bredvid Nordin & Co. En gång i tiden en urkraft att räkna med i den kreativa revolutionen så stod byrån nu inför en oundviklig konkurs. Pappa, peppad av att jag intresserat mig ett så kallat ”riktigt jobb”, köpte loss 6 lådor med reklamböcker för 50 kronor och dessa 6 böcker blev min introduktion till yrket – och den tändande gnistan i brinnande reklamintresse.

Jag tycker det är viktigt att kunna sin historia. Nu som då, svensk som internationell. Men långt ifrån alla håller med mig. Tvärtom tror jag att många, i sin iver att komma framåt, inte kunde bry sig mindre om det förflutna. Hur kan man annars förklara att det varje år dyker upp en mängd rena plagiatjobb?
Kopior på original, som inte ens har särskilt många år på nacken? Och till och med kopior och kopior? Hur är det möjligt? Jag menar inte att det ska vara obligatoriskt att plöja Henry Richters samlade verk, men en snabb googling kan man väl ändå begära – när kunderna betalar tusentals kronor i timmen för vår uppfinningsrikedom.

Säg t.ex. att det inom några år lanseras en kampanjparfym som luktar hamburgare, en som luktar miljonär, en som luktar skoltoalett, en parfym som luktar öl, och en som luktar gammal mjölk, kan man verkligen göra en till parfym då utan att det luktar annat än skåpmat? För några år sedan fick en svensk annons för ett icke nämnt svenskt Apotek idel lovord trots att den var en karbonkopia på ett 4 år gammalt jobb, för ett annat icke nämnt svenskt apotek. Säkert en oskyldig miss. Säkert. Men ändå, Google it.

När preskriberas kreativitet? Kan jag göra en kiss-annons för Mio möbler om 10 år och hyllas med LOL:s av nästa generations reklam-snackare? Fan vet alltså. ”A Star is Born” är ju gjord 4 gånger tidigare, men det gick bra för den nya ändå. Det är Bradley Cooper istället för Cary Grant. Helt annan grej, eller?

Alla bra låtar bygger på typ samma tre ackord, osv. Och kan Jon-Henrik jojk-sno från Aviciis musikaliska dödsbo och komma undan med det, så kanske vi kan ta oss samma friheter? Säkerligen och uppenbarligen. Det är lite trist bara, om den ljusnande framtiden ska fyllas med reklam-repriser.

PS. Men hallå vänta, är inte det viktigaste att kampanjen gör ett bra jobb för kunden? Jo såklart. Kunden är alltid viktigast. Men kunden förtjänar uppfinningsrikedom, nymodigheter och unika uppslag.