Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag22.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Det kreativa livet

Från en kreatör till en annan! Hur tar du hand om din egna kreativitet och vad gör du för att bli en bättre kreatör? Oavsett om du jobbar på byrå, frilansar eller skapar som hobby – tillsammans kan vi bli bättre kreatörer! Jag är stillbildsfotografen som fastnade för hela kommunikationskedjan – från idé till utförande.


Publicerad 17 Februari 2020

Prestationen bakom expertnivå – del 1

Prestationen bakom expertnivå och att bli ledande i din bransch. Jag tror varenda en av oss strävar efter, jobbar mot och drömmer om att vara bland de absolut bästa inom sitt yrke. Att vara den bästa fotografen, filmskaparen eller grafiska designern. Men, vad krävs det egentligen för att nå upp till den nivån på sitt hantverk och expertis? Jag dök djupare ner i studien The Role of Deliberate Practice and the Acquisition of Expert Performanceför att hitta svaret.

Som jag skrev i mitt förra inlägg (läs det här) så snubblade jag över denna studie av den svenska psykologen K Anders Ericsson och hans kollegor Ralf Th. Krampe och Clemens Tesch-Romer, då jag läste boken Outliers av Malcolm Gladwell. Vad Ericsson och hans kollegor gjorde är rätt så häpnadsväckande och spräcker helt myten om medfödd och naturlig talang. Deras studie var så intressant att jag bestämde mig för att läsa den i sin helhet och dela med mig av de bästa delarna med er – ur en kreativ persons perspektiv.

Det viktigaste först. Medfödd och naturlig talang finns inte. Punkt! Vad många misstar för just medfödd eller naturlig talang är ofta ett resultat av intensiv träning under en längre period. De enda medfödda och naturliga ”talangerna” som kan ärvas är din egna längd och längden på dina ben, till exempel. Vilket är bra för basketspelare, simmare och löpare. Att ha ett medfött sinne för konst, fotografi eller skriva texter finns inte.

Det som krävs för att nå expertnivå, inom sitt yrke eller nisch, är en speciell typ av träning under lång tid, minst 10 år.

Vad leder till ett hantverk på expertnivå

Inte helt överraskande är det träning som leder till bättre prestationer och kunskaper. Regelbunden träning, som löper över minst 10 år och uppnår 10 000 timmar, leder till expertnivå. Men tyvärr, så är det inte så enkelt att bli bäst-i-test. För att få det svaret behöver man titta på de omkringliggande omständigheter som leder till att man når expertnivå. Så som strukturen och varaktigheten på din träning, din fritid och återhämtning efter din träning.

Förvärvande av färdigheter och prestationer är inte en stadig kurva uppåt heller. Utan mer av en trappa med olika nivåer och platåer att nå och övervinna. Samma gäller för repetition av samma övning om och om igen under en lång tid. Som till exempel använda exakt samma ljussättning till dina bilder. Där nivån av kunskap avtar och för att utvecklas vidare krävs mer utmanande uppgifter och övningar. Som att då tillexempel jobba med fler ljuskällor osv.

Ett tecken på avsiktlig träning: utnött utrustning.

Träning med en avsikt

Så, den här träningen som du behöver göra? Är det när jag, som fotograf till exempel, tar snapshots av mina vänner, eller som copywriter snabbt skriver ner en bit text eller skissar på en logga då jag är uttråkad på jobbet som grafisk designer? Såklart har det en liten (väldigt liten) effekt på din utveckling, men det vi pratar om är träning med avsikt. Där enda avsikt och mål är att lära, utvecklas och bli bättre. Till exempel, att jobba på en viss typ av retusch i Photoshop, jobba på din storytelling så att den bok du skriver kan bli ännu bättre eller djupdyka i färgvetenskap som grafisk designer. Det enda syftet med avsiktlig träning är att bli bättre på ditt hantverk, inte att ha kul eller göra samma sak som du redan bemästrar om och om igen.

Avsiktlig träning kräver en stor portion ansträngning och energi från din sida och går ofta långsamt framåt – därav 10 års regeln. Just detta är ofta skillnaden mellan amatörer och proffs. Där amatörer oftast enbart vill ha kul längs resans gång, vilket resulterar i att de oftast bara når en viss nivå av expertis. Medans proffs, eller folk som siktar på att bli proffs, spenderar åtskilliga timmar. Där de outtröttligt nöter och tränar på varenda detalj i sitt arbete – med den enda avsikten att bli bättre och att nå absoluta expertnivå.

Tillsammans med rätt struktur och varaktighet är motivation och uthållighet lika viktiga beståndsdelar att ha i sitt tränande. Då studie efter studie visar att expertnivå är något som byggs upp under en längre tid. Där resultat och speciella prestationer behöver minst 10 år av aktiv och intensiv träning och förberedelser, som uppnår till minst 10 000 timmar. Till exempel en Grandmaster titel i schack tar dig minst 10 år att förtjäna. För utan rätt motivation och förmågan att vara uthållig så kommer du aldrig ha orken att göra det arbete som krävs i det långa loppet. För efter dessa 10 år och 10 000 timmar är det inte räkmacka, utan bara att fortsätta framåt.

Detta vill avsluta den första delen om vad som krävs för att nå expertnivå. I nästa inlägg kommer vi djupdyka ännu längre ner i studien och om hur man ska träna och vilken tid du faktiskt behöver lägga ner på avsiktlig träning.

Love,
Johan Ståhlberg

Mail: Himself(at)johanstahlberg.com
Web: www.johanstahlberg.com
Blog (ENG): blog.johanstahlberg.com
Instagram: www.instagram.com/Johan_Stahlberg
Facebook: https://www.facebook.com/Johanstahlbergphotography

Dela blogginlägget:

Publicerad 10 Februari 2020

Vi är helt utan naturlig talang

– Aaaah, jag har ingen talang alls! Jag vill bara ge upp! Har du säkerligen sagt någon gång. Att det inte kommer att hända för att alla andra verkar vara så mycket mer talangfulla och långt före? Och ja, det är delvis sant. Men, ge inte upp, det finns fortfarande hopp – tack vare insikter av en svensk psykolog.

 När jag läste boken Outliers av Malcolm Gladwell, som handlar om hur framgångsrika människor blir framgångsrika, snubblade jag över en väldigt intressant studie som heter The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance. Den är gjord av den svenska psykologen K. Anders Ericsson och hans kollegor R. Krampe och C. Tesch-romer. I denna studie kollar de (bland annat) på violinister på Berlin Elite Academy of Music och deras prestationer och vägen dit.

Utan naturlig talang

Ericsson och hans kollegor delade in violinisterna i tre olika grupper: stjärnor, bra och musiklärare. Stjärnorna skulle antagligen bli solister i världsklass. De bra skulle bli framgångsrika yrkesmusiker och den sista gruppen studerade till musiklärare och hade lägre intagningskrav på sig. När man läser deras studie så är en sak fascinerande och rent av lättande att läsa: Ericsson och hans kollegor kunde inte hitta några naturliga talanger i någon av sina undersökningar eller grupper. Det vill säga, folk som presterade på absoluta toppnivå men tränade bara en bråkdel av vad de andra gjorde.

Vad man kan utläsa från deras studie är att det enda som särskilde en musiker från en annan var hur hårt de arbetade. Ingen medfödd talang – bara hårt arbete och ett ständigt nötande.

Nötandet bakom talangen

När vi läser studien får vi reda på att alla violinister började spela sitt instrument ungefär samtidigt – runt 5 år och övade då runt 2 timmar i veckan. 3 år senare när de var 8 år, började skillnader mellan de tre grupperna synas. De musiker som sedan skulle bli de högst presterande började att öva mer än de andra grupperna – 6 timmar i veckan. När de nådde 14 årsåldern – 16 timmar i veckan. När stjärngruppen nådde 20 årsåldern tränade de mer än 30 timmar i veckan! Vid denna ålder hade personerna i stjärngruppen över 10 000 timmarav träning bakom sig. Tittar vi på den bra gruppen så hade de tränat total 8000 timmar och de som skulle bli musiklärare hade 4000 timmar bakom sig.

Ericsson och hans kollegor gjorde samma studie på pianospelare och samma mönster uppstod. Vad vi kallar för amatörer tränade bara runt 3 timmar i veckan som barn medans de som skulle bli professionella musiker ökade sina träningstimmar varje år. Så, vid 20 års åldern hade de sina 10 000 timmar.

Hårt arbete lönar sig! Om du gör det rätt.

Se till att nötandet verkligen räknas

Viktigt att notera är att träningen inte bestod av att enbart av att dyka upp och spela lite slumpvalda toner– utan med avsikt att bli bättre på violin, på alla möjliga punkter. Detta är avgörande i all träning. Du kan till exempel, spela ett tv-spel som Counter-Strike, i tusentals timmar utan att bli proffs, om du inte har rätt avsikt och ändamål med ditt spelande och timmarna framför skärmen.

Vad Ericsson och hans kollegor noterade var som sagt att medfödd talang inte fanns – bara hårt arbete. Skillnaden mellan stjärnorna och de bra musikerna var att stjärnorna jobbade väldigt mycket hårdare än de andra. De försäkrade att de timmar de spenderade på att träna verkligen räknades och spenderade mer timmar på att spela sitt instrument med avsikt att bli bättre än någon annan.

Som Ericsson och hans kollegor skrev som avslut på sin studie (översatt från engelska):

Folk tror att elitnivå och dess prestationer skiljer sig kvalitativt från det normala. Att den på elitnivå måste ha försetts med begåvningar och talanger som skiljer sig från en normal vuxen människa. Denna uppfattning har avskräckt forskare från att systematiskt undersöka expertutövaren och deras prestanda under principerna av allmän psykologi. Vi håller med om att expertprestanda och till och med expertkunskaper har egenskaper och förmågor som skiljer sig kvalitativt från eller åtminstone utanför området för vanliga vuxna människor. Vi förnekar dock att dessa skillnader är oföränderliga, det vill säga på grund av medfödda talanger. Endast några få undantag, särskilt längd, är genetiskt föreskrivna. Istället hävdar vi att skillnaderna mellan sakkunniga och normala vuxna återspeglar en livslängd med avsiktlig ansträngning för att förbättra prestanda inom ett specifikt område …

The Creative Take-Away

Om du läser boken Outliers av Malcolm Gladwell så kommer du läsa om samma mönster gällande Bill Gates och Steve Jobs. Inget förnekande i att de är genier på sina egna sätt. Men att de föddes genier med talanger som sedan gjorde att de kunde starta företag som förändrade världen? – som det oftast blåses upp i media och i sociala medier. Inte en chans! De gjorde sin del av avsiktlig träning som det kallas, långt innan de startade Microsoft och Apple. Sen jobbade de ännu hårdare. Om du vill läsa mer vad jag skrev om Bill Gates och Steve Jobs kan du göra det i detta inlägg (engelska).

 Det viktiga här är att alltid sikta på att bli bättre, i alla detaljer av ditt yrke. Att fortsätta nöta ditt hantverk och se till att varje steg du tar för dig framåt. För de där 10 000 timmarna är sanna. Men, det är dock inte 10 000 timmar av att ha kul och leka runt med till exempel fotografi. Utan det är 10 000 timmar av hård träning, med enda syfte att bli bättre på ditt hantverk.

Deras studie är extremt intressant att läsa, särskilt om du likt jag, ständigt siktar på att bli bättre på ditt hantverk. I de kommande blogginläggen kommer jag dyka djupare i denna studie och vad som krävs för att nå absoluta toppnivån.

Love,
Johan Ståhlberg

Mail: Himself(at)johanstahlberg.com
Web: www.johanstahlberg.com
Blog (ENG): blog.johanstahlberg.com
Instagram: www.instagram.com/Johan_Stahlberg
Facebook: https://www.facebook.com/Johanstahlbergphotography

 

 

Dela blogginlägget:

Det här med första inlägg är ju alltid svårt… Men, jag tänker att mitt första inlägg får berätta lite om mig och framförallt om vad denna blogg ska handla om. Namnet ”Det kreativa livet – en blogg om kreativitet” hintar kanske lite om vad ni kommer att få läsa.

Vad är kreativitet för mig?

Kreativitet för mig är att ha roligt. Att ha roligt när jag skapar, skriver, fotograferar, filmar eller planerar nya projekt. Har man roligt blir man kreativ och kreativitet föder ju kreativitet. Jag har också alltid varit driven av att överraska. Att skapa, i mitt fall, bilder som tar betraktaren med storm. Gärna att jag jobbar lite i skymundan och bakom stängda dörrar för att sedan *fanfar* visa vad jag skapat!

En anledning till att jag startade min blogg (som du nu läser på här på svenska) var att när jag startade (som 18 åring och innan Facebook, Youtube mm) så fanns det inget att läsa om kreativitet. Hade man svårt att hitta gnistan, inspirationen eller att utvecklas kreativt så fick man helt enkelt komma på det själv. Kreatörer var mycket mer stänga och att dela med sig av sina ”yrkeshemligheter” var nästan tabu.

Still life of a Ballerina. Fotograferad I Perth, Australien.

Idag, så ser ju verkligheten annorlunda ut som tur är. Men, just kreativitet tycker jag är fortfarande ett ämne som inte tas upp lika ofta som det borde. Är det kanske för att det är lite luddigt och mer svårdefinierat än att prata om än den senaste iPhonen? Efter att haft kreativitet som yrke i olika former i snart 17 år, letar jag ständigt efter sätt att bli en bättre kreatör, bli mer kreativ och bättre på mitt hantverk. Det är denna utveckling och resa ni kommer få följa med på här. Från en kreativ person till en annan!

Vem är Johan Ståhlberg?

Jag är i grunden stillbildsfotograf och det var där jag började min yrkeskarriär. Uppväxt i Jämtland med en stor förkärlek för actionsport och adrenalin. Med det i ryggen skulle jag bli actionsportfotograf. Jag spenderade mer än 10 år i bergen runt om i världen, med Åre som hemmabas. Jag fotograferade skidåkning på vintern och downhillcykling på sommaren. Under dessa år gjorde jag två fotoböcker om skidåkning (varav en passande nog heter Adrenalin), var den första skandinaviska fotografen på internship hos Red Bull HQ och vann några tävlingar med mina bilder.

Men, efter ett decennium kände jag ett stort behov av att utvecklas vidare. Både som person och kreatör. Jag ville fortsätta jobba med människor, men utan att ha en bergstopp emellan oss. Jag hamnade en termin på Berghs för att sedan ta mig vidare till Perth i Australien. Jag hoppade senare av utbildningen i Australien och tog mig hem till Sverige igen med ett nytt mål i huvudet. Jag skulle bli modefotograf! Jag älskade mixen mellan det mänskliga mötet och interaktionen tillsammans med den fria kreativiteten och estetiken som modefotografi har. Jag hamnade i Borås och på e-handelsgiganten Nelly.com.

Men, Berghs och kommunikation hade satt sina spår i mig. Jag hatade alltid att som fotograf att få en brief med ”gör detta” som slutstationen i den kreativa produktionskedjan. Jag ville alltid vara med från starten och påverka och göra bättre! När möjligheten kom så flyttade jag upp till Stockholm igen och började på nytt studera på Berghs. Denna gång på Interactive Communication (nuvarande digital kreatör). Livet lekte! Efter ett internship hos Johan Lindeberghs übercoola BLK DNM i New York och ett slutprojekt med SEB tog jag examen. Jag började sedan jobba på Fotografiska, bar kostym och fick uppleva stor konst, stora konstnärer och fantastisk kommunikation.

Idag driver jag eget (vilket jag egentligen gjort sedan 2004) och jobbar med content marketing och sociala medier där jag är med i hela den kreativa produktionskedjan och skapar innehållet. Jag kallar mig idag för ”people photographer” med mode som vapen. Men, det smiter in en och annan skidbild ibland med.

Vill du prata mer med mig så hittar ni mig på dessa ställen:

Mail: Himself(at)johanstahlberg.com
Web: www.johanstahlberg.com
Blog (ENG): blog.johanstahlberg.com
Instagram: www.instagram.com/Johan_Stahlberg
Facebook: https://www.facebook.com/Johanstahlbergphotography

En av dessa skidbilder som smiter in ibland. På tidningsjobb i Sarajevo.

 

Dela blogginlägget: