Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitala pulsen på marknaden

Martin Edenström har jobbat som ledare och expert inom digital marknadsföring i snart två decennier och kommer att ge verktyg för transformationen som bloggare för Resumé.


Publicerad 23 november 2022

Dopade martech-år, lågkonjunkturen påverkar uppköpta bolag, marknadschefen och SaaS-investeringar

Några månader in i ett bittrare ekonomiskt landskap börjar det klara kring vad ”det nya, nya normala” innebär för CMO:er, alla på pappret rika före detta byråägare och anställda på svenska martech- och produktbolag.

Då de senaste två åren jämförs med 2022 förekommer ordet ”doping” allt oftare. I år går knappt några slutsatser att dra genom att jämföra med 2020-2021 års siffror. På börsen har relaterade bolag fallit med mellan 30-90 procent, sällan mindre. Å andra sidan var det där med ”doping”. Pandemiårens löften och visioner gav hög fallhöjd.

Beläggning och tillväxt i rapporteringen är ju hög? Dock sällan med helhetsåtaganden och de transformationsprojekt martech-konsulterna gärna (läs: enbart) associerar sig med. Enligt uppgift är det främst tacksamt segdragna OpEx-budgetar (upphandlade resurser via ramavtal/procurement-enheter etc.) som lockar för att få täckning för höga lönerna per anställd. Det syns hos bl a finsksvenska Avaus som i ett nytt uttalande berättar att ”paketerad marketingOps” för facila snittsumman om 15 Mkr är höstens storsäljare. Ordet ”ops” i förhållande till isolerat expertstöd inom strategi, omstöpning, workshops bör noteras. Även om all typ av ”ops” såklart är verksamheten idag. Tjänsteutbudet och erbjudandet hos jättar som ARC, Nova, NoA, iO och Äleven har knappt förändrats sedan 2019. De lyder:

  • Change Management stöd
  • Customer Relationship Management (CRM) stöd
  • Data management, analysis & insights stöd
  • Display & video advertising stöd
  • E-commerce management stöd
  • Marketing Technology (MarTech) stöd
  • Online business strategy stöd
  • Online operative model stöd
  • Product Management stöd
  • Search Engine Advertising (SEA) stöd
  • Search Engine Optimisation (SEO) stöd
  • Social media marketing stöd

Trots en snålare kundbas utan samma behov av heltäckande ”tjänstemattor”. Som de senaste 3-4 åren aktivt rekryterat själva, inte sällan från nyss nämnda aktörer.

Produkterna då? Vid en konferens i London i oktober noterade jag hur aktörer som på pappret var direktkonkurrenter upp till 25-75% i egna produktutbudet sponsrade varandras event, deltog som talare och var såta vänner. Anledningen enligt Movable Ink, Braze, MessageGears, mParticle, Bloomreach och Tealium var att andra mellanstora (ändå miljard) bolag var inte fienden. De kolossala svitaktörerna Salesforce och Adobe däremot. Och de eftertraktade kunderna:

”De har redan handlat upp oss alla sex som plattform, vi konkurrerar, men ändå inte!”

Som en säljrepresentant uttryckte det. Frågan är hur länge det kan fortgå. Liksom med Viaplay och Netflix ser många martech-ansvariga marknadschefer just nu över sina måntliga SaaS-debiteringar på faktura eller onlinekopplade kreditkort. Kostsamma, överlappande produkter en mass som under utvärdering (och okunskap) gör till stora delar exakt samma sak kommer inte bli långvariga. Amerikanska Productiv utmanade Scott Brinkers rådande siffra om 89 martech-system globalt i snitt i oktober 2022 med ett nytt antal om 50. Gartner 2022 Marketing Technology Survey Insights understryker samma sak då nästan 1/5 färre CMO:er senaste året lyckats använda hela sitt tekniska stöd. Komplexa system, brist på talang, brist på identifierade användningsfall som ökar automatisering, otydliga metoder/processer för projekten i större skala och generell brist på strategi är anledningar. Förvänta er en fortsatt utrensning samt ”SaaS-effektivt” strypta relationer.

De nya, smarta konstellationerna då? I en intervjuserie om de nya byrågrupperna med Resumé uttalade jag mig kring hur en typaffär kan bestå av hur delägarna tar del av 40-50 procent av värderingen i kontanta medel (ofta med krav på 50-70 procent i återinvestering). Därefter en resultatbaserad, resterande totalsumma som kan variera allt från 25 till 300%. Finnas en earn-out eller full betalning vid t ex börsintroduktion tillkommer en lägre multipel. Siffror som målas upp för säljare har senaste åren varit uppåt 25 totalmultipel på EBIT.

Så klart lockande, men sanningsenligt? Affärerna är ofta baktunga, bygger på de ”dopade årens” historiska och inte sällan ”uppsminkade” prestationer (se senaste avslöjandena kring iO och Stendahls) och baseras helt på en bibehållen eller ökad tillväxt. Och vad tror vi om den?

Klarnas Siemiatkowski tyckte nyligen ”marknaden överkorrigerar”, men frågan är om inte OECDs gårdagsuttalanden om ”signifikant tillväxtdämpning 2023″ och ”fortsatta risker” ligger närmare till hands för svensk martechsektor.

Dela blogginlägget:

Vad står det på översta raden i din LinkedIn? Digitalbranschen med draghjälp från en kvickfotad startupscen har länge skapat innovativa och uppseendeväckande arbetstitlar. 2022/2023 är det inte så mycket ”Ninja” som gäller längre. Det finns andra, kreativa titlar att ta del av och nästan få gissa vad individen egentligen pysslar med. Stilbildande är jobb med post-pandemins moderna, nya arbetsplats. En ny vardag med hybrid arbetsmiljö har lett till mängder av mer eller mindre märkliga och ”zen’iga” titlar.

Head Of The Future Of Work är en sådan. Själva titeln antyder att ingen riktigt vet vad jobbet går ut på eller vad framtiden innehåller. Chief Purpose Officer dyker upp här och var, en nästan värre version av mer klassiska Chief Happiness Officer som tydligen etablerat sig i Sverige. Rollen finns t ex på svenska IT-konsulten Kvadrat i Göteborg.

Receptionist? Skulle inte tro det, den idag vanliga, kundorienterade rollbesättningen Customer Success Manager som kändes lite space’ig tre, fyra  år sedan har utökas med att välkomna fysiska besök till kontoret via en Director of First Impressions.

Chief Fire Starter eller CFS är en titel. I själva verket är det en kreativ namngivning för säljchef. Creative Sustainabelist eller Edu-tainment Officer är tidsenliga och CSR respektive kombinationsfokuserade nya titlar 2022. Innovationschef eller Chief Innovation Officer i varianter har tagit över från t ex CIO. Även ”innovation” i en titel är anses nästan uttjatat i år, då finns istället Wizard of Light Bulb Moments att ta till.

Det artificiella då? Även om AI snarare ska ersätta manuellt jobb så har det lett till nya titlar. IBM har en egen Design Principal for Applied AI anställd. Även metaverse har lett till nya rollbeskrivningar. En svensk chef på Avanade har just befordrats till Global Head of Metaverse Service Hub.

Dela blogginlägget:

Tiden har passerat märkligt fort – och samtidigt sakta under pandemiåren. 2023 är inte speciellt långt bort. Med andra ord dags för en rejäl uppdatering med det senaste inom e-handel och innovativt digitalt säljstöd. Precis som 2019 tar vi hjälp av öst och Kina för kreativa och något galna, konverteringsstödjande e-handelsidéer.

Under Resumés Martech 2022 event den 22:a september fick vi bl a höra Julas affärsutvecklare och insiktsansvarige Margareta Boström prata om vikten av trygghet, omtanke och enkelhet in i minsta detalj. För en mer genuin, förbättrad kundupplevelse. Margareta nämnde att en hel del egenskaper även går att hitta i modernare e-handel. Det stämmer även gällande våra kinesiska exempel från 2022. Även om de flesta digitala konverterings- och säljstödjande åtgärderna fortfarande främst fokuserar på att stressa fram snabba avslut.

Tidsbaserad och ”Present-biased”, psykologisk övertalning lever kvar. Att en vara skeppas så här snabbt vid beställning innan den här timmen på dagen. Med tillhörande nedräkning. Finns även kopplad med argument om att nyttja geografiskt mer närliggande varuhus för snabbhet.

Fler tecken på varför Klarna köpte upp Pricerunner dyker upp. Kinesisk e-handel har försetts med stöd för att skicka e-post eller ett Whatsapp-meddelande när priset på en specifik vara sjunker.

Tombolahjulet för e-handel till Sverige, allt mer gamification för konvertering | MKSE.com

Tombolahjulet verkar överlevt. Popup-javascript som ”Spin to win” syns allt oftare. ”Gamification”-hjulet är försett med t ex mellan 5-50% (om det sistnämnda existerar) rabatt på en vara.

Liveshopping som svenska Bambuser och Streamify existerar fortfarande i Kina. Även om det blivit en mer kampanjbetonad, undanskymd del. I e-handeln vi tittade på såldes 15, samtidigt klickbara produkter som en programledare i rask takt gick igenom genom layovers på webb och i app.

”Urgency sales tactics” med multipla, sekundbaserade nedräkningar i realtid kring en varas rabatterade pris eller att det finns väldigt få varor i lager frodas även 2022. Taktiken har fått leva kvar i stor utsträckning.

Lojalitetsprogrammen lever kvar. I Kina finns ibland en ”VIP-klubb” där dagliga checkin i e-handeln samt mycket annat kan lösas ut mot en poängbaserad valuta. Dessa VIP-poäng går därefter att kombinera med vanliga yuan och likvida medel för att nå en total prislapp med betydligt lägre pris. Psykologiskt delvis övertalande för den i valet och kvalet.

SaaS-bolagens favorit med ”Decoy effect” där flera (oftast tre) köpalternativ listas i linje bredvid varandra används fortfarande. För att få den lite extra markerade produkten i mitten att framstå billigare.

Webbläsarens inbyggda Push-stöd i är inte omtyckt. Vi tvingas ju samtidigt stänga ned otaliga cookies-fönster och nyhetsbrevskampanjer. Men tekniken har överlevt de senaste tre åren. Tydligen konverterar tillräckligt många procent i Kina på push’s för att motivera den störiga pop-up’en.

Pandemiårens framfart med mobilt inbyggt kortstöd i form av Google Pay och Apple Pay har inte gått kineserna obemärkt förbi. De mobila hårdvarustöden samt BNPL-alternativ finns med som betalalternativ i mobilversionerna av e-handel.

TrustPilot vet det, du älskar dem. Genuint mänskliga kundrecensioner är fortfarande hårdvaluta i östs e-handel. Uppmuntran sker med hjälp av bonuscheckar för insänd video eller i alla fall bild.

Det finns en väldigt transparens kring ”antalet sålda produkter”. Även lägre, ensiffriga kvantiteter avslöjas samt antalet som tryckt motsvarande ”gilla” (önskelista) på en produkt visas helt öppet.

FAQ-delen på en produktsida har crowd-sourcingstöd från egna, tidigare kunder som kan ge svar på en produktfråga. Margareta Boström nämnde hur mycket bättre Clas Ohlsons gemene man användartips var jämfört med en eventuellt för teknisk områdesspecialist. För givna FAQ-svar erhålls lojalitetspoäng i den kinesiska e-handeln.

Dåliga översättningar gällde inte enbart Amazon Sverige, även inom kinesisk e-handel på webben och i app används maskinöversättningar med halvdant resultat.

Röststyrning har adderats vid sök i flera kinesiska e-handelsappar. Motsvarande det Google envisas med att tillämpa i sökfältet.

Ecommerce Long Reads” lever kvar i form av olika typer av kategorisamlingar med vissa utvalda produkttyper som fått mer utrymme, filmmaterial och högupplösta bilder.

Sökningar samt besökta varor leder till ett temporärt ”inspel” av varukategori vid browsning i shoppingflöden på startsidan eller i olika produktlistningar.

Nu i september har labb-exempel från Shopify hur röst/voice-input skulle kunna påverka formen på t ex en tapet i en AR-försedd e-handel visats upp. Delvis framtagen med motsvarande DALL-E/Midjourney GPT-3 AI-stöd. Det hade varit kul att kunna rapportera och sådana tillägg i kinesisk e-handel, men typen av intelligens har ännu inte gått mainstream.

En hel del av innovationen och påhitten från julen 2019 finns även de kvar, se denna artikel för alla ytterligare exempel inom marketing atuomation, fraktalternativ och kundklubbar.

Dela blogginlägget:

Byrånätverk modell större idag är i regel även ägare av sin egen, omfattande mjukvarusvit. Framförallt inom områden som programmatic, datalakes, SEM, CDP, generell datahantering/rensning och analys.

WPP visade förra året upp Choreograph som jobbar med Coca-cola och L’Oreal inom datahantering och enrichment. Omnicoms Annalect grundades för 10 år sedan för att skapa en ny era inom marknadsföring i mixen av data, tech och analys. IPG köpte Acxiom 2018 för runt 23 miljarder SEK, de jobbar idag med Citi och Office Depot inom Data Management Solutions⁠, analys och strategi. Publicis i sin tur äger sedan 2019 programvaruföretaget Epsilon efter en 40 miljarder SEK affär. Epsilon och produkten PeopleCloud ska erbjuda personaliserad datahantering för kunder som McdDonald’s och Marriott. Och japanska reklam- och PR-företaget Dentsu äger sedan 2020 numera 100% av  Merkle och har därmed sin egen Data Accelerator och Archie kampanj Performance Insights samt mycket mer.

Oavsett om produkterna är en del av ett 40-miljardersförvärv eller byggda helt baserat på byrånätverkets ”legacy” och arv inom datakunskap och hantering så är behovet av en egen, omfattande teknisk plattform uppenbar. Mjukvaran kan enklare än egna PR/reklam och martech-tjänsteerbjudandet passera internationella gränser och knyter samtidigt samman byrånätverkens många olika byråtyper och varumärken.

Vilka som är ägare av en mjukvara är idag inte helt transparent. Det kan komma sig av att byrånätverken även är öppna för att sälja till (och under huven lära sig av) konkurrenter. Samt att det finns fall av white-label’ing. Mindre konkurrenter erbjuds bygga sin egen, brandade plattform ovanpå mångmiljardprodukterna.

Jag tittar ofta på vilken typ av byråförvärv bjässar som Accenture (Adaptly m fl), Bain, Deloitte (eTain m fl), Publicis Sapient och McKinsey (Caserta m fl) gör. På senare år har det förekommit flera rena förvärv av programvaruhus inom just detta område. Samtliga av nyss nämnda IT- och Managementbjässar äger idag sina egna programmatic, datalake och CDP-mjukvara och hela produktsviter. Precis som WPP, IPG, Omnicom och Dentsu.

Som i många andra fall ställer GDPR och Schrems II till det för oss i Europa. Fokus för byrånätverken verkar uppenbart ligga på länder med öppnare datahanteringsstandarder. Det var t ex mindre än ett år sedan Merkles produktsvit introducerades för svenska kunder till iProspect, Isobar och Dentsu.

Dela blogginlägget:

Tre och ett halvt år har passerat sedan min ”rant” att reklamare och copywriters nog behåller sina jobb. AI, artificiell intelligens, exponentiella framsteg och utveckling räckte inte. Nu står vi i slutet av juli 2022 och jag är övertygad att det kreativa arbetet aldrig mer blir sig likt.

För några dagar sedan fick allmänheten ta del av en helt nytt typ av AI. Applicerbart på branscher och roller inom allt från design, formgivning, inredning till arkitektur – och reklam.

AI för gemene man har under de senaste åren främst handlat om att känna igen en blomma i ett fotografi. Eller ge förslag på ord du härnäst förväntas författa. Detta är något annat.

Nästan samtidigt har DALL-E 2 OpenAI och Midjourney AI ”Art Generator” öppnats upp för allmänheten. I juli har jag laborerat med den sistnämnda. Midjourney nås genom en halvkrånglig registreringsprocess via forumet och kommandprompten Discord.

Det är i raka ordalag oväntat, imponerande och ögonöppnande – och absolut vanebildande. Några få ord vad som ska skapas och kombinera räcker. Samt en eventuell uppmaning om konstform räcker. Midjourney har, troligtvis, gått igenom miljontals mänskliga konstverk och fått lära sig om olika konststilar. Sedan börjar algoritmen att jobba.

Fyra, med AI:ns stöd, helt olika infallsvinklar av konstverket tas fram. Allt på mellan 20-40 sekunder. Det finns möjligheten att putsa, förbättra förslagen via en prompt för feedback. AI:t utbildas därefter kontinuerligt vilka verk vi människor uppskattar mest i en kombination och förfrågan.

I höst är jag övertygad att kreatörer världen över adderar verktyget till sitt arbetssätt. Jag tror Midjourney och DALL-E blir en viktig del i förberedande faser, under pitchande och gemensamt skapande med kund.

I reklambranschen går det att förutspå hur arbetet med mood boards, att få inspiration via olika kollage av bildmaterial och fotografier direkt får en ny dimension. Alternativet är att veckor fram och tillbaka skicka förslag till formgivare och desperat försöka förstå vad den ena vill illustrera.

I teorin borde DALL-E och Midjourney öppna upp för helt nya infallsvinklar, nya sätt att förstå varandra och i längden samarbeta. En teknisk utveckling med AI som måste upplevas!

Dela blogginlägget:

Precis som ni fått upp en första Shopify hyrlösning för e-handel på marknadsavdelningen började alla prata ”huvudlöst”. Då pratar vi begrepp, produkter och trender från 2018-2019 års Gartner Hype Chart. Det gäller att hänga med. I dagarna har 2022/2023 års ”hajpar” inom området e-handel släppts.

Dagens stressade svenska marknadschefer kan behöva känna lite välförtjänt stolthet kring uppnådd prestation inom nya ansvarsområdet e-handel. Drömma och blicka mer strategiskt framåt, i lugn och ro från hängmattan. Med ny vetskap att dessa digitala trender verkar vara flyktiga. Samt både bör få, och tar tid att implementera. Trender är samtidigt kittlande och kul. Är ni redo? Då kör vi:

  • AI är bäst på att sätta en varas pris. Ett pris i e-handeln ska dynamiskt och automatiskt kunna förändras baserat på marknadens efterfrågan. Real-time Pricing är i absolut Hype-topp under 2022.
  • E-handeln ska även utan mänsklig inblandning kunna prata med och sälja till andra e-handlare. Machine Commerce är en trend på väg upp.
  • Även luddiga ”Metaverse Commerce” ska vara något som kan ta fart, anser Gartner.
  • ”Digital Sales Rooms” ska vara på väg upp, mumma för svenska GetAccept samt kanske även liveshoppingaktören Bambuser. Om de expanderar sitt erbjudande en aning för samtidigt är ”Live commerce” på väg ned.
  • ”Enterprise Marketplaces”, som nuvarande CDON och giganten Amazon, har nått hajpens peak. Så har även Klarnas BNPL (buy now pay later) upplägg samt paketerade betallösningar.
  • Det ”huvudlösa” (med namnen Composable Commerce, Modular Commerce och API-first Commerce) är numera helt mainstream. Gartner bedömer att runt 1/5 av alla e-handlare redan har dessa typer av lösningar. FEaaS (där marknadsavdelningen utan kod enkelt ska kunna styra innehåll) och Digital Experience Composition (med t ex svenska Occtoo) är subtrender inom denna megatrend.

Ändå en bra lista att namedroppa från för att verka helinsatt under augustis första arbetsmöte med digitalbyrån och martechexperterna.

Dela blogginlägget:

Det symboliska värdet hos en fysisk, ofta vitmålad och storögd robot förblir intakt. Roboten agerar 2022 fortsatt ofta brygga mellan innovativa mjukvaruprojekt och den riktiga världen.

Det märktes t ex när Kronans Apotek och CMO Emelie Friis häromveckan visade upp apotekets e-handelsambitioner i Metaverse. Utöver en digital kopia av en apoteksdisk i 3D fanns en vit robothund från RobotMinds med i ”visionen”. Med tablettaskar runt halsen skulle roboten sköta alla fysiska läkemedelsleveranser. Hunden var vit, hade stora ögon och rörde sig i vad som såg ut att vara 5-10 km/h. Enligt Kronans Apoteks talare stod robothunden för:

”Något nytt som skapar värde för användarna som apotek.”

 

Kvartalsvis tar vi del av nya filmer från t ex Boston Dynamics om hur robotens rörlighet och smidighet börjat överträffa människans. Elon Musk upplyser oss stundvis på Twitter hur kurvan för fysiska robotars AI-intelligens ökar exponentiellt. Samtidigt har knappt något hänt med de kommersiella robotar vi faktiskt träffar i verkligheten.

Idag SoftBank Robotics-ägda, franskutvecklade Pepper är fortfarande robotarnas affischnamn nummer ett. Så har det sett ut sedan 2014. Då dök hoverboardhjul-försedda Pepper först dök upp på den svenska scenen via bl a webbyråföreläsningar hos Creuna och på Optimizely/Episervers årliga gala. Ca. 200 000 SEK/st dyra Pepper dök åren efter även upp på Åhlens varuhus, som crowdpleaser hos Stockholm Stad och i Coop Maxis butiker. På Coop underhöll Pepper ”uttråkade barn” med bl a luffarschack. På sin snabbt rätt flottiga och då kanske inte helt pandemianpassade gränssnittsskärm.

 

Pepper har fått några mjukvaruuppgraderingar sedan dess, men är sig annars sig lik. Och det finns fortfarande jobb för den 121 centimeter höga och 28 kilo tunga, långsamt rullande roboten. Under senaste veckan har t ex modehuset Pierre Cardin valt att använda sig av en hel hög Peppers i egna modeshowen på Le Bourget Air and Space Museum. En handfull Peppers rullade runt och modevisade kläder i 5-10 km/h.

Hjulen rullar allt fortare, men ändå inte. Det gäller tydligen både Peppers små robothjul samt faktiskt samhällsintegrerade robotar.

Dela blogginlägget:

Efter ett års uppehåll finns en helt ny, färggrann martechöversikt och karta för världens marknadschefer att botanisera i. Nya Marketing Technology Landscape 2022 innehåller runt 10 000 tekniska supportsystem och produkter. Hubspots Scott Brinker och Frans Riemersma från MartechTribe står bakom skapelsen. I årets variant även med möjligheten att addera nya system så den kontinuerligt kan växa.

Vad går att säga om Marketing Technology Landscape 2022? Främst kanske vilken bred grupp produkter vi tittar på. Kartan redovisar snarare en marknadschefs årliga, högst flyktiga kontakt med alla olika IT-system i den egna organisationen. Inte enbart de dagliga verktyg som en CMO behöver känna till. T ex finns Office 365, Azure, Windows Store och Workday listade. Rätt långt från de utbytes eller köpfrågor kring CDP, SEM-gränssnitt och ehandelsplattformar en CMO kan tänkas brottas med på veckobasis. I sin ambition att bli kvantitativt heltäckande har kartan förlorat sitt värde.

Kartans syfte har länge varit att ”wow’a” digitalt omogna marknadschefer med sin omfattning. Som väl illustrerat den komplexa nya vardag markandschefen upplever. Efter att illustrerat detta i 11 år borde kartan erbjuda något mer. Som det interaktiva martechevalueringsstöd CabinetM erbjuder, kanske? Speciellt nu när marknadscheferna lämnat 2020-2021 års utvärderingar och helt teoretiska övningar och behöver fatta konkreta beslut.

Marketing Technology Landscape 2022 innehåller från start 9932 lösningar. Sedan 2020 ska 972 tillverkare tagits bort och 2904 som har lagts till. Huvudkategorierna numera är Advertising & Promotion, Content & Experience, Social & Relationships, Commerce & Sales, Data och Management. Det finns så många underkategorier att den interaktiva kartan laddar ohälsosamt långsamt.

Efter viss väntetid går det att få fram de svenska martechsystemen. Där hittar vi 245 martechsystem. Det är rätt bra. Norge har 95 och Danmark 124. Men en stor fördel med SaaS-systemen borde väl vara att marknadschefen (med GDPR och molndriftsplats utrett) inte behöver handla lokalt längre?

Dela blogginlägget:

The Great Resignation kan vara över, innan begreppet ens fick fäste. En grupp motsvarande den som först målades ut som normutmanande, WFH-fantaster med nyupptäckt förkärlek för småbarnsomsorg och trekking visade sig efter två pandemiår vilja återvända till sina 9-5 jobb. Hela fyra miljoner amerikaner per månad ska tänkt om, enligt Paul Krugman i NYTimes i mars 2022. Baserat på ny U.S. Bureau of Labor Stats. samt Federal Reserve Economic Data.

Det bådar gott för de svenska martech- och CX/CRM-byrågruppernas fysiska mångmiljardinvesteringar från pandemislutet. I april avtäckte både ARC och NOVA sina blivande kontor. Tillsammans med delar av den egna synen på framtidens arbetsplats.

I veckan har jag över lunch samtalat med ansvariga från byrågrupperna. Det visar sig att båda ARC och NOVA delar en övertygelse att egna anställda, arbetsgruppers verkshöjd, potential i korskompetens och kundkontakt kräver – och framförallt kommer kräva – höginnovativa och väl tilltagna fysiska kontorsytor. Därför byggs och inreds just nu dessa ”martech-skrapor” i Stockholm.

ARC med Umain, Above, Ariel, Animal, Conversionista, Cupole, Curamando, Keybroker och Kurppa Hosk tar i med en egen 6500 kvadratmeter stor ”skrapa” och mötesplats. En neonskylt sätts upp i höst upp mitt på nya området Grev Tureplan tvärs emot ”Svampen” i Stockholm. ARC-skrapan ska initialt rymma fler än 700 anställda. Och det ska finnas yta att växa.

NOVA, som på sistone växt snabbt med en hel handfull uppköpta och nystartade byråer (Singular Studios, Pineberry, Cloud Nine, Fyr Agency, Infunnel och Epinova), flyttar nästan samtidigt in på 2250 kvadratmeter i det nyrenoverade Katarinahuset vid Slussen. Här ska det byggas en egen poddstudio samt flera typer av ”multimobila, kreativa rum”. Totalt har NOVA-gruppen cirka 350 medarbetare och även här ska det finnas yta för flera.

Tidigare har vi främst sett ”byråförvärvs-svampen” Accenture samt nuvarande Doberman-ägarna E&Y våga sig på likande egna ”skrapor” eller ”hus” i Stockholm att slänga ihop förvärvad talang i. Inte sällan med egen caféentré samt väl tilltagna mötes- och representationsytor. Ogilvy Sverige hade under ett tag nästan ett eget ”hus” vid Östermalmstorg i Stockholm. Även NoA flyttade för några år sedan in samtliga förvärvade byråer till en mer färdigbyggd samlingsyta på Tulegatan 13 i Stockholm.

Dela blogginlägget:

”Hur ser vårt företag ut 20 år fram i tiden? Eller 5 år framöver? Pandemin har accelererat digitaliseringen! Det måste behandlas på nästa styrelsemöte. De anställda måste förstå de jobbar på ett framåtlutat företag. Sätt upp vår egna ”digitaliseringsdag”, hitta på ett snofsigt namn. Men vilka ska vi bjuda in? Vad ska vi prata om?”

Punkten har varit återkommande i svenska börsbolags styrelseagenda sedan 2008. Det senaste halvdecenniet har svaret varit VR, röstassistenter, D2C, Amazon, 5G, digital twins, service design, CX, UX, EX och en del andra ”X”-akronymer.

Apropå X. Hexagon, grundat 1992, tillhör de svenska företag som de senaste månaderna snabbt svarat ”metaverse” på frågan ovan. Juergen Dold, som pluggade teknik i Bonn 1983 har just fått fullt ”metaverse-ansvar” på företaget. I en egen, ny division. Samt han går in i högsta ledningen. Även Walmart och Microsoft har skapat egna ”metaverse-divisioner”.

Tvära kast direkt från styrelserummet som även får byråvärlden att agera. Egna benämningar, titlar eller tom. byrånamn byts lika snabbt ut. Rumfoords är en internationell byrå som 2022 kallar sig ”Metaverse Agency”. Eller NFT och web3.0-expertkonsult. Ocean Outdoor med kontor i Stockholm har skapat en egen metaverse-expertenhet under 2022. Warpin Media kallar sig Sveriges ledande (enda?) VR-byrå. Numera även med ”metaverse” i erbjudandet på egna startsidan. Byråer som snabbt gör sig sökbara på termen. Kanske tom. top-of-mind om ett externt event redan bockats av.

Metaverse-byråer kan sälja föreläsningar för trippla priset, ointresserade styrelsemedlemmar på 10% fart nickar i takt, intranätmeddelanden kan efter 28 klick publiceras i SharePoint (där 5% av de anställda läser) och pressmeddelanden skickas ut i oändligheten.

”Vårt bolag är modernt! Vi satsar på Zuckerbergs hail mary. Hashtagga våra IT-annonser på LinkedIn! Få in traineeprogrammet i den omdöpta divisionen!”

Sen då? Det blir intressant att se om Hexagons organisationskarta är sig lik 2023. Sällan följs dessa blint hype chart-korrelerade satsningar upp. En ny graf med heta digitaliseringstrender ritas årligen upp. Nya föreläsningar och workshops att sälja in om heltäckande och intetsägande begrepp. Samtidigt som styrelsen på 1-2 rader i fakturan från hemmakontoret i Djursholm bokför att jobbet är utfört. På pappret tog de företaget in i en helt ny tidsålder.

Dela blogginlägget:

Det är ingen hemlighet att digitaliseringshjulen snurrar aningen långsamt på de svenska marknadsavdelningarna. Kulturella förändringar och speciellt lyckad rekrytering tar sin tid. Se gärna denna föreläsning från Resumé om krocken som uppstår när reklamare ska prata data.

Stilla därför gärna er törst i mars månad med ett allmänt trend- och branschsvep kring martech och digitalisering. Nu kör vi!

Vanligaste plattformen när marknadschefen blir med e-handel
Den svenska marknadschefen förses allt oftare med en ”e-handelshatt”. Kampanjer och nya varumärken får inte sällande en egen D2C-ingång och handel. Enligt ledande expertrådgivarna på Omniarch är det vanligaste valet där kanadeniska Shopify. Tillika klart vanligast förekommande i samtal på e-handelspoddar samt när Instagramsponsrande native-brands inom mode och accessoarer namedroppar plattform.

Kränkta martech-byråer fick upprättelse
För drygt ett år sedan grät ett gäng martechkonsulter ut. De kände sig förfördelade gällande branschtillhörighet. Måltavlan var Regi och ”Årets byrå” tävlingen. De sju bönhördes och Årets svenska Martech-byrå eller Marketing Data & Technology byrå skapades 2022. Den vann CRM- och MA-gänget på finska Miltton Insights. För övrigt ett land där martech-hjulen just nu snurrar betydligt snabbare än i Sverige.

Förvärvsmultiplar från pandemin infinner sig
Det hör inte till vanligheterna, men flera av förvärven under 2019-2021 verkar efter en inlåsningstid på 2-3 år lett till att större belopp betalas ut. Det ska gälla för både Knowit/Creuna, EY/Doberman och flera andra profilerade förvärv under den högkonjuktursbetonade pandemiperioden. I Creunas fall ska runt 150 extra miljoner nyligen ha betalts ut.

En paketlösning duger inte längre
Svenska konsulter inom CX, CRM och e-handel som tidigare varit en plattform trogen, så kallade ”pure-players”, är ett minne blott. Svenska marknadsavdelningar kan i upphandling vara mer intresserade av time-to-market, prisbild, molnstöd eller miljöaspekter än ett tekniskt brand. Därför måste även konsulterna bredda sig. Inte sällan med mer löst sammankopplade, moderna alternativ inom headless och decoupled.

Anledningen till marknadschefens dekapiterade vardag
Just ”headless” får ni lägga på minnet 2022. En mer frikopplad teknisk miljö återkommer ständigt och är troligtvis snart ett lika givet begrepp som martech. Trendens mångmiljardaktörer återfinns i Tyskland och därifrån kom nyligen statistik (230 svarande) om varför ”headless” väljs ut bland världens ledande företag. Det var, sammanfattat:
60% för att förbättra kundupplevelsen
59% för att få upp ”perf” och hastigheten på lösningen
23% för att spara in på kostnader
20% för att får bättre releasecykler
56% av integritetsmässiga skäl

Vanligaste och viktigaste sysslan på svenska inhouseavdelningar
Mer svenska trender, enligt nyligen indriven statistik från hela 400 marknadsavdelningar (bl a ComeOn, Telia och Arla). Bannerflow gillar inhouse-data, de säljer en produkt riktad mot gruppen. I årets siffror som nyligen släpptes visar det sig att otippade Visual Design är den viktigaste inhousesysslan. Följt av Social media strategy, Online video och Media Buying. Att snabbare få saker gjort är främsta fördelen med inhouse (tyckte 46%) och vanligaste storleken på eget inhousegäng är 6-10 anställda (enligt 43%).

Dela blogginlägget:

Publicerad 8 februari 2022

CMO ny förkortning för e-handelschef

I dagarna har det gått tre år sedan jag började skriva för Resumé. Redan några månader innan pandemin skrev jag om e-handelskonsulter som köpte upp svenska reklambyråer och vice versa. Då styrt av t ex direkthandeln av personbilar (D2C) á la Tesla. När Corona knackade på ett tag dumpades fort hela e-handelsansvaret i flera marknadschefers knä. Stöd togs snabbt in från de nya nischbyråerna som boomade och växte med 500% på kort tid (Omniarch). Så har det sett ut i över tre år. Så vad händer härnäst?

Forrester har en idé. De tror att 2022 blir det fjärde året då CMO halvsnabbt transformeras till fullfjädrade e-handelsägare. E-handeln väntas i år göra hela 35% av alla CMO till e-handelsansvariga ”CX-ledare”. Som äger eller påverkar all e-handel. Detta då alla touchpoints som en marknadsavdelning ansvarar för plötsligt blivit shoppable. Fullt möjliga för avslut och e-handel enligt en ”anywhere commerce” vision. Som aggressivt drivs på av teknikbolag och sociala medier för ökad egen lönsamhet.

Enligt Forrester var 24% av alla CMO redan 2019 delansvariga för e-handel. En siffra som ökade med +2% 2020 samt lika mycket året därpå för att ytterligare booma med +7% i år.

Dessutom ska hela 44% av alla amerikanska B2C-marknadschefer välja att flytta byråarbete till egna inhouse teamen under 2022. I form av mer avancerade, kreativa uppgifter. Som annars upphandlade byråer fått sköta. Allt enligt Forresters nya Global Marketing Survey och 2021 CMO Pulse Survey.

Dela blogginlägget:

Dagligen får jag en hel del pressmeddelanden och positivt laddade e-mail från teknikfokuserade PR-konsulter. Är fint att ta del av beskrivningar och sammanfattningar om framgångsrika CX-, CRM- och digitaliseringsprojekt hos små och stora svenska bolag. Inte sällan sjösatta inom imponerande tidsramar. Fem dagar, en månad eller ett kvartal. Både inom kundvård, webb och e-handel. Inga mördande flerårsprojekt här inte.

Nya teknikstödet aktiveras ”klick-klick-klick” i molnet och idag finns det färdigkonfigurerade acceleratorpaket för t ex bank, försäkring och telebolag  Design, copy/termer, kategorier och mest efterfrågade funktioner per bransch kommer färdigt. Skapar känslan av att kunden kommit igång riktigt snabbt, samtidigt som tidsförödande svensk konsensus med mellanchefer i varje moment effektivt undviks.

Minst lika spännande är det när historiken avslöjas i nästa stycke. De miljöer och lösningar som äntligen övergavs blottas i form av tillkortakommanden och listade nackdelar. Min iakttagelse är främst att bolaget valt jobba på detta sätt fram till 2022. Statistiskt måste samtidigt väldigt många administratörer, CRM- och contentmänniskor fortfarande sitta kvar i motsvarande lösningar. Som dagligen hämmar eller dödar all effektivitet och kreativitet.

Här blottas ren tortyr. Däckföretaget som tydligen tvingades involvera 35 personer när ett tecken på sajten skulle bytas ut. Telebolaget som under 20 års veckovis mailade miljontals kunder utan en enda Marketing Automation-personalisering eller individuell anpassning. Vitvaruföretaget, vars e-handel fungerar 233% bättre efter ett separat tremånadsprojekt, än ett tidigare mångårigt mastodontprojekt. Börsbolaget där varje landsfilial medvetet köper in hela separata lösningar. För att inte bli av med egna jobbet vid samarbetet eller, gud förbjude, en eventuell organisatorisk och teknisk sammanslagning. Redaktörerna som måste klippa och klistra mellan sina mång-mångmiljonsystem, för att deras chef jobbade på ett av dem tidigare. Bilföretaget vars webbplatssystem har över 2000 inkopplade redaktörer och administratörer. Som alla måste ge godkännanden i olika led. Storbanken som inte kunde sätta igång användartester och optimera egna sajterna förens i slutet av förra året. Samtidigt som neobankkonkurrenterna dagligen täljt tusentals datainsikter.

Känns bra att de nya CX-projekten så snabbt fick se dagens ljus, tar nya tag och andas positivism!

Dela blogginlägget:

Ett svep från 2021? Om vad som stannade kvar i långtidsminnet gällande det digitala Sverige? OK!

  1. Det blev ju till slut dubbla sprutor och ”V-year”, vaccinationsåret jag nämnde i årskrönikan förra året ägde rum. Den sista september började en sällan skådad hets att arrangera så många fysiska och hybridmöten som det bara går. Möteshetsen fick fortsätta fram till en annan rätt tippad händelse, mutationen omnicron. Som vi just nu räknar på och som lett till att en och annan glögg redan avbokats. Men branschen, det var kul att ses ”AFK” så länge det varade!
  2. Martech då? Jag lärde mig att Sverige fortfarande inte har tagit några större steg gällande martech. Det är främst teori och utredning som sålts in 2021. Utmaningarna i martechkartor och med isolerade silos vänds till höger och vänst. Att belysa detta problem med olika utvärderingar visade sig vara den vanligaste konsultationen svenska martech-byråer erbjöd. Svensk prokrastinering och en allmän rädsla kring GDPR/Schrems II ställer till det för oss. Samtidigt som ”förebilden” USA får/kan/gör hur coola martech-lösningar som helst och i realtid lyckas uppdaterar sin kunddata med tusentals nya omnikanalrelaterade uppgifter. Europa kommer att hamna hjälplöst efter om vi inte börjar skapa lite.
  3. Förvärven och bolagskonsolideringen fortsatte. Trots jag har en sjuklig fascination för hur branschen historiskt byggts upp och sett det mesta får jag inte ihop det som hände 2021. Dels är det för många förvärv för att minnas och det finns inte längre någon logik i de bolag, talanger och förmågor som hux flux kastas ihop. Kejsarens nya kläder.

Trender 2022?

  1. Glöm allt luddigt med ”meta”. Vad vi däremot kommer vi få mer av är det kinesiska WeChat framgångsrikt började bygga redan för 4-5 år sedan. En integrerad marknadsplats med produkter och tjänster från allt från försäkringsbolag, banker samt videochat och Tiktok-klipp. Med all din släkt och vänner runtomkring dig. ”Superappen” är här för att stanna och är vad MAMAA (tidigare FAANG) bolagen bygger genom hetsiga förvärv under början av 2022.
  2. De senaste fem åren har it- och managementbolag köpt sin kreativitet genom förvärv av service design byråer. Inhousetrenden tror jag fortsätter under 2022 och behovet att kunna driva sin egen skapandeprocess från ax till limpa växer. Under 2022 kommer även svenska börsbolag inom alla möjliga branscher att börja förvärva och investera i egna kreativa byråer. Och digitala produkter. För att ”göra något”, ”röra om inför styrelsemötet”, sticka ut, ”innovera” och inte gud förbjude stagnera.
  3. Vad kostar det? Det är redan absurt enkelt att betala online eller fysiskt. I sociala medier, i webbläsaren eller på stan. T ex Apple Pay ökade 2021 med 604% jämfört med föregående år. ”Blipp-blipp” med smartklockan i full fart. Akta hur ni sveper handleden eller telefonen. Mindre och större betalningar blir ännu enklare att genomföra 2022. Både med debit och de, ännu inte så ifrågasatta (men snart så!), BNPL-krediterna. Det i sin tur leder till ännu fler prenumerationer av tjänster och medlemskap. Som i sin tur leder till nya marknadsplatser för överblick och bulkhantering samt aktivering av samlade abonnemang.

Dela blogginlägget:

Dags för ett novembersvep om martech och det digitala för alla marknadschefer och övriga intresserade av en digital markandsbudget. Finns det för övrigt någon annan marknadsbudget dessa dagar?

Ett knippe novembernyheter som kan vara bra att känna till när du lotsar inhousekonsulten inom marketing transformation till kaffemaskinen. Eller när du behöver imponera med färsk kunskap (i samtal med C-levelvänner du inte träffat på 20 månader) under SIMEs nya martech-spår.

AI killed the Copywriter?
Är det dags för AI att gå från gimmick och icke-lönsamma chatbottar till att faktiskt spotta ur sig smart och kostnadsbesparande content? Det tycker innovativa Unbounce som tagit fram produkterna Smart Copy och Smart Builder. Den förstnämnda erbjuder AI-robotcopy på ”GPT-3” nivå. I 45 olika kanaler kan budskap anpassas och omformuleras. Med en människas tonalitet och kreativitet . Den optimeras därefter löpande fram för att besluta sig för budskapet med högst konvertering. Är detta tekniken som mattar av alla ständigt växande svenska inhouseteam?

”No-Code byrå” en ny byråtyp
WordPress-utmanaren Webflow är en så kallad ”no-code” produkt vilket gett oss de första svenska ”No-code byråerna”. Byråer mer fokuserade på att designa med mus och touch, snarare än att skriva kod, med Webflows fina designmöjligheter. Stormfors tar trenden hela vägen och helfokuserar på området.

Fler marknadsavdelningar förses med e-handelsteam
D2C e-handeln (direkt till konsument), en av de största kanaltrenderna under pandemin, visade sig inte sällan hamna på marknadschefens bord. Detta då e-handeln i sin natur var mer snabbrörlig och martech-relaterad (molnbaserade, mindre plattformar). Till skillnad från de mer omfattande klassiska IT-projekten. Trenden verkar fortsätta. Företag som If berättar de lägger en ny e-handelsenhet nära egna martech-teamen.

Kompetensbristen på IT-bubbelnivå
Under dotcom-boomen fanns det ett rykte att hemlösa togs in för att under några veckor skolas om till HTML-proffs. Vi är nästan där nu. Salesforce vill lösa kompetensbehovet genom att via partners på några veckor snabbt omskola juniora förmågor. Allt via egna omfattande utbildningsprogrammet Trailblazers snabbkurser.

Google Business företagsprofil viktigare än hemsida
Är det tydligt och bra på sökresultatsidan med en välskött Google Business företagsprofil så blir hemsidan mindre viktig. Det anser Sverigeaktuella Mobal som även menar att profilerna redan ersatt hemsidan. De påstår även att 6 av 10 företag kan göra något bättre av sin Googleprofil.

WeWork tömt på byråer
Svenska WeWorks lockpriser fick ett antal Stockholmsbyråer (Star Republic, Cloud Nine, Leadfront m fl) att skriva upp sig och flytta in vid den ståtliga lanseringen. Nu visar det sig att nästan samtliga lämnat. Andra co-workingspaces och ”vanliga” kontor verkar vara det som gäller efter utflytt.

Populär huvudlös e-handel får marknadsavdelningsvänligt huvud
Huvudlöst är inte helt huvudlöst i höst. Troligtvis hälften, om inte mer, av alla affärer inom innehåll och e-handelsplattform idag rör området ”headless”. Äntligen dyker även gränssnitt och redaktionell vy upp för oss marknadsförare i lösningarna. Genom förvärv. Mångmiljardbolaget och e-handelsledaren Commercetools har just lagt några miljarder på att köpa till sitt stöd. Förvärvade Frontastic har svenska anknytningar.

Dela blogginlägget:

Undertecknad hade äran att inledningsföreläsa på Resumés stora Martech-dag på Grand Hotell i Stockholm tidigare i månaden. Är ämnet martech kommer vi inte undan att återkommande citera uppgifter och siffror från Hubspots plattformschef och Chiefmartec-redaktören Scott Brinker. Även denna höst. Sedan jag höll i det föredraget har nya, allmänt högintressanta siffror dykt upp. Som jag idag tänkte följa upp med i bloggen.

Som t ex att marknadsbudgeten i år till strax under tolv procent kommer att spenderas på MarketingOps. Utöver att hela 11 procent kommer gå till Marketing Analytics. Enbart slagna av summan som ska spenderas på e-handel, hela 12,3 procent. Ja, nu är det därmed bevisat. E-handelsinköp och projekt på marknadsavdelningen toppar alltså listan av utgifter under 2021. En trend vi  nyfiket kunnat följa under pandemin. De uppgifterna har Scott fått in från analytikerna på Gartner som rådfrågat hela 384 marknadschefer i höst.

Det visar sig även att hela 67% av alla marknadsförare bytt ut de egna martech-verktygen under det senaste året. Anledningen till det var främst bristande egenskaper inom verktygets datahantering eller möjlighet till datacentralisering (51%) samt ett kasst gränssnitt (42%). Därefter kom bristande integrationsmöjligheter till martech-verktyget. Dessa uppgifter får Scott in via egna Martech.org som pratat med 177 CMO och marknadschefer.

Att generell översyn och utvärdering av martech-stöd fortfarande dominerar som tjänst hos ledande svenska aktörer syns i dessa byråers aktuella listor av färdigpaketerade tjänster. MKSE.com tittade i oktober 2021 igenom paketens innehåll hos aktörer som Curamando/ARC, NoA, Accenture, Deloitte, Omniarch m fl. Där listas först och främst:

  • Gå igenom alla martechsystem och realisera att de används på rätt sätt och når maximal effektivitet inom marknadsföringsstöd.
  • Gå igenom befintlig martech stack och addera till eller eliminera dubbletter etc.
  • Ta lead och leda eller supportera olika typer av systemintegration och systemimplementation.

Dela blogginlägget:

Tillhör du de marknadsförare som glassigt då och då spanar in kundupplevelsestatistik och headmaps i din Hotjar? Som uppskattar att lite ledigt automatisera upp direkt säljstödjande aktiviteter i er MailChimp marketing automation?

Den kreddiga San Fransisco apstämpeln i toppbaren är på god väg att ersättas av en klarblå Intuit-logga. Din fräscha, oberoende martech-programvara ägs numera av ett av USAs största företag inom skattedeklarationsmjukvara. Något de fick betala över 100 miljarder för. Service design-favoriten Hotjar ägs sedan ett tag tillbaka av mindre namnkunniga och betydligt tristare analytikerföretaget Contentsquare efter en annan mångmiljardaffär i höst.

Årets martechkarta har inte uppdaterats ännu, om Scott Brinker ens anser det värt att fortsätta göra så. Troligtvis finns en bra bit över 10 000, främst SaaS-baserade, martech-stöd där idag. Samtidigt säljs och konsolideras allt fler av de listade loggorna. I en allt snabbare takt. Så pass fort att det blivit svårt att hålla koll på vilka som egentligen äger vad för produkter. På allmän begäran kommer här en genomgång i vilka aktörer, med Sverigeanknytning, som köpt upp vilka de senaste två kvartalen. Ja, kvartalen. Förvärvstakten inom området är hög:

  • Intuit har köpt upp Mailchimp för den nätta summan 103,3 miljarder SEK
  • Hotjar köptes upp av Contentsquare, i en affär kallad ”match made in SaaS heaven”
  • Riskkapitalisterna på Monterro har nyligen köpt upp populära Umbraco open source CMS
  • Konkurrenten Sitecore ägs av EQT, de har i en ”martech-drive” med miljardkassa 2021 i rask takt köpt upp Boxever, Four51, Moosend och Reflektion en efter en
  • WordPress har köpt eget headlessstöd i spanska Frontity
  • Drupal svarade direkt genom att köpa upp en egen DAM-produkt
  • AwardIT har köpt upp en tysk lojalitetskonkurrent i Prämie Direkt för 175 Mkr
  • Square har köpt Afterpay för 250 miljarder SEK
  • Netlify har köpt upp Featurepeek
  • Optimizely/Episerver har köpt upp CDP- och CRM-bolaget Zaius
  • Litium har köpt upp Droshi
  • Inriver PIM har köpt upp Detail Online AI-analys

Någon gång dessförinnan gjorde Salesforce sitt femtioelfte förvärv då de tog över Slack för 235 miljarder SEK. Den affären var mer omtalad i media.

Helt klart är det fortsatt populärt att addera till ett potentiellt, framtida börsvärde genom multipla förvärv. Och kapitalet marknaden väljer spendera på mjukvara och hipp martech verkar inte sina än.

Dela blogginlägget:

Är ICA Stammis, Club Clas och Klubbhyllan bland det hetare digitala denna höst? Kanske, kundklubbarna uppskattas allt mindre och ratas allt oftare enligt senaste rapporten från Nordic Bench. Kassörens ständiga fråga:

”Vill du bli medlem då?”

Ligger främst bakom detta. Tillsammans med att man inte ens får gratis kaffe som medlem. Generellt gillar tjugo procent färre kundklubben, jämfört med för två år sedan.

Riskkapitalet och IT-företagen tror ändå på klubben. Digitala lojalitetsprogram ser ut att bli ”höstens CDP” (egen kunddataplattform) trots att det är ett minst sagt traditionellt produktområde. En mängd kapitalinvesteringar, förvärv samt satsningar av bjässar som Salesforce, Adobe och Oracle talar sitt tydliga språk. Ett mer lättförståeligt upplägg med kundöversikt, frekvens, kontroll, motivationsåtgärder, belöningar och möjlighet till återkommande interaktioner kan vara enklare att ta till sig för investerare. Om man jämför med alla de knepiga dataentiteter och akronymer som förekommer i andra CX-relaterade investeringar.

I skymundan har även lojalitetsprogrammen blivit fler. Samtidigt som dedikerade, digitala lojalitetsprogram som Voyado, Coniq och Dixa de senaste åren jobbat med att addera mer tekniska termer som CDP, DMP, CRM och Marketing Automation till egna erbjudandet har mer akronymflörtande CX-aktörer adderat stöd för just lojalitet.

I år introduceras vi även till ”headless loyalty”. Headless, frikopplad arkitektur är en annan megatrend inom martech. Några aktörer kämpar för att bli förstavalet här. Som uppstickaren Antavo med huvudkontor i London och som redan börjat jobba inom området med PepsiCo, Toys”R”Us, AB InBev och Benetton Group.

Dela blogginlägget:

Efter att ha bevakat branschen nästan dagligen är det kul att spekulera i vilken typ av nya svenska byråer som registrerar aktiebolag i kölvattnet av alla kreativa, kommunikativa och digitala trender.

Jag erkänner jag aldrig riktigt såg prototypingbyråerna (Another Tomorrow) komma efter floran av service design-byråer (Fröjd, Transformator, Daytona, Itch, Doberman). Kanske gissade jag ändå rätt kring att det var en mer flyktig och isolerad trend.

Att antalet svenska VR-byråer (Warpin) samt voice-byråerna (Talking to Me) var ensiffriga och även enstaka var inte självklart till en början. Vi röstassistent- och AR-mobilägare har nu några år senare en aning om varför. Ett till slut tvåsiffrigt (!) antal svenska Amazon-byråer dansade en sommar. Sedan öppnade själva Amazon upp och sedan dess har det varit tystare från det gänget.

Marketing Automation-byråer (Infunnel, Stormfors) blev aldrig riktigt en isolerad grej. De jobbade främst med stora programvaruhus som köptes upp eller slogs samman och fick acceptera att jobba bredare i sitt erbjudande själva. Flera av CRM-byråerna (Kaplan) startades förvisso upp redan på 90-talet. Men det var under 10-talets slut de fyrdubblade egna personalstyrkan varpå nästan samtliga köptes upp (Accenture).

De många appbyråerna (Apegroup/Umain, Appcorn) landet runt har av lönsamhetsskäl tvingats gå ihop med kollegor eller fått bredda sin verksamhet. Dit räknar vi även tidigare sociala medier-byråer (Ingager, Social Industries). Därtill kommer alla namnbyten. Performance Marketing-byrå är nästan vanligare än SEO- och SEM-byrå (WGP, Klikki) idag. En bredare, mer öppen roll under en term med tusen tolkningar. Samma sak gäller mediebyråerna (Vizeum) som nästan snarare pratar kundupplevelse och CX idag. Tillsammans med egentligen alla andra (Gullers Grupp).

Den tydligaste typen av byrå att starta upp under pandemin då? När krogarna fått öppnat upp lite och många byrårävar vaccinerat sig i juni får vi titulera den klassiska gruppen av svenska e-handelsbyråer som vinnare.

Det handlar inte om den där enorma, danska eller belgiska ”byrån” med tusentals svenska och indiska javautvecklare (Columbus, Avensia). Det är de många små, nystartade aktörerna som erbjuder sitt stöd inom sales funnels, köpta sökord, sätta upp Google Shopping eller Instagram Stories med köpknappar. Allt som krävs för att faktiskt konvertera med köp. Vad som en modern CMO med e-handelsansvar förväntas klara av att sköta idag.

De formligen poppar upp som svampar. Vi både snabbväxande Omniarch, eComero, Noos Digital och Actical. Tillsammans med de mindre och isolerade eller uppköpta e-handelsbyråerna inom NoA, ARC, Wunderman, DDB. Samt egentligen alla andra större byrånätverk. Alla sugna på att agera vikarierande, ehandelsproffsig marknadschef och resursförmedlare för en dag. Inte sällan baserat på egna erfarenheterna som entreprenör inom e-handel åren innan.

Exakt vad de bidrar med för typ av stöd 2021 skrev jag om tidigare i år i detta inlägg.

Dela blogginlägget:

Mina kollegor på Resumé har skrivit flera smarta och insiktsfulla krönikor på sistone, så tänkte denna soliga onsdag bjuda på ett eget alster. Vad sägs om den så aktuella M&A, eller förvärvshysterin som just nu råder i byråsverige. För att inte prata om alla digitalbyråer som slås samman. Bara denna vecka kan vi räkna upp minst 6-7 förvärv och stundande ”mergers”.

Alla dessa ”match made in heaven”. Hur går de egentligen till? Hur kan båda parter så bra hitta fram till varandra och vid just rätt tillfälle helt enas som köpare och säljare? Till helt rätt pris och med rätt betalningsmedel och villkor.

Sanningen är att det inte enbart är kompletterande kompetenser, svårrekryterad nischkompetens eller aggressiva förvärv som gett oss alla bolagsförvärv den senaste tiden. Det finns lite fler anledningar än så. Låt oss ta en titt!

  • Hypen är påtaglig. Det snabba behovet av att krydda med kreativitet och UX till slipsförsedda managementbjässar är mest klassisk under det senaste halvdecenniet. Även andra makrotrender som e-handel, agila team och mobilitet har lett till internationella förvärvsvändor då alla bjässar ska ”check’a av en box” för att kunna prata samma språk och akronymer som kollegorna.
  • Alla förvärvade bolag kostar inte pengar. Flertalet av senaste tidens byråförvärv rör bolag som en längre tid visat knallröda siffror. Sammanslagningen blir då ett nollsummespel och en nådastöt i förhållande till konkurs. Men som skapar positiv PR och i vissa fall kan leda till framtida synergier för den förvärvande parten.
  • Man köper inte ett bolag. Man köper en bild av ett eftertraktat område. Detta är främst påtagligt då internationella aktörer handlar upp svenska byråer. Ett tag senare visar det sig att bristfälliga engelska möten samt en tight tidsplan att ta sig in i landet lett till att traditionella reklambyråer förväxlats med certifierade ehandelsexperter. Något som lätt kan hända när alla idag på pappret jobbar med CX, UX och e-handel och få krav på ytterligare detaljer krävs.
  • Bolaget är sekundärt. Det är enormt dyrt, baserat på både lönekrav och HR-enhet/head hunters, att rekrytera inom dessa områden sedan 2019. Förvärvet kostar därför totalt mindre än att anställa individuellt. I dessa fall blir snart även uppköpta byrågruppen omstöpta till timdebiterande konsulter.
  • Det yttersta ledarskapet är inte sällan väldigt egocentrerat. Det finns fler VD:ar än ni tror som främst har för avsikt att ”röra om i grytan” och skapa ett legacy av något som kan bli bra efter tid. Långt efter de själva klivit av. Det har lett till de märkliga, och eller kostsamma förvärv vi sett på sistone.
  • Ett bolagsförvärv kan på kortare tid klä en aktörs nysatsning på ett hetare, mer hypat område. Inte ovanligt när traditionella reklam- och mediebyråer behöver digitalisera sig. Förändringen kan accelereras med ett någorlunda passande bolagsförvärv.
  • På samma sätt kan ett gäng avhopp (brain drain), en större kundförlust eller allmän stiltje leda till att ett bolagsförvärv krävs för att på kort tid vända de anställdas tillförtro och syn på den egna arbetsgivaren.

Det sagt, visst finns det fortfarande ”match made in heaven‘s”. Men det finns även andra anledningar.

Dela blogginlägget:

Det började med ”ex-Google”. Oavsett hur avslutet av anställningen gick till var alumnikänslan och historiken med arbetsgivarens varumärke så pass värdefullt i egna fortsatta karriären att namnet, föregått av tecknen ”ex-”, följde med hela vägen in i egna Linkedin-titeln. Strax före, eller efter det faktiska, nuvarande jobbet.

Därefter visade sig de hundratals team och tribes svenska Spotify byggt upp skapa en livslång grupptillhörighet. Många hundra tidigare anställda har idag ”ex-Spotify” tillsammans med sitt namn. Bra jobbat av HR-chefen Katarina Berg. I samma tidevarv har det även förekommit rätt många ”ex-Klarna” från Stockholm och ”ex-Zalando” i norra Europa. Två digitala ikoner dessa dagar där vi-känslan självklart blivit urstark under den extrema tillväxtåren.

Den kanske mest profilerade karriär-kickoffen, en anställning på McKinsey förekommer också med några ”ex-McKinsey”. Men den syns inte alls i samma omfattning på CV:n och Linkedin. Skola och ansträngning som ledde till själva anställningen kanske talar för sig själv. Och managementbolagen är på gång. Volvo Car Mobilitys nuvarande VD Erik Jivmark verkar uppskattat sin tid på Accenture så pass att han även titulerar sig ”ex-Accenture”. Det är han däremot rätt ensam om.

Givetvis finns det även SEO-fördelar på Linkedin. Att addera den tidigare arbetsgivaren tidigt kan ge högre träffar i sökresultaten när headhunters letar nya kandidater.

Dela blogginlägget:

” – E-handel, det gör vi också. Klart vi designat en och annan webbsida genom åren.”

Att med ord ta på sig ansvar då nya e-handelsprojekt ska sättas upp är fortsatt lätt för den klassiska reklambyrå-VD:n 2021. Uppfattningen som fortfarande gäller är hur det främst handlar om design och möjligtvis lite gränssnittskod ovanpå. En tillhörande åsikt är ofta att: ”E-handelsplattformarna i sin tur verkar ju bara blivit mer självförklarande och lättdriftade genom åren.”

I själva verket är e-handel ”a whole other beast” som kräver sin erkända kunskap om allt från packtejp till 3PL, fraktrutter och optimal returhantering. Det finns en anledning att Stureplans kreddiga reklambyråer aldrig stött på förkortningarna inom lagerhantering och produkt-SKU:er.

Reklambyråns främsta kund, marknadschefen och CMO:n har samtidigt i allt högre grad fått detta nya ansvar på sitt bord. Under pandemin anses e-handel helt avgörande. Egen e-handel bör prioriteras och de flesta vill omgående och löpande lära sig mer från egna, pågående ”e-handelspiloter”. Marknads närhet till försäljningskanaler som influencers, sociala nätverksförsäljning och de senaste årens ägande av digital marknadsföring/köpta sökord har gjort det enkelt för svenska bolagsledningar att förpassa egna e-handeln dit. 

Efter 12 månaders pandemi står det allt mer klart. Den egna e-handelssatsningen är mest rätt för marknad och marknadsavdelningen att äga. Alternativet för de stora svenska privata aktörerna och börsbolagen skulle vara att starta upp egen e-handel som ett IT-projekt från t ex egna projektkontoret. Det har historiskt varit mer tidskrävande – och mindre ”agilt lyckat”. Marknadsavdelningen är dessutom bättre lämpad än de flesta andra interna produktägare då många redan är igenom, eller långt framme, med sin egna agila transformation och uppdelning till autonoma team.

Det betyder att just när svenska CMO:er kommit ut ur de senaste årens stålbad och ombildning till inhouse och digital orientering så måste de addera helt nya kunskaper och tillvägagångssätt – igen.

Detta är mumma för e-handelsfokuserade stödkonsulter i Sverige. På samma sätt som marknadsavdelningens digitala och agila omställning var toppen för ”Marketing Transformation”-konsulter som ARC Curamando, Recoordinate och NoA Connect Peregrine under 2016-2018. Detta behov ska däremot inte vara lika aktuellt 2020-2021. Det är svårare att löpande avlasta och utbilda marknadschefens team ”på golvet” då man inte längre fysiskt kan ses ”på golvet”. Samtidigt har sedan några år tillbaka de största kunderna av digitalt marknadsstöd främst valt anställa själva. Dedikationen och lyhördheten som kommer med egna anställda under pandemin överträffar eventuell mer senior domänexpertis.

En CMO och marknadschef känner historiskt få e-handelsprofiler på Linkedin. De är inte heller riktigt utbildade eller redo att själva börja tänka i den nya världen av t ex fulfilment-termer, lagerhantering och komplex eftermarknad/returhantering. Då de inte vet vem internt som kan axla det nya viktiga ansvaret har det passat bra att hyra in temporära e-handelschefer och team.

Det har gynnat aktörer som svenska Omniarch, eComero och Noos Digital (som hyr ut denna C-levelroll) och Beyond Retail (som ”hyrköp”-rekryterar precis denna roll). I det första fallet sitter de på hyrbasis med ansvar att stödja funktionen för aktörer som MEDS, NK, Hemköp, Casall, Happy Homes, Stiga och Absolut. Även om många aktörer har en egen titel i form av e-handelsansvarig så är det konsulterna som ger råd inom e-handelstillväxt, CRO, Growth, kanalval och projektprioritering. Trenden har även lett till att Ehandel.se kallat samman experter på hyrbasis (beskrivs som ”Kry för e-handel”) kallat ”Ehandel Rådgivning” med profilerna Arne B Andersson, Anna Nordlander, Johan Svensson, Åsa Sånemyr, Alexander van Reisen och Mårten Sjölin. Det ska även vara bakgrunden till koncerner som NoA och ARCs intresse i att köpa upp svenska och danska ”e-handelsbyråer”.

Nu gäller det bara att komma förbi det tunna, yttersta lagret av e-handelsdesign, UX och allmänt ”tyckande” och nå fram till de riktiga produktägarna (eller konsulterna) med e-handelsbudget- och beslutsansvar.

Dela blogginlägget:

Det skulle ju bli API:er först, interoperabilitet och inom kort bättre för de svenska marknadsförarna. Istället visade sig allt från begrepp, trender och produkter till hela biosfären bara bli allt mer omfattande och komplex. 2021 lever vi fortsatt i en tid med enorma mängder olika martech-systemstöd som alla konkurrerar om samma SaaS-prenumerationspeng i slutet av en gratis prövoperiod. Som alla vill vara den ”go-to lösning” en CMO först loggar in på under morgonen.

Förra månaden bloggade jag om att det genomsnittliga företaget idag har 91 olika martech system, enligt Chief Martech och Scott Brinker. Årets martech-karta väntas passera 9000 olika plattformar, sviter och system. Varav få pratar med varandra eller fungerar i något typ av aktiv symbios. Det finns idag tom. tekniska lösningar som Stack Management Methodology med ett enda syfte, att rensa upp i marknadschefens tekniska oreda.

Att kritisera den enorma biosfären av marknadsföringsteknologistöd som växt fram kan tydligen skapa alternativa värden. Det visar amerikanska D2C-stödsystemet Yotpo då de i sin sjätte riskkapitalvända tar in runt 2 miljarder kronor och samtidigt når en 12-miljardersvärdering. Yotpo har ridit bra på börsfavoriten Shopifys pandemiframgångar inom e-handel och mår samtidigt fint som även oberoende partner till Salesforce, Adobe Magento och BigCommerce.

I sin senaste finansieringsvända ska Yotpo haft ett nytt upplägg gentemot sina 21 (!) riskkapitalägare. De ville få in mer kapital att bygga ut egna produktsviten inom e-handelslojalitet, reviews och personalisering. För att göra det ska bolagets grundare påpekat hur marknadschefer idag lider och vill komma bort från de egna 90+ skilda systemstöden. Lösningen är enligt unge VD Tomer Tagrin att köpa in större delar direkt från Yotpo. Kunder som använde två eller fler Yotpo-stöd istället för ett ska enligt företagets egna siffror växt med 54% mer.

”En svit för en post-pandemi ‘e-commerce first world'”

Vilket som är lustigt av två anledningar. Deras egna framgångar kommer främst av de är en fristående tilläggstjänst. Och ingen digitalstrateg inom området har det senaste halvdecenniet förespråkat svitbaserad inlåsning. Det är hela anledningen till att Brinkers karta ständigt växer.

Men Bessemer Venture Partners, Vertex Ventures, Access industries Blumberg Capital, Tiger Global och de andra svalde Yotpos strategi och vi kan inom kort fler vänta oss nya typer av stöd inom CDP/DMP, UGC, e-handelspersonalisering, Referrals och push/SMS Marketing
att addera till det globala martech-bibloteket.

Dela blogginlägget:

Svenska marknadsavdelningars okunskap och vilka IT-stöd de äger, vad den Martech de satsat på egentligen kan göra och vad de verkligen behöver har lett till en ny ekonomi. Med processer och metodologier fokuserade på att rensa, planera och skapa ROI kring Martech-strategier och Stack’ar (grupper av system).

Två på varandra följande Gartner analyser visade senast 2020 att marknadsförare, inklusive de svenska, enbart använder 58% av egna Martech systemstödet. Enligt Chief Martech och Scott Brinker har det genomsnittliga företaget idag hela 91 martech system (!). Då är även alla mindre och mellanstora företag inräknade. Hans uppgifter kommer från två år gammal data i Mary Meekers Internet Trends. Gartner följde för några veckor sedan upp och berättar att bara 18% av hela 500 undersökta varumärken ansåg sig ha full kontroll över sin överfyllda Martech Stack.

Då är det dags att rensa upp rejält. Inom området har det 2021 dykt upp några nya processer och metodologier inom just detta. En av de första heter CabinetM Stack Management Methodology och den ska innehålla kunskap om 4500 system från 3600 tillverkare. Synkar man egna stacken tillräckligt bra ska det gå att spara upp till 20% av alla martechlicens- och driftskostnader, menar företaget. Andra fördelar som ska vara högaktuella första kvartalet 2021 ska vara att:

  • Ta kontroll över er Martech Stack
  • Bygg och visualisera er Stack
  • Kartlägg er Stack Architecture
  • Spåra all kontrakts- och leverantörsinformation
  • Spåra och justera era förmågor/skills
  • Samarbeta och rapportera
  • Hantera din teknikutvärderingsprocess (Technology Evaluation Process)

Marknadsförarna verkar ha dålig koll på alla SaaS och cloudtjänster de månatligen betalar för. Snarlikt den marknad som växt fram för aktörer som Minatjanster.se och Zlantar gällande privatpersoner och deras betalappar och subscriptions.

Dela blogginlägget:

Det kan inte vara lätt att navigera svenskt monopol, vara icke-vinstdrivande, ständigt lyhörd och samtidigt hålla koll på all politiskt korrekthet för Systembolagets månghövdade, digitala inhouse-team. Speciellt inte då Bolaget samtidigt har tuffa krav att ligga i digital framkant och modernisera all kommunikation och koncept.

Vårt alkoholmonopol vågar sig ändå på en större satsning inför vårsäsongen 2021. Det är något så otippat som kyld öl (10 grader) och helt nydesignade butikstypen ”Ölstudion by Systembolaget”. En konceptbutik och en ”pop-up store dedikerad till ölkonsten”, enligt byrån bakom. Pop-up stores är annars något vi förknippar med digitala pure players som NA-KD, Nelly.com och Philip Morris IQOS.

Det fräscha studiokonceptet ska, liksom sina pop up-kollegor, förses med en mängd KPI:er och mätpunkter för ständig förbättring berättar designbyrån BAS ID vidare. Populariserat av förebilden för många, det 100% automatiserade Amazon Go butikskonceptet. Mätningarna i Systembolagets fall ska däremot pågå under hela tre års tid och på en mer fast adress än de plywood-boxar t ex svenska Popupagency hjälper nystartade varumärken med.

Så klart att även Systembolaget ständigt och agilt vill förbättra sig. Den nya butiksdesignen (som även går in i t ex digitala element) ska ha försetts med en rad noggrant utvalda material och innehållsrik grafik för att skapa ”en detaljerad och funktionell canvas för de många färgglada ölprodukterna”. Enligt designteamet som står bakom valen.

Efter vissa Corona-relaterade (inte ölen) förseningar öppnade ”Ölstudion by Systembolaget” nyligen i Göteborg och erbjuder just nu 600 sorters öl och generösa öppettider till 20:00.

Systembolaget är även en större kund till Episerver och har jobbat med Nordic Morning, ARC Curamando, Avanade och HiQ m fl som webb, e-handels, SEO- och contentkonsulter de senaste åren.

Dela blogginlägget:

Det har varit mycket prat om liveshopping och Bambuser i år. Efter att jag skrev om potentialen med live shopping vid pandemins början i mars har inte färre än 30-talet välkända svenska retailföretag valt att aktivera stödet. Både jättar som H&M och Lindex samt Kicks, Indiska, Lindex, Odd Molly, Caia Cosmetics, Gina Tricot, Monki, Na-kd, Stronger, ECCO, MEDS, By Malina, Stylein, Aim’n, MOOD Stockholm, Soft Goat, Kjell & Company, Intersport, Apotea, Nacka Forum, Hemnet och fastighetsbolaget AMFs alla butikskunder.

Det gör det intressant att följa upp användarna som var först ute. Vad har de nu ett år senare förädlat och förändrat? Kosmetikledaren Lyko har en fin ”trial ‘n error” eller ”fail fast”-anda och gillar allmänt digital produktutveckling. Med nuvarande omsättnings- och lönsamhettillväxten har de även råd att sjösätta nya digitalinitiativ. Nettoomsättningen senaste kvartalet uppgick till 436 Mkr (upp från 276 Mkr samma kvartal året innan) med positivt rörelseresultat. Deras Bambuserinstallation är över 13 månader gammal. Idag används den inte lika frekvent som när tekniken var färsk. Det gör däremot ett nytt AI-verktyg kallat ”Lyko Testa Live” som aktiverats för flera hundra produkter.

Den bygger på en tjänst kallad ModiFace, som Lykos viktiga leverantör L’Oréal utvecklat under året. Ett artificiellt stöd för att låta sminkkunder applicera olika produkter på sig själva via datorn eller mobilens kamera. Inför köp, om konsumenten vill se hur mascaran ter sig ”i verkligheten”. En teknik som med dagens djupkamerastöd i mobiltelefonen och allmänt goda processorkapacitet gör sig riktigt bra.

Intressant är att L’Oréal jobbat med AI- och ansiktsigenkänningsteamet på Facebook för att skapa tjänsten. Först för Facebook egna app under åren 2018-2019 och därefter vidare med ModiFace-stöd på Amazon.com sedan sommaren 2019. Amazon själva tror sedan flera år tillbaka stenhårt på AR-stöd för att sälja ”fashion” och har en mängd egna projekt på gång som t ex kameran Echo Look. Som för ett kort tag sedan däremot lades ned för att prioritera annat AR-stöd.

Lyko jobbar även med Episerver Peerius personalisering, Apprl produktmatchning samt en Centino chat. Allt på en Episerver Commerce e-handel. Vår egen Peter Hellgren intervjuade får några dagar sedan även Rickard Lyko om bl a deras syn på Amazon samt om hur man bygger man ett riktigt starkt varumärke i Consids återkommande digitaliseringspodd.

Dela blogginlägget:

En hel del av USAs 328 miljoner blåa och röda invånare har visat sig dricka öl. Gärna en lager och inte sällan med mycket låg kalori- och kolhydrathalt. Häromveckan höll jag ett föredrag om på Resumé och Dagensmedias eminenta B2B Marketing 2020 om hur världens alla marknadsavdelningar över en natt i pandemin blev nya e-handelsägare. Trenden går ofta under begreppet D2C, direct-to-consumer, och har blivit nästintill ett måste för att låta företag nå ut direkt till kund. Det gäller även USAs favorit Budweiser i samband med sommaren och höstens stora sportevenemang.

Sporten är sedan några månader tillbaka, utan publik, men ändå som en ljuspunkt i hemarbetarens vardag. Det vill varumärkena gärna vara med på. Sport åtnjuts detta år digitalt främst i hemmet. Både arenorna och många av sportbarerna är bommade. Men Budweiser har ändå lanserat en digital variant av deras ”arenaförsäljning” av kylda öl och seltzers. Det går att få kyld öl direkt hem till konsument.

Hur utförs då denna enorma distribution av många miljarder aluminiumburkar och glasflaskor med tunga drycker? Med ett inkopplat, enormt nätverk av leverantörer och sammankopplade butiker, barer, pubar och sportrestauranger i varje amerikansk stad. Denna kunskap och sammankoppling tillhandahålls av tjänsten Pricespider.

På sajterna budlight.com/delivery och budweiser.com/delivery erbjuder just nu öljätten stödet till alla amerikanska städer. I pandemitider är den nya tjänsten även bland det första Budweiser väljer att marknadsföra i den egna TV-reklamen. I samband med t ex NFL-sändningar. Pricespider löser det med att mest frekvent länka till externa Uber Eats-varianter för alkoholsutkörning. Som Drizly och Instacart, de har vi inte i Sverige. Men det finns även ett kompletterande stöd för lokala, mindre leverantörer och pubarutkörningar. Främst 12 flaskorsförpackningar säljs av t ex Instacart.

Som namnet antyder skapades PriceSpider med samma mål som svenska Prisjakt och Pricerunner. En alternativ, ljus framtid för de svenska prisjämförelsealternativen kanske? Pricespider jobbar idag även med varumärken som Orbit, Herskey, Wrigley, Mattel, P&G, GE, Duracell, Sargento, Welch’s, Samsung, Weber, Colgate-Palmolive, Nikon och Wagner.

Deras portfölj består av digitalt omnikanalstöd som:

  • Where to Buy Solutions
  • Prowl
  • Brand Monitor

För Budweiser.com använder Anheuser-Busch en Adobe Experience Cloud med analytics, content management, personalization och Adobe Magento 2 e-commerce lösningar inkopplade. Anheuser-Busch äger även merch-satsningen Shopbeergear.com som täcker varumärken som Stella Artois, Corona, Goose Island, Labatt 50 och Alexander Keith’s. Budweiser är som många andra större amerikanska brands även en Shopify Plus D2C e-handelsanvändare.

/ Martin Edenström – CX och e-handel Consid Stockholm

Dela blogginlägget:

Samtidigt som svenskarna skrattar åt könsorden och våldsamheterna i arbetet från Amazons polska översättningsteams visar konkurrenten Zalando vart skåpet ska stå.

Amazon.se releasen under onsdagen var inte fel på ett sätt, men fem, sex olika. Allvarliga sådana fel. Priser, frakt, konkurrens och innehåll. Och det är ingen smart PR-kampanj att få oss att skratta åt att tupp blev k*k eller att produkter med nazi-referenser fanns listade. Det handlar om ett decentraliserat, illa skött pandemi- och offshore migrationsprojekt. Lanserat baserat på en mycket strikt tidsram. Jeff Bezos skulle aldrig ha godkänt Amazon.se, om han känt till dess nuvarande kvalitet.

Ni vet det där ordet upplevelse? Experience? Allt digitalt producerat idag bygger på innovativa, positivt överraskande upplevelser med MER än det förväntade. Både i appar kring transport såsom i byte av elbolag. Annars blir det inte ”sticky”. Vi svenskar återvänder inte. Därför sysselsätter vi tusentals och åter tusentals med UX:are och Service Designers. Med uppgiften att gå igenom en upplevelse 7-8 gånger innan lansering.

Svenskarna har en historik av stora multinationella bolag som tryckt in en kopia av sina miljardehandelsplattformar för oss. Flera exempel finns från år 1999 och 2000 med amerikanska och tyska dot-coms som bara skulle trycka in samma portal de upplevt framgångar med på sin egna marknad. Som Bol.com, Pets.com och Barnes & Noble. Svenskarna gjorde ett besök, klagade högljutt på bristfälligheterna och vandrade vidare på det öppna internet. Där det finns en hel del alternativ. ”First impressions last” hos svenskarna, i vårt sinne är vi väldigt oförlåtande på det sättet.

Så frågan är om Amazon får en andra chans i Sverige? Bristen av tillhörande Alexa Echo Dots röstassistenter och fungerande Prime gör att få saker just lockar oss tillbaka. Marketing Automation fungerar inte om du inte handlade vid första upplevelsen. PR-racet är över redan idag och gemene man har bildat sin uppfattning. En mindre positiv sådan.

Precis samtidigt tar, alltid välpaketerade, e-handelsvarumärket Zalando ett jättegrepp inom egna moderna e-handels- och CSR-arbetet. I oktober rullar de ut Zalando RePack i större skala till svenskarna. Ett revolutionerande miljöinitiativ som inleddes i slutet av förra året tillsammans med den finska startup’en med samma namn. Den helt hållbara transportpåsen går efter öppnat köp att lägga på brevlådan (som ett kuvert) för gratis återanvändning. Det innebär 80% besparingar inom det kritiska och utsatta området paketering och emballage.

Det är lätt att förstå varför Christina Stenbeck vart imponerad av Zalando från början. Den digitala upplevelsen har alltid varit smäcker, sömlös och PWA-prestandaförstärkt för en snabb, få-klicks modern köpupplevelse. Sättet tyskarna under åren presenterat en svårsåld e-handelskategori som kläder är världsledande med top-notch stöd inom mått, produktinformation och 3D-beskrivningar. En klar anledning att återvända och göra Zalando till vad de är i svenskens top-of-mind shoppingmedvetande.

Amazons polska översättningsteam är för övrigt väldigt stolta över sin release (se länk). I alla andra svenska e-handelsprojekt, stora som små skulle Amazon.se varit en så kallad NoGo vid ett slutgiltigt Go/NoGo styrgruppsbeslut.

Dela blogginlägget:

Omkring sex miljoner kronor fick en 60-årig kvinna på Östermalm för att sälja domännamnet Amazon.se till Jeff Bezos amerikanska game-changer 2017. Sedan dess har den svenska domänen pekat vidare till tyska Amazons sajt. Fram tills 07:00 onsdagen den 28:e oktober 2020. Nu är Amazon Sverige officiellt här, nästan på dagen en månad innan shoppinghögtiden Black Friday.

Det är en rätt slafsig och oren lansering vi svenskar får. Något som förvisso förvånar få i branschkännare. Redan i rubriksättningen börjar det. Till Sverigelanseringen och på startsidan av Amazon.se har det halvsvenska contentteamet vid Amazon Luxemburg Google Translate-översatt fram icke-ord som ”Blixtkampanj”.

För att övertyga svenska shoppare att slå till under lanseringsdagen har Amazon slagit på viss ”e-handelstaktik”. Som en ”Urgency sales tactics”, som jag skrev om förra året här på Resumé samt i denna tillhörande artikel. Det är en klocka med nedräkning redovisad under utvalda varor och pris. En TV Samsung TU7199 listas t ex bland de första valen som oinloggad i samma kampanj. Den TV:n går för ojämna, direktkonverterade summan av 7716 SEK. Frakten bjuder Amazon Sverige på om det går över 229 SEK. Men exakt samma TV och årsmodell kostar enbart 5500 SEK på Samsung.com egna D2C/brand store just nu. Inte heller en på startsidan topplistad Bosch borrmaskin är ens i närheten av Prisjakts lägstapris under onsdagen.

Dessutom missar Amazon helt att anpassa och personalisera för den omkring femtedel av det svenska folket som redan tidigare har handlat på Amazon.com, tyska eller brittiska Amazon. Johan Anselmsson, marknadsföringsprofessor vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet forskade så sent som i september fram de siffrorna om oss. Vi svenskar måste registrera oss på nytt och kan därmed inte lika sömlöst återanvända tidigare kontouppgifter utan att återställa gamla lösenord.

Bland bästsäljarna inom klassiska kategorin böcker ligger den i Sverige okända, tyska sångboken från Björn Heuser etta. Uppenbarligen ett arv från tyska Amazon. Bonnierförlagen ska tillsammans med Electrolux, Lagerhaus, OBH Nordica, Ellos, BRIO och Ifö vara de svenska företag som initialt anslöt sig till Amazon.

En L’Oréal Paris Men Expert Hydra kräm går däremot på 67 SEK istället för Prisjakts nuvarande lägstapris om 80 SEK (eller som hos prispressare nummer två, 89 SEK hos Lyko). Då är 67 SEK ett bra pris. Amazon.se kanske har en framtida roll inom förbrukningsvaror för ”Ullaredssverige”. Då måste Amazon däremot få till en motsvarighet till Dash Buttons (en-klicksknapp som tidigare fästes på t ex en diskmaskin för att Amazon-beställa tidigare föredragen förbrukningsvara, se bild) eller få in en svenskspråkig Alexa i varje småländskt hem. Och det pronto.

Noterbart är att enbart egna Amazon-hårdvaran Amazon Ring säljs. Ingen typ av Alexa Echo Spot, Dot eller annan röstassistent (som annars mer eller mindre tapetserar Amazon.com och övriga webbar) erbjuds via dagens Amazon.se. Men bra är kanske det. En Amazon Ring visar sig kosta mer på Amazon.se än vad den gör hos danska elektronikvaruhuset Computersalg vid lanseringen.

Efter år av spekulationer är Amazon Sverige här. Frågan är om så mycket verkligen förändrades?

Dela blogginlägget:

Vad använder ni egentligen de där LIA-studenterna till? En ny undersökning av brittiska Reboot Digital med 1672 svarande företag visar att det är relativt vanligt att vända kraft, kreativitet och peng till att sabotera för konkurrenterna. Med olika illvilliga, digitala tilltag. Som negativ SEO, falska köpta påståenden och fejkade produkt- och konkurrentomdömen online. Ett alternativ till att jobba på sin egen närvaro med sökordsoptimering eller köpt onlineannonsering. Som även är en marknad som snabbt mättats allt eftersom Google gjort det enkelt att sökordsoptimera och jobba med synlighet.

Hela 30 procent av företagen skulle kunna tänka sig sabotera för en konkurrent som t ex säljer en mer attraktiv tjänst. Om de garanterat kom helt undan med tilltaget. Populärast sabotagetaktik är ”Fake reviews” som berör konkurrentens verksamhet. 13 procent av alla accepterade även ett erbjudande om att köpa in negativa SEO-tjänster som baktalar egna konkurrenterna.

På vilken avdelning sitter ligisterna då? 25% av de som kunde tänka sig att sabotera visade sig komma från egna rekryterings och HR-enheten. Men det är mest en dröm som närs, enbart 0,3 procent av alla företag erkände att de redan hade saboterat online för en konkurrent.

Visst, då företagen månatligen lägger tiotusentals kronor på SEO-tjänster men fortfarande ligger flera SERP-sidor bakom konkurrenternas sökresultat är det klart de blir sugna att pröva något nytt. Och steget att skapa FUD (Fear, Uncertainty, and Doubt, rädsla, osäkerhet och tvivel) i sina onlinekampanjer ligger inte jättelångt ifrån det idag mycket vanliga, och relativt oskyldiga, uppköpet av konkurrentens bolagsnamn som eget sökord.

/ Martin Edenström – Consid Stockholm

Dela blogginlägget:

Gretzky var en av världens bästa spelare genom att åka dit där pucken kommer vara, inte där den har varit. Något riskkapitalister och IT-bolag som shoppar martech- och digitalkompetens hösten 2020 borde tänka på.

Just nu stöps verksamheter som Authority, NoA Connect / Peregrine / Proletar, Nordic Morning och Accenture om för att också erbjuda modernt, digitalt marknadsföringsstöd. Curamandos nya ägares Altors citat om att:

”..vi har hittat ett digitalt McKinsey i Curamando.”

Från årsskiftet verkar fastnat på mångas byråägares näthinnor. Ett uttalande som baserades på lönsamhet och siffror om förstärkta ”marketing transformation”-team med generösa timpenningar. Intakt sålda på uppdrag upp till över ett år. Det var affärer inplanerade av svenska beställare runt 2017 och 2018. Högkonjunkturår då det var omöjligt att få en svensk webbanalytiker, SEO-are eller growth-konsult att ta linjeanställning. Kundbehovet det senaste året ser helt annorlunda ut.

Några av de största martech-beställarna från svenska marknadsavdelningar jag varit i kontakt med under hösten 2019 berättade att de redan under årsskiftet 2018/2019 började se över leveransmodellen med ”marketing transformation”-team och istället valde andra lösningar. En av dem var faktiskt en av Peregrine största kunder. Peregrine som så sent som igår köptes upp i sin helhet av byråkoncernen NoA. Om den största svenska byrån inom ”marketing transformation” under de senaste 48 månaderna sades det samtidigt:

“Vi fann det mycket bättre att anställda själva. Varför skulle vi ha tre konsulter inom digital transformation från leverantören i teamet när enbart en levererade. De andra visade sig mest sitta och sköta SEM-konsultens tidsrapportering från Regeringsgatan.”

Signifikativt då en hype genomskådas. Flera svenska kunder har blivit mer pålästa. En nyttig trend som kommer då fler från byråer gått över till kundsidan och blivit beställare. Under 2019 väljer kunder istället att “cherry-picka” de digitala förmågor som behövs. Över kortare och längre tid. Det finns även en trend i att ta in individuella konsulter flera olika leverantörer för att öka transparensen kring timpriser.

I själva inhouse-arbetet, där ”marketing transformation”-teamet innan pandemin befann sig i kundens lokaler en längre tid, har kunderna bättre kommit att förstå talangernas förmåga och hantverk. Vilket lett till att de kan tyda behov och frekvens av dessa punktinsatser. Det leder till att svenska kunder själva vet vilka digitalförmågor de bör satsa på att fastanställda. Anställningar som senaste året i stor mån ska tagits in genom att locka över talanger från just egna ”marketing transformation”-teamet. Om juridiken tillåter det.

Individens lockelse med att vara konsult, men samtidigt jobba dedikerat i ett inhouse-team under längre tid ska efter en viss tid kommit att ifrågasättas. Då går det att locka över talangen till kundsidan. Dessutom kan kunden locka med flashiga titlar och befordringar som är tryggt under pandemin. Det ska även vara fler scenarios i år där talanger rekryteras in av ”marketing transformation” leverantören för ett speciellt ändamål och efter en inlärnings- och utbildningsperiod erbjuds rekryteras över till heltidstjänst hos kunden.

De traditionella ”marketing transformation”-teamen med Marketing Automation, CRM, analys/data, frontend, SEM/SEO och produktägare blir allt mer uppstyckade. De återgår till att bli mer traditionellt efterfrågade IT-konsultroller och resurskonsulting. Som fler byråer och IT-konsultbolag kan erbjuda.

Så vart kommer pucken vara vid årsskiftet 2020/2021? Inte bland de snabbt växande antalet Amazon-byråer i alla fall. Liksom hos Google och Facebook är de administrativa gränssnitten backend idag lite för användarvänliga och bra för att det ska gå att ta tusentals kronor i timmen att de ska behöva skötas av en extern konsultgrupp. Det kommer snart även kunderna att upptäcka.

/ Martin Edenström – Consid Stockholm

Dela blogginlägget:

Influencers kan uppenbarligen övertala millennials till köp, video har visat sig vara ett ypperligt format för att engagera på ett personligt  plan och all wifi-täckning samt inom kort 5G ger bandbredden som behövs. Då är väl liveshopping redo att ta denna pandemivärld med storm? Både ja och nej. Live är ändå live och sajter som Kjell & Co., Kicks, Lindex, Apotea och Gina Tricot må vara välbesökta. Men det är långt ifrån en garanti att målgruppen för t ex smink spontant klickar sig in för att e-handla på en skönhetssajt just de i 30-40 minuter när live-shoppingen pågår. Eller hinner mötas av en retargeting-kampanj som lockar in under denna begränsade tidsperiod. Och live är ändå live, det är inte samma antal klick eller konverteringar för att ta del av en Bambuser sändning i efterhand. Samma sak som gäller galor, fotboll eller konserter live.

Men detta har gänget bakom Bambuser tänkt på. Det är även vad som ligger bakom det senaste kurslyftet för bolaget, upp med runt 400% i år. I dessa Corona-tider numera värderat till runt 0,6 miljarder SEK.

Schibstedt och Aftonbladet.se har det tuffare under pandemin tider och välkomnar alla typer av nya intäktsvägar samt affärsmöjligheter. Vilket lett dem till att upplåta plats bara en ”fold” ned på självaste startsidan. Där finns native annonsering som via ett enda klick välkomnar alla spontanbesökare (som Aftonbladet åtnjuter många av) till Kicks nya Bambuser livesändning. Direkt i en lightbox, som ser till att besökarna inte behöver lämna Aftonbladet.se för varken video, varukorg eller utcheckning. Sköter Bambuser sina kort rätt tillsammans med olika samarbetspartners inom media får de även sin konkurrensfördel gentemot video-copycats här.

På socialt avstånd i en studio kör Kicks sminköser på med köpbara produkter och Margaux Dietz som försökskanin i en sminkstol. Integrationen med Aftonbladet.se är genomarbetad och fungerar väl i alla kanaler. Win-win-win för alla tre parter? Det får framtiden utvisa. Men kombinationen av välbesökt onlinekanal, (eller marknadsplats för den delen), live-sändning och sponsringsvänliga influencers känns alla tre helt rätt i tiden inför tredje kvartalet 2020.

/ Martin Edenström – Consid Stockholm

 

Dela blogginlägget:

Mycket kan hända under de nästan exakt tolv månader som gått sedan jag senast skrev om AI. Nej, det handlar inte om viruset. Eller, delvis. Det handlar om hur dagens påtvingade digitalisering, varken ledd av CTO eller CMO, men CO-vid19 även accelererat ytterligare transformation. Färre fysiska interaktioner har lett till färre sysslor och roller för människor av kött och blod.

Det har visat sig att i kölvattnet av en blomstrande svensk e-handel under mars och april 2020 (med Zoom samt Teams-vänliga aktiviteter som Live Shopping) köps även andra typer av innovativa tillägg in till digital- och e-handelssatsningarna.

Som den 100 procent robotförfattade copywriting och innehållshantering för tiotusentals produkter som NA-KD gått över till. Tillsammans med svenska Textuals NLG (Natural Language Generation) AI-stöd. Resultatet ska vara kortare ledtider för författat innehåll, minskade översättningskostnader och en ökad organisk trafik med SEO än tidigare. Modeföretaget anser sig kunna skala upp sin internationalisering snabbare med det nya stödet. Idag förekommer ingen form av manuell copywriting alls för produkttexter hos NA-KD.

Dessutom har vi svenska tjänsten Adigo som just nu marknadsförs till alla mediehuschefer aktiva på Linkedin. Adigo kallas världens första helt automatiska nyhetsredaktion. Kategorier, ämnen och geografi kan anges som startvärden för att på några klick bygga sin egen nyhetsredaktion, utan mänsklig personal. Ett exempel från start är sajten ”Göteborgsnyheter”.

Eller de helt automatiskt genererade produktfilmer Mattias Kellquists Phyron Software skapat och tar hand om för imponerande 55 000 produkter hos Lyko. Alla foton av Lykos skönhetsprodukter följs sedan i vår upp av en animerad spelfilm, anpassad efter vilken typ av produkt det är.

En hel del jobb inom fotografering, filmning, produktion, redigering, klippning, ljussättning, översättning och copywriting som gick förlorade där. Och ersattes av AI. Eller i alla fall färdigdefinierade flöden och olika typer av smarta algoritmer.

Gartner förutspådde redan för fem år sedan att 2018 skulle 20% av allt affärsrelaterat innehåll författas av AI istället för en copywriter. De fick inte helt rätt då, men en kris snabbar helt klart upp förändrade beteenden. Även om jag fortfarande vidhåller att 90 procent av allt mer praktiskt gångbart AI-stöd inom vår bransch idag främst består av olika sorters bildigenkänning.

/ Martin Edenström – Consid Stockholm

 

Dela blogginlägget:

Vi har lilla julafton för digitala marknadsförare. Referenspunkten nummer ett och kanske den mest använda bilden i Powerpoints om martech har släppts i ny version. Branschens nestor Scott Brinker avtäckte från isolation över videokonferens inatt årets Martech Technology Landscape 2020. Blev det då fler eller färre martech SaaS/etc. system att installera för den moderna marknadschefen?

Det blev så klart fler. Trots att hela 615 olika martech system försvann genom uppköp eller nedläggning sedan 2019. Totalt 1575 system tillkom till årets lista. Därmed passerar kartan för första gången 8000 loggor. Och för första gången lades även ett tak på den totalsumman.

I år har landskapet delats upp och mer formats som en världskarta med grupperade systemområdesöversikter. Scott noterade i sin presentation att conversational / chat-systemstödet var upp med hela 70%. Inte oväntat dessa tider av ett större intresse kring rösttyrning/voice/assistent stöd. Mer förvånande var att stödet för övervakning/governance/compliance (GDPR etc.) verktyg även var bland de som ökade mest. Upp med hela 68%.

Från Sverige finns en större mängd företag med. Flera välkända här på Resume.se, men även en del nya uppstickare. Listan över svenska Martech Technology Landscape 2020 företag innehåller: Bannerflow, Funnel, Strossle, Tradedoubler, Sinch, Widespace, MyNewsdesk, Qwaya, Zalster, Apptus, Divvit, Findify, Sello, Leeroy, Yodiwo, Zoniz, Attach, Membrain, Tacton, Brandsystems, Musqot, Resolut Marketing Systems, Apsis, Minutemailer, Ungapped, Calcapp, SurveyLegend, Beagle, emarketeer, Funnelmaker, Leadenhancer, Triggerbee, Loadimpact, Sitegainer, Canned.me, Roxen, Dapresy, Qlik, DPOrganizer, Secure Privacy, Burt, Albacross Website Tracking, VisionProject, Co:tunity, Colabers, Vendemore, Awardit, IM Loyalty, Upsales, Kundo, Planhat, Responster, Meetapp och Mentimeter.

Det fanns även med en ny intressant genomgång över vad marknadsavdelningar lägger mest arbetstid på 2020. Fyra grupper hade tagits fram för att dela upp olika roll/ansvarsinriktningar sett till teknik och process respektive om det främst gällde internt eller externt arbete. I topp för det gångna årets sysslor fanns kampanjhantering (85%), administrativt arbete (85%), utbilda och träna personal (91%) samt supportera och träna (83%). Mängden arbete inom datakvalitet samt att utveckla sajter och appar stack ut. Antagligen en stor anledning till att världsledande jättar som Salesforce, Hubspot och Mailchimp satsat så mycket på ett tidigare ansett ”tröttare” område som CMS det senaste två kvartalen.

/ Martin Edenström – Consid Stockholm

 

Dela blogginlägget:

Dagar och veckor av hemisolering har visat sig ha en liten, liten fördel. Den kraftigt minskade fysiska handeln har lett till innovation och flera nya, smarta svenska e-handelstjänster.

Dessa dagar söker jag själv gärna efter mer positiva, skapande nyheter. Så tänkte bjuda er på vad jag lärt mig i veckan om nya typer av e-handelsstöd:

Bambuser har helt gjort om sin affärsidé efter upplevt tryck från e-handelskunder som ville bli personligare. De erbjuder nu en portfölj av stöd för live videosändningar för e-handel. En av användarna är alltid framåtlutade Apotea som nu i Corona-tider livesänder om lagerstatus, produkters egenskaper etc. Med tillhörande köpknappar. En annan är NA-KD som sänder modevisningar och nyinkomna varor live på en del av webbplatsen. Även Stronger kör ”live shopping” på plattformens streamingservice tillsammans med influencern Margaux Dietz.

Numera svenskägda Sayduck håller som bäst på att sälja in sitt AR-stöd med ”fotorealistisk närhet” till olika svenska e-handlare. 100 miljoner konsumenter förväntas handla med stöd av AR online och i butik år 2020, enligt analysföretaget Gartner. Sayducks AR-tjänster, som låter användare placera produkter i sin egna hemmiljö, marknadsförs just nu bland annat till Shopifys runt 800 000 aktiva e-handlare.

Chalmers Ventures Startup Camp-alumnin SalesByte vill göra B2B-försäljningen mer personlig. De har i veckan släppt ett nytt webbaserat verktyg. Tekniken ska låta säljare komma närmare sina potentiella kunder redan under den första digitala kontakten. Även för produkter med högre prislappar. Stödet erbjuder olika typer av rekommendationer, valmöjligheter per produkt och individuellt anpassade prisförslag. Efter ett säljsamtal kan säljaren via plattformen t ex skicka SMS till kunden med produktlänkar, bild på säljaren och därmed ge ett mer personligt bemötande.

Även Porsche har i veckan uppdaterat sin försäljningstaktik för den nya elmodellen Taycan. Martin Stadhammar på BerntzonBylund berättar att svenska Porsche bedömt att målgruppen för den nya modellen gärna vill handla online. Inte minst i dessa dagar. Hela köpet inklusive hemleverans går sedan denna vecka att slutföra via e-handeln porsche.se.

En sista god nyhet är inhouse-kampanjen som John Henric släppte tidigare idag. De vet att i Teams, Zoom och Slack syns bara överdelen och blixtanpassade sin helgkampanj efter det. Budget? 100 SEK med modeller från egna staben, meddelar VD John Henric Ekström över Linkedin.

Dela blogginlägget:

Tänkte att min Resumé-blogg skulle kunna få rymma mer än bara mina åsikter. Ibland stöter jag på väldigt intressanta människor med ett omfattande ansvar inom marknad, varumärke och det digitala. Som har fantastiska berättelser att förtälja. Men om de inte titulerar sig VD eller kommunikationschef är det ovanligare att de får öppna upp sig om sitt arbete och utmaningar. Inte minst om de har ansvar för digitaliseringen, som i mångas ögon fortfarande anses lite ”knepigare” och svårare att ta till sig.

IKEA har länge ansetts som ett av landets mer slutna storföretag. Det tillsammans med vårt kvarvarande personbilsvarumärke. Men i ett färskt samtal med Guy Britt, IKEA Groups relativt nya Global Head of Co-Worker Communication, lärde jag mig just att den tiden är förbi. Under sportlovet har jag pratat med Guy om ny digital strategi, vikten av äkta innehåll och varför IKEA framöver vill uppmuntra alla anställda att prata om, och bjuda på, allt. Och Guy går i täten och öppnade upp rejält:

Just nu pågår en större förändring inom IKEA globalt. Kanske den största på 70 år. IKEA är inte längre en större ”blå box” ute på vischan. Med nya VD:n Jesper Brodin kom en strategi om att ta möbelvaruhuset mitt in i stadskärnan. Det finns konceptbutiker för kök i Stockholms innerstad och en ny jättesatsning i centrala Paris. Nya, mer moderna IKEA behöver även kunna agera snabbare och mer agilt. På den tekniska sidan ska Brodin och hans nya CDO Barbara Coppola kalla förändringen som inleddes för några år sedan för ”de-spaghettification”. IKEA behöver reda ut decennier av alltför komplext byggd digital- och IT-infrastruktur.

Samtidigt ska de anställda löpande informeras om de vad de strategiska förändringarna innebär. Tidigare var en av utmaningarna med internkommunikationen att få anställda hade en egen arbetsstation eller dator. IKEA behövde samtidigt nå ut till alla så att ingen viktig information gick förlorad. Idag möjliggör mobiltelefonen den direktkommunikationen. All information på IKEAs intranät är ständigt tillgänglig utifrån, efter inloggning. På vilken enhet som helst. Vissa IKEA arbetsplatser delar ut mobiltelefoner till samtliga anställda. Det gör det lätt att baka in internkommunikation i en enhet. Men så ser det inte ut överallt. I vissa IKEA länder råder mobilförbud. Inte sällan av fackliga skäl, som i Tyskland. I Kina finns också helt andra regelverk som påverkar. Därför har IKEA målat upp en omfattande ”kundresa” med medarbetaren i fokus där IKEA i vissa länder försöker nå den anställda t ex på väg till jobbet.

” – Vi slåss om den anställdes tid och fokus. Nyheterna måste vara så pass spännande att de anställda väljer läsa. Det måste finnas en skärpa och story, en personlig relation och en allmän attraktionskraft.”

Nyheterna i ett intranät måste kännas levande och relevanta. Ett exempel är att IKEA i Pisa tillåter att man tar med sig hunden in i varuhuset. Något som genererar bra bildmaterial och klick på intranätet. IKEA har av denna anledning startat en egen ”Let’s co-report” kampanj för omkring fyra månader sedan. Ett rop till de anställda att verkligen börja skapa och dela all typ av content, video och grafisk design. Med löftet om att den kan komma att publiceras för samtliga anställda. IKEA jobbar även med sin Yammer-kanal för att bjuda på olika typer av inspiration. I den jobbar anställda universitetsstudenter inom kommunikationsvetenskap som scannar nätet efter bra exempel och motiverar så att mer innehåll genereras.

IKEA måste pusta bort decennier av rädsla för internet och den öppenhet som kom med tekniken, menar Guy.

”Tiden är över när vad som sades internt stannar där. I det långa loppet bör allt innehåll vi sitter på göras tillgänglig externt. Vi behöver bli mer självsäkra och låta anställda med tillgång till material sprida den informationen på eget bevåg. Vi behöver främst utbilda de berörda. På samma sätt som vi on-boardar dem innan de får använda internchatten.”

Behovet av relevans är påtagligt på flera sätt. Kontrollerade, torra pressreleaser och officiella uttalanden fungerar inte alls länge. Det är att undervärdera läsaren och den IKEA-anställde. I den stora massans ögon har journalistik i sin helhet tappat i betydelse, menar Guy. Enbart de absolut största nyheterna når ut. Samma viktning av intressant innehåll ska ske på IKEAs intranät. Många anställda anser att enbart information direkt från högsta ledningen har betydelse. Därför måste IKEA öppna upp och låta chefer skapa och distribuera den information de finner viktig för sin region. Urvattnade, globala pressreleaser glöms bort i allt annat statiskt brus.

Nuvarande interna verktygen är främst framtagna inhouse och anpassade för IKEA som bolag. Men ett större nytt digitalprojekt är på gång under året. Det är appen ”Hej!” som skulle lanserats under våren men som nu väntas till sommaren. Den högst personliserade, nya appen bygger på IKEAs enorma lager av data och information kring vad de anställda behöver. Nu med ett modernt UX ovanpå. Appen kommer kretsa helt kring en individs roll. En variant visas upp för den butiksanställda i Kina, en annan för lagerarbetaren i Norge.

”Vår forskning visar att IKEA anställda inte behöver läsa om bolagsstrategin för kvartalet, eller en pressrelease från ett annat land. De behöver däremot ständigt sitt personliga schema, veta sitt uppdrag, känna till kommande produktsläpp, hur min butik presterar och vad som serveras till lunch idag. Det ska vara i fokus här, inte vad en VD vill nå ut till alla med.”

I arbetet med ”Hej!” ska teamet börjat med att ta del av alla lappar på väggar, dörrar och anslagstavlor. Alla skyltar och notiser som klistrats upp i IKEAs varuhus och fikarum. Är informationen där viktig eller användbar nog för att hamna i intranätet? Går de att digitalisera och få ihop till en fungerande helhet. Guy berättar att han alltid iscensätter hur han går genom den fysiska vardagen för våra anställda för att se vad som kvalificerar sig som framtidens digitala arbetsstöd.

”Det är 100 procent medarbetaren i fokus, vi bygger inte ett digitalt stöd men jobbar med att förstärka medarbetarens möjlighet att adressera ansvar och uppgift.”

Dessutom går IKEA för första gången ifrån det officiella koncernspråket engelska. Det har visat sig att idag talar enbart 30% av de anställda engelska. För ”Hej!” hade det räckt långt att addera stöd för de topp tio talade språken, nu går bolaget ”all in” och ska erbjuda stöd för samtliga språk medarbetarna talar. Det ska varit bökigt att hitta rätt stöd inom Machine Learning och AI för att skapa språkstödet, men IKEA kände de verkligen behövde lösa den biten. Den tidigare nämnda Yammer-kanalen och inhouse-intranätet verkar annars få leva kvar. Det är svårt att hitta ett bättre tekniskt stöd för möbelbolaget. Guy Britt berättar däremot att det inte råder brist på nya förslag:

”Varje vecka vill fem tillverkare sälja på mig nya digitala lösningar. Allt är mest snyggare versioner av vår Yammer. Jag har fortfarande inte blivit imponerad. Tills dess använder vi de fullt tillräckliga, nuvarande verktygen.”

Apropå alternativa verktyg och digitala kanaler. IKEA är väl medvetna om dessa. Kinesiska WeChat är så pass viktig för de anställda i det landet att det vore tanklöst att försöka konkurrera mot den på något sätt. Så används även Linkedin, Guy Britt är själv inaktiv på kanalen men ser Linkedin som en viktiga kanal för att lyfta fram individer och personas inom IKEA. Som VD Jesper Brodin.

Dela blogginlägget:

Hur kommer vi titta tillbaka på 10-talets slut och 20-talets början? Känns det inte som att marknadsavdelningarnas fascination för tekniska buzzwords är något överdriven?

Flera svenska ägare av de riktigt stora kundupplevelse-, CX- och CMS-lösningarna ska på sistone börjat knorra om att de inte bryr sig om vad Salesforce, Adobe, Episerver och de större produktföretagens marknadsavdelningar lyfter fram. IoT-, AI- och headless-egenskaperna som duggat tätt i säljbroschyrerna de senaste fem åren betyder föga när en större utrullning av globalwebben dras med nästan årslånga förseningar.

Förseningar som inte bara kostar interntidspengar, konsulttidspengar och kraft när ansvar ska debatteras med leverantör. I dagens martech-landskap finns det även nya fasta kostnader som snabbt blir stora summor. Fyra, fem fasta martech-licenser ligger ovanpå huvudsystemet men används inte under förseningarna. Det kan vara inköpta PIM-system, personaliseringsmotorer, översättningstjänster, sökmotorstöd eller analysprogram med en avtalad fast månadskostnad som tickar på, även oanvända.

Ansträngda relationer med kund ska varit nära att kosta tillverkare som Adobe och Experience Manager, Sitecore samt Salesforce flera stora svenska tillverkande och automotive-kunder. Många svenska storbolag handlade upp plattformarna runt 2016 – 2017. Därefter har de egna installationerna skalats upp, ”skrivits sönder” och centralstyrda kontroll gick förlorad. I förhållande till produktbolagets egna releasecykler. Det blev knepigt att få till flöde och alla processer för att föra in, godkänna och verifiera alla lokala versioner och språkstöd när 80-100 olika marknader ska täckas in. Inte minst när kunderna ständigt omorganiserar sig och nya användare på chefsnivå ska bekräfta och lägga in sitt lokala veto.

Kanske bör de större CX och CMS-produkttillverkarna ta ett steg tillbaka? Lyfta fram vad de fortfarande kontrakterade storkunderna anser är riktiga, kostnadsbesparande funktioner i sin vardag och pågående digitalisering? Som ett smartare, organisatoriskt godkännandeförfarande eller ett modernare översättningsstöd? Att få alla organisationens anställda att ta del av digitalt innehåll, individuellt påverka det och godkänna var en av de tekniska lösningarnas huvudsakliga uppgift tillbaka i tiden. Grundlöftet vad en större plattform ska göra bra, när den handlades upp för sju- eller åttasiffriga licensbelopp.

I det långa loppet kanske även buzzwordsens buzzword AI kan göra mer praktisk nytta här. Robotförfattande och realtidsöversättning av innehåll på olika sätt med NLG (Natural Language Generation) har kommit långt. Använt på rätt sätt skulle det kunna spara de svenska industribolagen mycket tid. För att sköta första utkast, löpande ta hand om översättningar och mera. Mer praktiskt gångbart än de exempel på AI-ansiktsigenkänning i någon app produkttillverkarna envisas med att lyfta fram. Snart har dessutom ett decennium gått sedan svenska börsbolag ”vågade” börja använda en Google Translate länk för realtidsöversättning av egna webben.

Dela blogginlägget:

Är det en reklambyrå eller en e-handelskonsult? Många stirrar sig blinda på allt som händer i kombinationen IT/managementkonsult × digital/kreatör. Inte minst gällande Accenture, Deloitte och McKinseys omtalade bolagsförvärv. Samtidigt riktas större kundprojektbudgetar i år mot att äga de egna digitala kanalerna och kunna konvertera direkt mot slutkund. Projekt som kräver digital, kommersiell förmåga i kombination med varumärkeskännedom och kreativitet.

E-handelsfokuserade Emakina med 1000 anställda noterade detta inför förvärvet av svenska, traditionella reklambyrån Doe Blomberg Gottberg. Tidigare renodlade e-handelskonsulter som Columbus (med 600 anställda i Sverige) är högst medvetna och anställer fler till egna kreativa enheterna. Svenska Publicis Sapient kombinerar de båda disciplinerna sedan lång tid tillbaka och snabbväxande e-handelsbyrån Wunderman Thompson Commerce har redan passerat 1500 kreatörer som jobbar tillsammans med e-handelskonsulterna.

Projekten är stora, konverteringsnära och attraktiva ur det långa förvaltningsperspektivet. Mer lockar med e-handelsfokuset. Stora delar av direktkundkontakten har förflyttas till mobil och stationär e-handel. Kunderna är redan redo att köpa alla typer av varor online. Ett exempel är direkthandeln av personbilar. Som inte sköts av BMW, Mercedes och Volvo själva. På uppdrag av svenska bilhandlare köper olika finansieringspartners och nischbanker nu i rask takt in e-handelsfunktionalitet.

Det har lett till en ny typ av paketering av e-handelsprojekt. Färdiga lösningar inom B2B och B2C e-handel. I bilhandelsfallet är produkten en paketerad, enkelt skött plattform med all dokumentation och tillhörande utbildningar färdigställd. Fokus går från det tidskrävande arbetet att tillfredsställa alla silos på det stora bilföretaget till time-to-market och smidigt få ut en produkt i alla återförsäljarled och egna fysiska närvaron (bilhallar, show-rooms).

På grund av prestige och försiktighet med varumärket har tillverkare av sällanköps- och premiumvaror tidigare varit varsamma inom området. För ett bilmärke har det historiskt även varit svårt att samstyra alla IT, marknad- och kommunikationspartners världen över. Inte minst i viktiga projekt som direktkundkontakten och handeln. Men när lokala banken och huvudagenten tar över e-handelsprojektet går det fortare. Den nya målgruppen är ofta inte beredd att betala fullt pris för en färdig e-handel. Den ska oftast enbart ska rymma ett fåtal produkter (SKU:er) som dessutom är mer sällan efterfrågade. E-handeln ska även fungera ett säljstödjande verktyg i en utdragen besluts- och köpprocess. Men även om köp enbart sker ett fåtal gånger i månaden så betalar sig snabbt e-handelnsinvesteringen gällande personbilar.

E-handelskonsulter och plattformsspecialister som Scandiweb har hittat lönsamhet i att utveckla en internationell, återanvändningsbar plattform (baserad på Adobe Magento 2). Såld till flera bilfinansieringspartners, bilhandlare och tillverkare världen över. I England är produkten efterfrågad. Första kunden Jaguar och Land Rover blev en tacksam köpare efter flera brokiga digitalprojekt och plattformsval de senaste åren. På kort tid fick de upp en egen e-handel direkt mot konsument. Året efter hakade Ford (buy.ford.co.uk), Citroën och DS på med samma e-handelslösning. Paketeringen fick namnet Rockar och säljs vidare till flera biltillverkare, återförsäljare och finansieringspartners.

Initiativ som Rockar kan tagit England år före Sverige gällande bilhandel online och kunskapen om att digitalt sälja premiumvaror direkt till kund. Men liknande projekt skymtas 2020 på flera ställen i Sverige. Tesla finansieras sedan ett tag tillbaka i Sverige med aggressiva låneprocentsatser av finansieringspartnern DNB. Elon Musk grundade bolaget med ett digitaliserat, kostnads- och kontrollstyrt köpflöde i åtanke. I Norge såldes Audi i största återförsäljarens e-handel långt före på Audi.no. Flera biltillverkare, men framförallt lokala stora återförsäljare samt deras tillhörande bank och finansieringspartner i Sverige ska nu vara på gång. Förhoppningsvis innan kunden hunnit klicka in sig hos en konkurrerande tillverkare som redan är online.

Dela blogginlägget:

Under de senaste 18 månaderna har det blivit betydligt intressantare att titta österut än västerut för inspiration, trender och teknisk utveckling inom kundupplevelse och e-handel. Kineserna må fortfarande uppskatta en väldigt annorlunda grafiskt disponerad e-handelsupplevelse. Som svensk kan designen upplevas intensiv, plottrig och fullspäckad. Men gällande konverteringsstöd, lojalitetsprogram och psykologiska knep för att få till ett stationärt eller mobilt e-handelsköp är kineserna oslagbara just nu.

En och samma produktsida hos en större kinesiskt e-handelsvaruhus kan ha uppåt 20 samtidiga, digitala stöd för att få till avslutet. Allt ifrån en mängd olika typer av rabattkuponger till ”flash-sales”, ”community shopping”, slumpmässiga vinnare och ”bara i appen rabatter”. Samtidigt som många västerländska UX-designers förespråkar något ”clean’t”, renhet och tydlighet. Det är fascinerande . Här har jag listat en del av de knep som används inom kinesisk e-handel idag:

Kineserna är medvetna om vad även Handelshögskolans professor Sara Rosengren har forskat fram. Betrodda varumärkens betydelse inom e-handel (”Kunder är mer benägna att välja samma varumärken på nätet”). Storsäljare redovisas i sökmotorfältet som skuggat innehåll innan du börjat skriva, och ”Popular Searches” dyker upp så fort du söker något.

Vanliga procentuella ”Overlay Pop-up” rabatten för att ange sin e-post som helt nyinsurfad besökare finns så klart med. Klassiker.

User Generated Content anses övertygande för att få fler köpare. Det vet de kinesiska sajterna, därför erbjuds ofta en speciell typ av ”rabatt på nästa köp” för kunder som ger en positiv produktrecension. Men observera, det gäller enbart en femstjärnig review. Rabatten ökar även om en köpare lägger upp en egen unboxing-video eller produktdemonstration via Youtube-länk.

Det finns speciella tidsbestämda gruppköp, á la Letsbuyit idén, som utlovar rabatter för dig och de vänner du bjuder in. Det går även att gå med redan påbörjade, öppna grupper för gruppköp.

Lotterisystem där en lott kostar så lite som 10 öre, som därefter kan ge en vinst av en vara när ett visst antal lotterideltagare anslutit.

$0.01 Snatch”, en mer avancerad kombination av gruppköp och lotteri där du först köper, sedan bjuder in vänner, bygger en grupp och en ensam vinnare i egna gruppen får samma produkt för 0,01 dollar. Kräver även några poäng (se nedan) för att starta upp.

Ecommerce Long Reads” – En mängd högupplöst content (bilder, videos, gif-animationer, typsnitt, ikon-manér), med allt från fler-folds-helsidor med närmast katalogliknande, heltäckande formgivning. Imponerande nog skapad per produkt.

”Bara i appen rabatter”, för de som väljer en native-version av e-handelsupplevelsen. Med en egen QR-kod som underlättar för desktop-besökare att skaffa appen.

Dagliga flash sales där du som inloggad kan delta i upp till tre samtidigt pågående kampanjer samtidigt.

Urgency sales tactics” med flera parallella nedräkningar kring allt från rabatter till temporära prissättningar och mycket mer.

Present-biased” psykologiska trick, en vara skeppas så här snabbt vid beställning innan den här timmen på dagen. För att få beställare att köpa snabba leveranser från mer närliggande varuhus (kallade t ex ”EU”-varuhuset).

Decoy effect” med tre val används ofta för att få en andra produkt att framstå som billigare.

Ett omfattande gamification-anpassat poängsystem för alla aktiviteter på e-handeln, som kan bytas in mot rabattkuponger.

Poäng erhålls för tidigare köp i e-handeln. Redovisade bredvid sitt värde i en vanlig valuta. Tidsbegränsade för att locka till ytterligare köp.

Omvandla och använd poäng vid checkout för att få en rabatt på köpet.

VIP Club där det på utvalda varor går att byta in poäng mot ”VIP-kuponger”.

Temporära kuponger som anges direkt på produktsidan och ger procentuell rabatt under en viss tid.

Olika typer av kuponger som går att använda samtidigt, med större rabatt om mer spenderas. Men enbart en kan lösas in åt gången.

Personligt kupong-”högkvarter” bakom inloggning, där olika typer av kuponger kan erhållas, lösas in och jämföras.

Personlig plånbok för att förinladda olika typer av betalsätt, med vissa rabattfördelar.

Promotions” per produktsida, där du måste kvalificera dig för att få köpa en produkt till ett visst pris.

Få presentkort om fast summa om du rekommenderar denna vara till en vän. Få själv ett presentkort om en fast summa om de handlar för ett visst belopp. Det finns även tillhörande adressböcker för att följa alla egna ”referrals”.

Speciella ”e-post enbart” temporära rabatter, utsända via Marketing Automation systemet och byggda på personliga köpbeteenden. Såklart med animerat e-postinnehåll för att öka chansen till klick.

En tredje speciell köpknapp med betrodda aktörer som Paypals logga, bredvid den vanliga varukorgsknappen och ”köp direkt” knappen.

”Badges” med den procentuella rabatten utskriver med en röd, rund bakgrund direkt i produktlistningarna.

”Browser Notifications” i push, direkt från webbläsare för att locka tillbaka kunderna till e-handeln.

Sponsrade, relaterade produkter i samband med en produktsida.

Förhandsbokningar av omtalade, ännu inte släppta produkter.

Vad säger ni, svenska e-handlare? Redo att lägga till ett tiotal eller tjugotal nya konverteringsökande funktioner?

Dela blogginlägget:

Information är lite för lättillgängligt, företag är lite för trendkänsliga och buzzwords låter lite för attraktiva just nu. Gör er verksamhet och er styrelse verkligen rätt med alla pengar som kastas på innovation för att hänga med inom alla digitala trender?

Historien har visat sig att rätt timing inte alltid innebär att vara tidigt ute. Ibland kan det vara smart låta även digitala trender ”marinera” en aning. Eventuellt i flera år. Oavsett hur digitalt stressad er ledning känner sig just nu.

Det pågår en intressant diskussion i USA just nu om värdet av att anpassa egna SEO-strategin för voice. Många amerikanska leverantörer och kunder ser inte alls värdet i att lägga egna digitalstrategins pengar på något de statistiskt fortfarande knappt märker av. Trots att samtliga år mellan 2017-2020 återkommande har kallats för ”year of voice”. En opponerande grupp påpekar om likheterna när alla pratade om vikten av mobila sökstrategier och anpassning för mobilt under 2007 och 2008. De påföljande fem till sex åren titulerades samtliga ”year of mobile”. Men först 2013-2014 blev egna mobilstrategin riktigt märkbar. Samtidigt som hälften av den amerikanska befolkningen fick och dagligen började använda sina mobiltelefoner. Idag är det svårt hitta någon som motsätter sig vikten av en mobilstrategi.

I ett liknande case kan kan vi titta på buzzwordet ”AI”. Ett ämne jag skrivit om tidigare här på Resumé. I en uppmärksammad manöver redan våren 2018 valde Nordnet att lägga ned hela sin AI-satsning. Det handlade mest om en pengafråga, men visst kan det finnas fördelar i att iaktta vad konkurrenterna gör, låta teknik- och plattformskonkurrensen tillta och inte behöva delfinansiera de allra första processerna, höga experttimarvodena och ”fail-fast” scenarierna.

Det är också intressant att många av de som var först att introducera erbjudanden inom sammanhållen CX och kundupplevelsehantering inte alls är de som är ledande plattforms- och produktsvitleverantörer idag. Trots motsvarande finansiella muskler. De var lite för tidigt ute och predikade för en lite för omogen målgrupp som alla hade lite för långa upphandlingscykler.

Vad kan vi lära oss av detta? Det kommer alltid finnas trendspanare som med enkelhet kan ropa högt tidigt och världen består fortfarande av early adopters och laggards. I sedvanlig ordning. De som är tidigt ute kan även vara på tok för tidigt ute. Kommer voice också ta sju år för att få fäste? Trots jänkarnas uppenbara språkfördel? Hjulen rullar snabbare 2019, men det är klart oroväckande att det mest använda citatet om voice:

“50% of all searches will be conducted via voice by 2020”

Både är felciterat och utdaterat. Citatet gällde både bild- och röstsök, uttalades av Andrew Ng och inte Comscore, har hela 4,5 år på nacken och rörde bara den kinesiska marknaden. Ändå är detta fortfarande ett av de främsta vapnen när högsta ledning på olika företag ska övertalas om att köpa in en voice-strategi. Det missuppfattade påståendet kan leda till en missnöjd VD när de egna mättalen börjar rulla in efter ett kostsamt, lite eller mycket för tidigt utfört projekt.

Dela blogginlägget:

I slutet av första kvartalet nästa år ska en försenad 5G-auktion hållas i Sverige. Där ska tre licenser delas ut, troligtvis i tuff konkurrens mellan aktörer som Telia, Tele2, Telenor, Tre och kanske någon ny global uppstickare.

Bland de lyckliga auktionsvinnarna väntas kort därefter 5G bli både den viktigaste intäktskällan och en bas för innovation inom nya tjänster och produkter. Tekniken är snabb, mer strömsnål och ger nya möjligheter med ständigt uppkoppling för olika prylar. Utöver auktionsslanten väntas 5G däremot kosta väldigt, väldigt mycket att bygga ut. Då det är inte bara människor, utan alla prylar som ska kopplas upp måste täckningen vara på topp. Över hela Sveriges yta där t ex transporter och logistik rör sig.

Teleoperatörerna måste därför ta mer betalt för något gemene man inte riktigt vet hur vi kommer dra nytta av. Det är därför spännande att gissa hur de enorma reklamköparna Telia, Telenor, Tre och Tele2 ska marknadsföra 5G för att få tillbaka lite av mångmiljardinvesteringarna. Sverige är som sagt lite försenade i frågan. När 4G kom var vi bland de första i världen med den nya tekniken. Men idag har ledarna i Bloombergs topplista över världens mest innovativa länder, som Finland och Sydkorea, redan 5G. Vissa sedan mer än ett år tillbaka. Så vi kan börja med att titta åt öst för att se hur operatörer som Elisa valt marknadsföra tekniken.

Svaret är, blygsamt och lite. I det futtiga material som exponerats syns främst natur och actionsport. Elisa verkar trumma för täckning på exotiska platser så kunden kan använda sin GoPro-kamera online. Ett 5G-hackathon har Elisa även redan hunnit utföra. Elisa 5g Co-Creation Challenge utsåg efter efter sex månaders utvärdering nyligen tre vinnare. Tyvärr blev man inte klokare kring hur 5G ska marknadsföras efter det. Vinnarna hittade på lösningar inom traditionella och uppenbara områden som laggfri TV-spelsuppkoppling och snabbare uppkopplade VR-glasögon. Det mest kreativa var en hjälm med glasögon som visade IoT-data i realtid för testare på en fabrik. Men dessa typer av IoT-egenskaper förekommer redan i alla diskussioner om 5G. Här åskådliggörs en stor annan trend. Det är inte längre några Apple eller ens Nokia telefoner som används som första 5G-enheter. Det är främst de kinesiska uppstickarna Xiaomi eller One Plus som följer med när man köper ett 5G-abonnemang i Finland.

Kanadensiska operatören Rogers tar till varenda superlativ som finns i sin reklam, miljöaspekten, närheten, mänskligheten och att det omöjliga blir möjligt. I USA marknadsför Verizon främst tekniken med att de var just först. Som en pik gentemot konkurrenterna. De berättar gärna även att de kopplat upp tretton NFL-stadier med 5G. För att klara folkmassornas nätkrav. Även om knappt någon i publiken denna säsong har en kompatibel telefon . I ett sammanhang använder de även den hypade termen ”smarta städer”. Hårdvaruleverantörerna är annars de som lagt mest pengar på sina 5G-reklamer i år. Qualcomm och Ericsson har snarlika visioner med AR-uppkopplade framtida världar. Även om det mest ser ut som en variant på dagens tillgängliga teknik med röststyrda lampor och musik.

Börje Ekholm på Ericsson och Haval van Drumpt på Tre har i krönikor beklagat sig att Sverige inte längre går i bräschen inom modern uppkoppling. Men med tanke på hur svårpaketerad den nya tekniken visat sig vara bland ledarna så kanske det inte är fel att vara lite av en ”laggard” gällande den femte generationen?

Dela blogginlägget:

Aldrig har jag pratat med så många CMO:er och marknadschefer som pratar om sina ”hemliga digitalprojekt”. Sina guerillaaktiviteter och hur de framgångsrikt ”rundar egna organisationen” i det dolda.

Högt uppsatta ledare som, nästan med skamkänslor, tvingats ducka för stora delar av egna verksamhetens intresse och eventuella deltagande på arbetsmöten. Det gäller både Sveriges största företag med enorma IT och marknadsbudgetar likväl som mindre aktörer. Som på pappret borde vara agila och snabbrörliga.

Att driva igenom förändringar som påverkar CX, CXM, DMP/CMP, Marketing Automation och kundupplevelse (egna webben, appar och CRM mer konkret) berör oftast hela företaget. Det rör en förlängning av egna verksamheten där ”silos ska brytas” (den har ni hört förut..).

Det i sin tur ger många, många intressenter eller stakeholders. Inom kort skaffar sig alla dessa människor i sin tur inåt- eller utåtgående kommunikationsvägar med resten av gruppen och egna avdelningen. Matematiskt har vi plötsligt hundratals olika kommunikationsvägar.

Ett möte för 25 personer tar längre tid att boka in än ett för 5. Tiden går och delar av gruppen glömmer bort projektets syfte, tekniska termers betydelse eller vem som ansvarar för vad. Situationen blir snabbt ohållbar och det livsviktiga CX-projektet där vi äntligen skulle få automatisera och personalisera innehåll digitalt blir lidande. Eller avbryts helt. Med tiden kommer nya marknadschefer och ledare in i bilden, ifrågasätter det förgångna och väljer att starta om allt igen.

”Ni skulle bara veta. Några av våra svenska storföretag ligger redan på sitt tredje eller fjärde projekt där man med olika externa eller interna grupper försöker skapa mer än bara ett testskott och en pilot.”

I dessa GDPR-tider har vi även legal, den juridiska egna avdelningen som kan dyka upp efter att tusentals timmar lagts ned. Och sätter stopp för stora delar eller hela det pågående förändringsprojektet. Allt fler inser att lösningen är att påvisa faktiska resultat. Lämna managementkonsulternas teoretiska Powerpoints. Skaffa fram siffror från verkligheten. Då behöver marknadschefen runda egna organisationen i en guerillamanöver.

Detta är även en anledning att vi snart har 8000 olika, ofta hyrbara, mindre produkter på Scott Brinkers Marketing Technology Landscape Supergraphic för 2020. Att ta in en av dessa mindre lösningar, som går snabbt och kostnadseffektivt att få upp, och börja arbeta på är en väg framåt. Då behövs ingen gemensam IT/marknadsbudget och inköpsavdelningens utdragna processer undviks.

Lyckas CMO med detta under några månader med ett digitalt kompetent, inhyrt team som lyckas extrahera och generera data med rätt rättigheter kan de påvisa ett före/efter scenario. Det i sin tur övertygar oftast hela ledningen och ger den budget som verkligen krävs. Mellancheferna i varje silo får det svårt att värja sig mot faktiska resultat.

Jag har fått förtroendet att se detta från insidan via olika svenska marknadschefer. Ordet ”guerilla” har nog inte använts av så många sedan Che Guevaras 60-tal. Min uppgift är att assistera några av Sveriges största beställare inom telekom/energi, industri, retail och offentlig sektor att se över egna organisationen och befintligt systemstöd. För att hitta en hållbar, framtida strategi. T ex vilka tekniska delar kan pensioneras, vad behöver tillkomma och vilka kan vi att växla ut för just vår typ av organisation.

Dela blogginlägget:

Akronymeras tid är inte förbi. Ett tag såg det så ut när nya termer som ”SMarketing” (försäljning och marknadsföring på engelska) och ”Martech” (teknik för marknadsförare) började skrivas ut i sin helhet. Populära begrepp som ”Marketing Automation” och ”Marketing Transformation” blev aldrig riktigt bara ”MA” eller ”MT”.

Men fortfarande haglar trebokstavsförkortningarna i branschen. Låt oss ta en kort uppdatering kring några av de senaste begreppen, som det missioneras mest kring hösten 2019. Innebär följande akronymer kanske något viktigt för just er verksamhet? Annars så får ni hälsa styrelsen att invänta nästa teknikhype att hetsa upp sig kring:

MLO – ”Machine Learning Optimization”. Babyn som kan uppstå när konverteringsoptimering, CRO, blev ännu mer automatiserat och intelligent med AI.

B2B2C – ”Business to Business to Consumer”. För 2019 har CEO och CFO börjat ifrågasätta varför det för dyra pengar köpts in fler än en e-handelsplattform.

CMP – ”Creative Management Platform”. Mer kreativt verktyg för att t ex skapa och följa digitala annonser inhouse. I Sverige har vi aktiebolagen Ad Layer och Bannerflow som just nu gärna tar termen i sin mun.

DCO – ”Dynamic Creative Optimisation”. Processen kring att optimera och anpassa programmatisk annonsering etc. i sitt CMP.

CDP – ”Customer Data Platforms”. En reaktion när all datainsamling i ett DMP vart aningen för mastigt. Används oftare vid faktisk kommunikation av insamlad data.

DMP – ”Data Management Platform”. Den kan ni väl vid det här laget? Annars ta och googla.

CO2 – ”Koldioxid”. Miljö idag är mer än bara att skicka vidare värmen från IT-rummet till en närliggande skola. Det finns sedan en vecka tillbaka t ex Salesforce-moln bara för att kontrollera de egna gasutsläppen.

PWA – ”Progressive Web Apps”. Hastighet, performance är allt just nu inom webb och e-handel, enligt t ex Google.

Perf – När du inte orkar säga hela ordet ”performance”.

SPA – ”Single-page application”. Mest en reaktion på att alla andra system blev så omfattande att reklamkampanjer fortfarande får finna sig i att hamna ”utanför” resten av den digitala miljön. Däremot med tillhörande tracking-script.

ABM – Klassiker. Står fortfarande för ”Account Based Marketing”. Men när masskommunikationen är död och vi måste hitta köparen i olika kanaler blev teorin snabbt en viktigt del av martech-världen.

360 – En helhetsvy av någonting, t ex en kundresa eller CRM-data beskrivs fortfarande med så många grader. Det har inte förändrats sedan skateboard-tiden.

5G – Ännu ett G. Visst automatiserar och påverkar det t ex IoT. Men har i sin tur inte IoT påverkat er det senaste åren kan ni nog ta det lugnt ett tag till.

Dela blogginlägget:

Om kundens första möte med företaget är en automatiserad bot. Och hanteringen av en kundresa snabbt kastar in densamma i olika segment, digitalt mappade enligt ett standardiserat CRM-verktygs medföljande mallar.

Hur blir det då med företagets officiella röst, tonalitet och övergripande identitet? Den ID, känsla och särskiljande faktor som olika varumärkesexperter, byråer och Creative Directors jobbat så hårt med de senaste decennierna.

Frågan ställs allt oftare då svenska företag investerar i en mängd martech, adtech och andra digitala lösningar. Oftast med en tillhörande ROI kalkyl som bygger på att automatisera och standardisera införande enligt samma färdigdefinierade mallar. Är då inte risken att alla försäkringsbolag som investerat i samma teknik snart även börjar ”kännas” likadana? Och riskerar tappa den unika identitet som lockade in och bibehöll kunden till en början.

Men frukta inte. Det finns en lösning. Den består av en teknisk plattform och stavas ytterligare en gång med ”tech” som ändelse. ”Brandtech” är ett allt vanligare förekommande begrepp i USA. Enligt upphovsmannen David Jones ska det vara:

”Den senaste sättet att ta del av hur väl en kundupplevelse slutligen uppfylls efter att marknadsavdelningar köpt in ny teknik.”

Inköpta lösningar och processer inom ”Brandtech” området ska kunna appliceras för att följa och kontrollera hela flödet av digital kundinteraktion och se till att denna bättre samställs. Någon som inte tror att Scott Brinkers Marketing Technology Landscape Supergraphic för 2020 passerar 8000 olika tekniska lösningar?

Samtidigt är det spännande att se det arbete som just pågår med att skaffa företag nya identiteter. Som en faktisk röst (och inte bara knappar). Passande i samband med det pågående skiftet mot voice och röststyrning i t ex alla digitala assistenter. Både nischade byråer som ledande Talking To Me och NoA-ägda Bold ska ha flera projekt på gång för att skapa unika ”ljudupplevelser” för sina kunder.

Dela blogginlägget:

I dessa tider av fake news” är sanningshalten gällande innehåll på nätet redan ifrågasatt. Det lär inte bli bättre av sommarens trend där artiklar och författat innehåll på sajter rubriksätts med ett inledande mumlande och gutturala uttryck. Närmast liknande en inledande harkling under en muntlig konversation.

Stilbildande Cosmopolitan har i decennier utövat konsten att få sitt tryckta magasins framsida att se både lockande, informativt och tidsenligt ut. De var tidiga att kombinera och generera sina egna superlativ och även ställa en personlig fråga som rubrik. De såg attraktionskraften i olika kortfattade topp-tio listor på omslaget. Nu tar Cosmopolitan även sitt ”headline mastery” till webben. De har uppenbarligen noterat hur magasinets målgrupp uttrycker sig verbalt och fört in det digitalt. Inte färre än fyra artiklar från andra veckan i juli 2019 startar med ett ”Um..”. Det finns även en mängd rubriker som börjar med ”Yikes, ..”, ”Ugh, ..” eller ”Whoa ..”.

I Sverige skulle det motsvara ord som ”eh”, ”typ”, ”liksom” eller ”alltså”. Inte omöjligt att vi får se den typen av rubriksättning på Aftonbladet eller Expressen inom kort. Även om Life of Svea-ägda Nyheter24 nog ligger bäst till i landet för att haka på denna typ av innehållsanpassningar och klickbete.

När Cosmopolitans innehåll tituleras mer som en oinsatt lunchkonversation mellan tidningen och dess läsare uppstår en personlig touch. Nog även vad ägarna Hearst söker efter här. Inspirerat av hur användarna uttrycker sig på Instagram eller i egna bloggarna. Men samtidigt försvinner verifikationen av att avsändaren verkligen är helt säker på vad de just uttryckt och publicerat. Och Hearst och Cosmopolitan som mediehus borde vara mer säkra än så på vad de just uttryckt om kändisar och kungligheter.

Dela blogginlägget:

Det går fort i hockey. Och i antalet rykten om svenska Amazon. Med risk att ropa varg, bara månader efter mitt senaste blogginlägg, bjuder jag ändå på ytterligare en trovärdig uppgift om Amazons svenska intåg.

Ett ämne som engagerar. På tio månader har det startats upp fler svenska Amazon-byråer än t ex voice-byråer eller VR/AR-byråer. Vi har allt från, i den senaste bloggposten nämnda Rankona Mazon, till Commerce 8 startat av några Knowit-avhoppare. Sedan finns danska Makesyoulocal med sitt svenska kontor och Isabella Löwengrips Amazon-fokuserade digitala grupp Nordic Tech House. Frågan är om de har mycket annat att göra än jobba med listningar på engelska och amerikanska Amazon.com de kommande åren?

Det senaste ryktet om Amazons intåg verifieras av ovanligt detaljerad kunskap om europeiska utrullningsplaner, befintliga rekryteringsannonser samt bekräftade uppgifter om andra Amazon landssajter som lanserats. Då kör vi.

Enligt en anonym uppgiftslämnare till MKSE.com får vi Amazon Prime, Amazon Go och hela den lokala logistikkedjan först år 2022. Detta då Amazon.ae gick före Sverige och just har lanserats (vilket stämmer), som därefter ska följas av Amazon.nl (delvis lanserad, stämmer). Året efter ska Amazon Singapore utvecklas och översättas och sedan är det dags för turkiska Amazon samt svenska Amazon. De första svenska översättarna ska just ha anställts och börjar jobba efter sommaren. Rekryteringsannonserna ligger fortfarande ute. Samma typ av rekryteringsannons finns även för översättare med ansvar för Holland och Singapore. Det ska vara i fina nya Luxemburgkontoret som de europeiska Amazon-sidorna utvecklas. Tydligen samtliga med den befintliga, tyska sidan som grundmall. Låter även det rimligt.

2022 alltså. En aning bort i tiden. Men samtidigt var det väl ingen som trodde att man byggde Amazon.se över en höstnatt lagom till Black Friday. Eller?

Dela blogginlägget:

AI fortsätter toppa Gartners Hype Charts. I år med termer som AI PaaS och Coversational AI. En överlevande teknisk megatrend, år efter år. Ett ämne det dagligen poddas om, det finns spaltmeter författat om och som konsekvent återkommer i allt från produkt- till företagsnamn.

Redan förrförra våren fick jag själv tillfälle att grotta ned mig i ämnet inför en AI-föreläsning på Berghs. Med spänning satte jag mig in i vad det senaste halv-decenniet bjudit alla oss digitaliserande konsulter på. Genom åren har AI kommit att lova så mycket. Det var japanska creative AI-directors och redan förra året skulle AI ta alla svenska copywriters jobb. Men andra kvartalet 2019 är fortfarande de riktiga, praktiska fallen för hur AI förändrat sättet vi jobbar rätt få, anser jag.

Det har gått mer än fem år sedan några Google-medarbetare hoppade av för att starta upp The Grid. Framtiden låg i ett publiceringssystem med artificiell intelligens som skulle kunna skapa webbplatser och e-handel mer eller mindre utan mänsklig inblandning Två år senare släppte de sin första produkt. AI-verktyget bjöd på ansiktsidentifikation i bild och viss typ av automatisk cropping av samma bild. Det var intelligensen. Nyligen lades The Grid ned för gott.

För oss inom marknadsföring och martech består de mer handfasta användningsfallen inom AI även 2019 till stor del av bildkategorisering och hantering. I de större produkttillverkarnas pressreleaser nämns fortfarande främst bildigenkänning i samband med AI. Kopplingen att sortera egna större datamängder och skapa intelligenta grupperingar (next-best-action etc.) finns givetvis även där. Men väldigt lite av denna del av AI är färdigpaketerad för produktköparen. Den kräver att kunden själv gör en rejäl insats och kopplar in sin egen intelligens (t ex rensad CRM-data).

Konsulterade nyligen hos ett större svenskt industriföretag. De hade köpt in senaste versionen av en eftertraktad mjukvara med ett ofta påtalat AI-stöd. I exemplet kunde mjukvaran känna igen en ren framför ett vinterlandskap (ständigt denna bildigenkänning). Skulle mjukvaran även kunna känna igen industriföretagets produkter och sortera, tagga upp och hantera dessa korrekt med denna AI?

Nej var svaret, AI:n 2019 klarade mest av bildigenkänning som av djur och mer traditionella objekt. Tänk det som fungerar bra i Google bildsök ett tag. Tji AI för industriföretaget.

Dela blogginlägget:

Det har varit en blöt och kall vinter. Slitsam för elektronik utomhus och inte minst Voi, Lime samt Tier. Det har fått fler att ifrågasätta om de runt 2000 svenska elscootrarna fortfarande har samma ekonomi framför sig som Vois grundare Douglas Stark räknat på? Oroväckande är att elscootrarna visat sig gå sönder mer än dubbelt så snabbt som de tre månader som tidigare estimerats för bland annat riskkapitalisterna. Finansiärer som stoppat in runt 800 Mkr. Bara i svenskgrundade Voi. Avverkade påskhelgen ska förvisso varit den bästa någon för svensk mikromobilitet.

Men ett större problem väntar runt gatukrönet. På svenska Tradera och Blocket säljs sedan några veckor tillbaka ”dashboards” till Segway Ninetech ES2/ES4 elscootrar. För omkring 400 kronor. Samma tillbehör går att införskaffa ännu billigare från Kina och Alibaba. De används enligt svenska beskrivningen ”för att flasha custom firmware, låsa upp, köra snabbare etc.” Dashboarden är en originalkomponent från numera kinesiska Segway. Och Segway Ninetech ES2/ES4 är exakt samma modell som främst används på Stockholms gator. Den händige, eller den som vänder sig till ett garage för assistans, kan koppla in denna standardhårdvara genom en enkel sladdkontakt. Tillsammans med några mjukvarupatchar, öppna för nedladdning på Github, ska det därefter gå att låsa upp elscooterns grundfunktionalitet.

Det avslöjar engagerade diskussionstrådar på forumen Reddit och ScooterTalk från det senaste kvartalet. Vissa elscooteruthyrares hårdvara ska bara ta runt 10 minuter att ”omvandla”. Svenska Vois hårdvara och mjukvara diskuteras specifikt och användare hjälper varandra att låsa upp olika typer av elscootrar. Flera bekräftar att bara kontakten för en ny dashboard exponeras och kopplas in går vissa märken direkt ned i tillverkar-mode. Alternativet är att få en kinesiska dashboard-tillverkare på Alibaba att bränna in en angiven, rätt serial, hårdvarunyckel, inför köpet.

De som experimenterat i forumen berättar att de använder sig av t ex Lime scootrar från amerikanska städer som mikromobilitetsföretaget ”övergett”. Som ändå skulle kasseras. Eller elscootrar inköpta på sopstationer och polisauktioner. En svårverifierad, men troligtvis inte helt korrekt beskrivning över hur de experimenterande kom över sin elscooter. Det första som hackarna instrueras är i hur GPS:en kopplas bort så skotern inte längre är spårbar för ägarna.

En köpt svensk elscooter av samma modell kostar mellan 6000-9000 SEK. Det innebär att hårdvara för runt 18 Mkr står tämligen obevakad på Stockholms gator. Det hjälper inte att de laddningsansvariga ”Lime Juicers” och ”Voi Chargers/Hunters” som lastar in skotrarna i tjog vid dagens slut ofta kör runt i stora skåpbilar.

En del av digitaliseringen är att det som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Och när det digitaliserats blir informationen ofta tillgänglig för flera. Samtidigt riskerar stora affärsvärden att reverse engineeras och öppnas upp på sätt liknande nyss nämnda. Något att tänka på för Voi, Lime och Tier innan sommaren. Innan de placerar ut de tillkommande 2000 elscooters som planerats för Stockholms gator.

Dela blogginlägget:

De svenska inhousebyråerna och marknadsavdelningarna genomgår en metamorfos i år. Från att startats upp under främst 2017 och 2018 verkar flera digitala studios, division X och kreativa labb i år anpassa sig och så smått hitta sin roll i en större organisation. Något som både inhouse-nestorn David Sandström på Klarna samt Tele2 Creative Hubs byråchef Cecilia Steenberg Forsberg berättat om på sistone.

I den sistnämndas fall och inom inhousearbetet på Tele2 ska det främst handla om att bli bättre på att involvera sig och smidigare, mer kontinuerligt nå ut i hela Tele2s organisation. Nu finns en intern byrå med digitala förmågor, capabilities, på plats. Men det gäller att inhousebyrån blir bättre på att skohorna sig in i rätt möten, i rätt sammanhang och i rätt tid. Redan idag ska förvisso Tele2 Creative Hub-byrån agera proaktivt. Creative Hub ska vara lyhörda och aktivt se till att dyka upp i forum och möten där deras kompetens kan komma att behövas.

Men inför resten av 2019 har Tele2 Creative Hub flera idéer hur de ännu smartare kan bli en del av telebolagets produktanpassningar och marknadsföring. Helst vill de komma in i ett tidigare skede än när de efterfrågas av organisationen själva. Det ska delvis ske genom den egna byrågrupperingen om ett trettiotal anställda formas om till flera mindre team om två till fyra individer. Redo att agilt hoppa in och stödja en produkt- eller tjänsteägargruppering ett längre tag. ”Ägda” av samma gruppering för att arbeta mer exklusivt under samma period. Till skillnad för att enbart agera reaktivt på behov eller beställningar. Ofta i sista stund. Det berättar Cecilia under en inhouse-marknadsavdelning presentation på Berghs för två veckor sedan.

Denna typ av teamuppsättning återfinns även hos de dedikerade branschbyråer som stärker upp digitala marknads- och medieköpare inom Marketing Transformation. Utformningen liknar den som finns färdigdefinierad hos aktörer som Curamando, Recoordinate, Peregrine och Avaus. Även om de nog gärna säljer in något större kompetensteam än två till fyra personer.

Även David Sandström på Klarna har berättat om hur deras stilbildande, större digitala marknadsavdelning och inhousegruppering ständigt lär sig, utvecklas och gått in i nya faser under de första åren. Vid uppbyggnaden av en inhouse marknadsfunktion ska man inte vara rädd att ständigt tänka om gällande den egna organisationen och beroendet av externa byråer. Det kan ta tid att förstå vilka roller och kompetenser som bör anställas internt och som en arbetsgivare mäktar med att bygga byråkultur kring. Klarna ska ha nyckelkompetens inhouse, men vad den består av och hur egna teamet ser ut ska vara öppet för att förändras. Klarna anser sig själva vara extremt snabba på att ställa om organisatoriskt sett till inhousekompetens. De vill därför numera enbart jobba med externa byråer som är lika snabba att anpassa sig efter deras strategiska beslut.

Tele2 har skapat ett separat Brand Experience & Creative hub som ska jobba över hela företaget och varumärken som Tele2, Comviq, Com Hem och Boxer. I teamet finns varumärkesstrateg, designteam, copywriters, content managers och customer communication managers som tillsammanas ansvarar för företagets uttryck och tonalitet oavsett kanal. Teamet jobbar över alla avdelningar inom bolaget för att hålla ihop varumärke- och kundupplevelsen. Teamet sitter även i direkt relation till IT och digitala utvecklingsteam med SEO, analytics och UX förmågor. Det som tidigare kallades ”inhouse studion” har flyttats direkt in i Advertising teamet för att mer taktiskt ihop med projektledare ta ut kampanjer löpande, här finns ex AD, Final art, Motion graphics, Digital Design och 3D-produktion.

Dela blogginlägget:

Lagom till hösten och Black Friday 2018 skulle Amazon Sverige ha lanserats och rullats ut i större skala. Under större delen av förra året var en hel skara e-handelskännare och branschprofiler mer än säkra på det. Dessa profiler verkar haft mer än en enbart teori och magkänsla att gå på.

I en intervju med Ehandelstrenders Urban Lindstedt berättar Las Vegas-bosatte Carl Helgesson, med flera års praktisk erfarenhet från att ta fram varumärken och sälja för större belopp över Amazon, mer om hur långt Amazons svenska etablering verkligen kommit.

Enligt Carl fanns under fjolåret inte bara en plan för all logistik, lagerhantering, svensk utrullning och varumärkeslansering. Marknadföringspartners och konsulter ska även redan ha handlats upp och hunnit utföra olika typer av förberedande arbete. Det ska alltså funnits mer eller mindre färdigupptryckt material redo för en svensk lansering under Black Friday.

Amazon Europa skulle ha valt ut vilka olika byråer som skulle få marknadsföra Amazon i Sverige de första åren. Det förberedande arbetet ska varit så pass omfattande att Amazon omöjligt kommer låta det gå förlorat, menar Carl. Det väntas aktiveras igen och återanvändas. Samma plan och färdigställda material kommer därför troligtvis dyka upp inför en ”omlansering” i oktober 2019, till årets Black Friday.

En betrodd, mindre en grupp i landet ska i september 2018 fått ta del av e-postutskick med information om att tidsplaneringen inte höll. ”Vi fixar inte lanseringen, allt måste pausas” ska Amazon skrivit. Carl Helgesson gissar att det var logistiska problem i vårt avlånga land som låg bakom beslutet.

Carl berättar vidare att hans källor för informationen är väldigt säkra och kommer från både hans nätverk och företaget Amazon själva. Carl jobbar på en konsult inom Amazon-försäljning och etablering som heter Rankona Mazon.

Dela blogginlägget:

Kommunikation ska kunna ställas om med blixtens hastighet efter vad som trendar på sociala media, datadrivet och realtid gäller och allt ska martech-taggas. Dessutom ska initiativen hänga ihop och bygga en unison varumärkes- och kundupplevelse.

Tacka tusan för att marknadsavdelningarna och marknadschefen söker en bra, central plattform att skapa, kontrollera och följa all denna kommunikation och digital utveckling.

Häromveckan tittade vi på trenderna som lett till att världsledande mjukvaruföretag lägger hundratals miljarder på att bygga omfattande produktportföljer och CX-programvarusviter. Som kan erbjuda ovanstående, och lite därtill. Frågan var då om marknaden är intresserad av att betala för dessa martech-systemkolosser?

Jag lovade att ta ett exempel från våra bilmärken. Granska vad aktörer som BMW, Mercedes, Audi, Volvo och Volkswagen gjort det senaste halvdecenniet. För martech-strategiarbetet och plattformsinvesteringarna går oftast inte längre tillbaka än så. En hel del arbete ligger även framför oss, det är många stora varumärken som bara börjat ställa om.

Hur skiljer sig då ett tyskt, eller svenskt, bilmärkes digitala kommunikation och kontroll 2019 jämfört med 2015? Bilmärkena är ett bra exempel på en sektor och nisch som storinvesterat i ny teknik och plattformar. Gärna i hela sviter av detta. Och det är inte IT-chefen eller CIO:ns budget det nallas på. Det är CMO:n. En gruppering som inte direkt har köpt in mycket IT det senaste decenniet. Så varför inte ”go big”? 70-talscitatet:

”Nobody ever got fired for buying IBM.”

Går igen här. Fast nu med marknadschefen, CMO:n, bakom rodret. Kanske gör de rätt? Det krävs seriösa, omfattande plattformar när marknadsavdelningen är ytterst ansvarig för kommunikation och lösningar som sträcker sig över 200 marknader, ska klara av 20 språk och ha tusentals återförsäljare och partners inkopplade. Som ska fungera och vara tillgängliga för alla avdelningar inom företaget. Utöver alla tekniska egenskaper de ska klara av. Samtidigt är kraven höga att plattformen når ROI och effektiviserar genom t ex automatisering på alla håll och kanter. Samt att den följer alla tuffa lagkrav som GDPR. Då duger inga kostnadseffektiva hemmahack eller mindre öppen källkodslösningar med bristande support.

Tillbaka till den minst sagt stressade bilindustrin. Bilköpande kunder beter sig inte som de gjorde för ett halvdecennium sen. Nu vill de hyra sitt fordon, aktivera sitt ägarskap från en app och de är inte längre trogna ett varumärke på samma sätt. Det är inte ens säkert att det är en bil som tar dem från punkt A till B längre. Det kan vara en Voi scooter som får sköta mobiliteten.

Kunskap om nuvarande och framtida konsumenttrender inom bilägandet är avgörande. Till skillnad från flera andra branscher fanns inte mycket IT-historik, eller legacy som vi kallar det hos bilmärkena. Varken inom webb eller e-handel. Webben var mer av ”ett frimärke” fram tills nyligen. Bild och text om olika bilmodeller. En karta för att hitta återförsäljare och inte mycket mer.

Nu ska det på kort tid byggas upp enorma satsningar inom egen B2C och B2B e-handel, personaliserat innehåll, CRM-kopplingar som är heltäckande över mobil och alla andra typer av kanaler. Då får IT-bjässar som Salesforce och Adobe ansvaret.

Jag har nyligen tittat på 24 bilmärken aktiva på den svenska marknaden. Nästan hälften, hela 41 procent av dem har i olika uttalanden berättat att de  uteslutande, eller i huvudsak, valt att handla upp teknik från Adobe Marketing Cloud. Bara under de senaste åren. I upphandlingar av, vad som ofta berör akronymer som DMP, CDP, CXM, CX och CMS, kan prislappen för licenser landa på ett tresiffrigt antal miljoner. Även i Sverige. Och det är bara en, liten marknad. De tresiffriga miljardinvesteringar Adobe, Salesforce och Oracle ägnat sig åt kanske inte var så dumma trots allt?

Dela blogginlägget:

För fem år sedan rekommenderade jag ett av Sveriges största mjukvaruföretag inom webb- och kundupplevelse att sponsra Resumé. Delta på Guldägget, visa upp sitt lite mer tekniska varumärke för er läsare och nå ut till en helt ny målgrupp. Marknadsförarna och marknadscheferna. Det första året tror jag inte poletten riktigt trillade ned, men efter att ledningen förstått rörelserna på en föränderlig marknad vart de en udda fågel bredvid Clear Channel och Citypaketet året därpå.

Gartner har ett, numera klassiskt, citat om att redan 2017 skulle en CMOs årliga IT-budget i snitt passera den som en CIO samtidigt satt på. Under 2018 fick de troligtvis rätt. Alla investerar i Martech och olika lösningar för marknadsföringsteknik just nu. Det går snabbt och är lätt rörigt. Siffror visar att i snitt använder ett företag idag 91 olika molntjänster. Enbart på den egna marknadsföringsavdelningen (Internet Trends).

Det finns mängder att lära sig inom detta, för många fortfarande nya, område av tekniska och digitala lösningar. Allt tänkta att stödja arbetet med den egna marknadsföringen. Vissa uppgifter från vår sektor tror jag kan fascinera er läsare.

Några ekonomiska siffror från giganterna inom martech och kundupplevelsemjukvara får agera en första referensram för hur omfattande området är. För de stora programvarubolagen har agerat, och investerat, minst sagt kraftigt de senaste åren. Oracle har en historik och ett rykte om att förvärva sig starka och samtidigt eliminera konkurrens. För att bli stora på martech område har Adobe öppnat plånboken och tänkt på ett liknande sätt. Dessa båda, tillsammans med aktörer som Episerver, Sitecore och Salesforce, har under ett halvt decennium jobbat hårt på att bygga upp egna, omfattande produktsviter. Sviter som kan hantera allt från att samla in kunddata till invecklad analys och sköta avslut via egen e-handelsprodukt.

Totalt har bolag inom martech, analys och tillhörande datahantering köpts upp för mellan 300 och 350 miljarder kronor. Bara mellan Adobe och Oracle. Adobes fjolårsförvärv av Marketo B2B Marketing Automation och Magento e-handel gick tillsammans på närmare 60 miljarder kronor. 350 miljarder är en summa runt fem gånger större än vad hela e-handeln i Sverige just nu omsätter. Delar av dessa siffror kan även bekräftas av kollegor som jobbat på nyss nämnda företag.

Med dessa stora satsningar har nu Adobe och Oracle fått en bas som öppnar dörrar och fungerar som ett proaktivt alternativ till en marknadsförares vardag. De kan bidra och diskutera inom allt från analys till CRM, automatisering, och varumärkesbyggande. De erbjuder system som till fullo kan kontrollera och behärskar denna ständigt omtalade kundupplevelse. Som redan nästa år ska vara en viktigare faktor för konsumenten än självaste priset på en vara. Om man får tro Walker Informations forskning.

Hur ska då dessa enorma miljardförvärv betala sig?

Det kan faktiskt gå. Även om det verkar ta sin tid. Varför inte titta på vad som hänt inom en vertikal som bilindustrin, ”automotive” de senaste åren som ett exempel? Men det gör vi i ett kommande Digitala pulsen-inlägg!

Dela blogginlägget:

Alla lyckas inte med sina första äventyr och utflykter inom digital transformation. Det står helt klart nu en bit in i år 2019. Vi har redan sett en hel del exempel på välkända, stora varumärken som modigt utmanade både sig själva och en hel bransch. Gick i nya banor och valde satsa på något fräscht och annorlunda. De köpte grundbudskapet i det där inspirerande eventet på engelska som namedroppade Uber och Netflix både tre och fyra gånger. Och mindes föreläsningen om generell digital transformation som kan ha haft en slide med citatet:

”Uber, the world’s largest taxi company, owns no vehicles. Airbnb, the world’s largest accommodation provider, owns no real estate.”
För att några hundra miljoner senare, med svansen mellan benen, tvingas erkänna sitt misstag. Efter en eller två ursäkter gentemot ekonomichefen fick start-up:en eller appen bryskt läggas ned och fokus återvände så sakteligen till den gamla vanliga, lönsamma verksamheten.
Det är en hel del svenska företag som testat. Lärt sig av, förhoppningsvis, ”failing fast”. De svenska tech-investeringarna passerade förra året ett totalt värde om 6,4 miljarder SEK, enligt siffror från Bolagsverket.
Ska vi titta på några exempel? Och så passar vi samtidigt på att lämna de extremt tröttsamma föregångarna från USA som många föreläsare fortfarande envisas med att exemplifiera med, sex år senare.
Flygbussarna finns med i den skaran. Utöver mjuk- och hårdvaruinvesteringar i egen GPS i bilarna samt en bokningstjänst från amerikanska Supershuttle.com satsade Arlandaaktören på några tjog omgjorda Mercedes Sprinter minibussar. Allt under nya varumärket Door To Gate, en typ av car-pooling för flygresenärer till och från flygplatsen. Personligt, med miljövänlig samkörning och optimerad för användaren med hjälp av modern teknik. Viktiga och bra faktorer dessa tider. Men Sverige och stor-stockholmarna visade sig vara för få. Lönsamheten uteblev och satsningen lades ned efter knappt 1,5 år. Förvisso en handlingskraftigt dragen handbroms från ägarbolaget.
BMW Drivenow var inne på samma sak. I Sveriges största stad lät de kunder hyra bilar och enbart betala för de timmar och minuter som bilen användes. Men BMW fick inte heller ihop ekonomin. De teoretiska siffrorna att tjänsten skulle fungera med Stockholms befolkning visade sig inte stämma. Verksamheten lades ned efter bara några år. Och BMW Drivenow borde vetat bättre. De kunde bara tittat på Mercedes-delägda Car2Go som inte heller fick lönsamhet i sin motsvarande Stockholmssatsning. Bara 24 månader tidigare.
Det är några svenska aktörer som redan valt att dra i handbromsen. Det finns mer innovation och digital transformation från storbolagen på börsen och i näringslivet det inte talas lika frekvent om:
  • AGA gas digitala transformationsprojekt och omnikanalssatsning Gasolautomaten från 2017.
  • Bergendahls innovativa matkoncept M.A.T med egen app, butiksupplevelser, middagshjälp och möjlighet att förboka premiumvaror. Lades ned 2017.
  • Castellums digitala transformationsprojekt Beambox som ska kombinera storstadsbors behov av förvaring med Castellums lediga lagerytor och resurser i logistikkedjan.

Dela blogginlägget:

De flesta fokuserar på de lokala, folkkära tidningstitlarna som Bonnier News /Amedia nyligen valde att ta över från krisande MittMedia. Vad många missar att de nya ägarna även får en koncern som är bland de absolut ledande i Europa inom AI-driven robot-journalistik.

Tillsammans med ständigt förekommande United Robots i Malmö har MittMedias AI producerats tusentals artiklar, sedan flera år tillbaka. Samarbetet startade inom väderrapportering redan 2014. Det område som visade sig gå bäst är en sektion där nyligen sålda bostadsobjekt offentliggörs med prislapp samt tillhörande, kontextuell information, viss relevant statistik och olika detaljer om hur omgivningen ser ut. Bildmaterial hämtas in från Google Street View. Artiklar återfinns under tidningen STs sektion ”Bostadspuls” och ska vara populära bland läsarna.

Just nu författas hela 480 artiklar per vecka av AI-roboten. Totalt har hela 34 000 artiklar författats sedan starten 2017. I samband med ett Digiday event berättar Li L’Estrade, Head of content development MittMedia, att koncernen fått över 1000 digitala prenumeranter över mediehusets 28 lokala nyhetssajter de senaste 12 månaderna. Den ökade artikelproduktionen som robotjournalistiken möjliggjort ska vara en stor del av detta. MittMedia har totalt runt 80 000 betalande prenumeranter.

Och vid en undersökning visade det sig att 68 percent av 102 svarande inte visste att artikeln var skriven av en robot. Trots att byline i slutet av varje artikel var öppen med detta och signerades MittMedias TextRobot.

Dela blogginlägget:

Framgångarna med att låta poddstjärnor läsa upp all sponsring som en del av innehållet i sändningen verkar spritt sig även till amerikansk TV. Alla ”native” sätt verkar blivit tillåtna då det med teknisk hjälp blivit för lätt att spola förbi reklamen. Eller bara switcha kanal och fokus i de många pauserna.

Inför årets Super Bowl LIII hade NFL Networks några idéer om hur flykten från reklampauserna bör undvikas. Och det är minst sagt en ”cringe” upplevelse de samtidigt skapat för oss TV-tittare.

En ansedd superstjärna som Denver Broncos Von Miller tvingas stå och prata Spice shampoo i 30-40 sekunder innan han får ta sig an ämnet och diskussionen om hur quarterbacken Tom Brady ska stoppas. Iklädd en skrikig röd t-shirt med shampoosponsorns logotype. Några minuter innan har Minnesota Vikings wide reciever Adam Thielen stått och stakat sig för att rulla tungan runt kampanjnamnet ”Chili Dip Dance Competition”. Som han måste läsa upp två, tre gånger. Iklädd en ännu fulare Hormel-hoodie. Detta är ungefär så långt du kan komma från en stylad, läcker amerikansk reklamfilmsproduktion. Men det går inte att spola förbi. Och nog tittar vi, men mer av samma anledning som det är svårt att slita blicken från en nalkades tågkrasch.

NFL Networks-programledarna lider med sina superstjärnor. De gör sitt bästa för att bryta pinsamheten genom att säga saker som ”om du rekommenderar shampoot måste det verkligen vara bra!”. Eller så är det så att ersättningen är skyhög. Det borde den vara för att ens överväga denna typ av förnedring. Men reklammetoden existerar i full grad inför ett av 2019 års största sportevent.

Förhoppningsvis blir detta en parentes i reklamhistorien som stannar på den andra sidan Atlanten. Det är hemskt att bara tänka sig Leif GW Persson tvingas prata om nya Nocco-smaken i en halvminut innan han får ge sig på en brottsanalys.

Dela blogginlägget:

Floppar inom digital transformation #1: Det såg ju så bra ut, och låg rätt i tiden. Yusaku Maezawa, en av Japans rikaste män och en allmänt erkänd superinnovatör, bjöd i början av 2018 hela världen på sina innovativa, gratis Zozo kroppsstrumpor. Svarta bodysuits kallade Zozosuits i spandex/polyester med integrerade, intelligenta mätpunkter som tillät ägaren att via några fotografier i sin vanliga smartphone få fram sin unikt anpassade, helt skräddarsydda garderob. Helt individuellt anpassad, för världens alla medborgare i varierande längd, storlek och form.

För Maezawa och Zozo innebar det dessutom att rätt mycket åtråvärd data kunde samlas in. Av en typ och kvalitet som inte ens Facebook eller Google satt på. Dessutom lyckades man på kort tid få en massa influencers att trenda iklädda sina åtsittande Zozosuits på Instagram. Win-win-win?
Nej, ett år senare visade sig hela initiativet enbart sluta i ett – meh.
Trendspanare från tidningar som The Economist, Gizmodo och Quartz tillsammans med kunder från hela världen vittnade i julas hur Zozo leveransen inte gett en mer unik premiumkänsla än ett Dressman-köp. Av en fyrkantigt formad, standardiserad skjorta i bulk. Vissa kunder kände sig dessutom ”utnyttjade” efter att krupit in i den trånga dräkten för att fotografera sig själva. Utan att få mer tillbaka. Och måtten som togs verkar försvunnit helt på vägen fram och tillbaka Japan. Kunder berättar att storleksanpassningen varit bättre i ett traditionellt S, M eller L-val i plaggets krage. Inte heller kvaliteten ska ens levt upp till den standard som gjort t ex japanska H&M-utmanaren UNIQLO välkända. Och som var ett minimum av vad kunderna förväntade sig inför leverans.
För förväntningarna fanns där och hann byggas upp. I dessa dagar av förväntad zero-day delivery kring e-handel var det inte riktigt passande att väntetiden för en Zozo-leverans visade sig ta 2-3 månader (!). Själv har jag väntat i över 11 veckor på min Zozo-leverans från i november. Under tiden har Zozo hört av sig en gång och berättat att de jobbar på ordern. Inte direkt en unik kundupplevelse i den kräsna, digitala ”customer experience” tidsålder vi lever i. Det är länge sedan undertecknads tankar och intresse vandrade vidare till ”nästa e-handelsgrej”. Även om bodysuiten var kul och kändes lite framtid när man krängt på sig den (se bild nedan).
 

Dela blogginlägget:

Dagens trendspaning. Det här att kinesiska varumärken plötsligt står för den bästa kvalitén, hantverket och bland de snyggaste designerna. Känns aningen oväntat, baserat på våra historiska svenska referensramar. Och vad fort det gått.

”700-miljardersstartupen” Xiaomi, ett av Kinas mest omtalade varumärken, driver aktivt denna trend. De har lärt sig mycket med ett eget, agilt fail fast arbetssätt men även genom att köpa upp klassiska designvarumärken som Segway. Sedan starten 2010 (!) har de sett till att ställa mycket höga krav på egen produktkvaliteté och användarvänlighet. VD Lei Jun verkar läst Walter Isaacsons ”Steve Jobs” biografi både en och två gånger.

I Sverige hyllas Xiaomi just unisont av kräsna teknikkännare på Prisjakts forum. T ex robotdammsugaren Xiaomi MiJia Roborock 2 Robot vacuum cleaner ligger i topp när recensenterna förra året delade ut sina hårt hållna betygsstjärnor. Och tillhörande smarta hem-tandborsten Xiaomi Mi Home Sonic Electric får idel toppbetyg i internationell press samtidigt som Segway-förvärvet användes för att skapa den just nu ledande elscootern, Xiaomi Ninebot Segway. Hyllad för byggkvalitet och design och föredraget produktval även på Stockholms gator när Voi gav oss ett lokalt last mile alternativ och scooterns mikromobilitet.

Dags att omvärdera vad du associerar med kinesisk kvalité?

Dela blogginlägget:

Grattis alla yrkesverksamma. Ni får just nu uppleva en faktisk makrotrend.

För trots all ”disruption”, alla kreativa titlar och verksamhetsområden som myntats 2018/2019 har det varit ont om riktigt omskakande förändringar i den svenska byråvärlden. Förutsatt att vi tar ett större perspektiv än att enbart prata voice-byråer, service design-byråer, prototyping-byråer och, på sin tid, greenhouse-byråer eller app-byråer.

Men 2018 bjöd på en riktig makrotrend. Den digitala inhouse-byrå trenden. Ett ämne jag fick tillfälle att titta närmare på i en Capgemini-studie genomförd under tredje och fjärde kvartalet 2018.

Aldrig har så många reklamköpare anställt egna studio managers och gett dem i uppdrag att både rekrytera, motivera och forma en egen byråkultur. Och fort har det gått. Redan förra vintern skvallrade omfattande statistik från USA om en övervikt av resursbetonade uppdrag bland de amerikanska reklambyråerna. Sedan dess har, utan att egentligen överdriva, samtliga större svenska reklamköpare hunnit mynta klatschiga namn på den egna digitala inhouse byrågrupperingen. Och hastigt och kraftigt omplacerat och omfattande rekryterat i samma riktning.

Jag slutade räkna när jag insåg att 30 av Sveriges Annonsörers största reklamköpare hakat på denna makrotrend. De hade totalt anställt närmare 1000 personer för att verka i de egna, mer digitala inhouse marknadsavdelningarna. Gemensamt var att de samtliga hade myntat nya byråvarumärken, tagit in studiochefer och skaffat egna anställda inom tidigare helt aparta ansvarsområden som SEO, CRO, Marketing Automation och frontend-utveckling. Utöver dessa 30 reklamköpare finns det givetvis tusentals reklamköpare och marknadsavdelningar som just nu utmanar sitt traditionella sätt att arbeta.

Årets Inhousebarometer stödde min tes. 80 procent av alla marknadschefer säger att inhouseavdelningen växer i år. Då har de inte inkluderat alla labb, digitala studios, entreprenörshubb-satsningar och snarlika projekt som finns i direkt anknytning eller mycket nära dessa inhouse-grupperingar.

Ni byråer som enbart bytt prefix den senaste tiden borde kanske reflektera över vart budgeten ska hämtas in för att finansiera dessa nyetableringar, rekryteringssatsningar och materialinförskaffningar som Customer Data Platforms, DMPs, ”Marketing Clouds”, etc. Det kan bli omskakande för fler än reklamköparna.

Dela blogginlägget: