Dela sidan:

Guerillaaktiviteter enda sättet för marknadsförare att driva igenom digitalisering

Aldrig har jag pratat med så många CMO:er och marknadschefer som pratar om sina ”hemliga digitalprojekt”. Sina guerillaaktiviteter och hur de framgångsrikt ”rundar egna organisationen” i det dolda.

Högt uppsatta ledare som, nästan med skamkänslor, tvingats ducka för stora delar av egna verksamhetens intresse och eventuella deltagande på arbetsmöten. Det gäller både Sveriges största företag med enorma IT och marknadsbudgetar likväl som mindre aktörer. Som på pappret borde vara agila och snabbrörliga.

Att driva igenom förändringar som påverkar CX, CXM, DMP/CMP, Marketing Automation och kundupplevelse (egna webben, appar och CRM mer konkret) berör oftast hela företaget. Det rör en förlängning av egna verksamheten där ”silos ska brytas” (den har ni hört förut..).

Det i sin tur ger många, många intressenter eller stakeholders. Inom kort skaffar sig alla dessa människor i sin tur inåt- eller utåtgående kommunikationsvägar med resten av gruppen och egna avdelningen. Matematiskt har vi plötsligt hundratals olika kommunikationsvägar.

Ett möte för 25 personer tar längre tid att boka in än ett för 5. Tiden går och delar av gruppen glömmer bort projektets syfte, tekniska termers betydelse eller vem som ansvarar för vad. Situationen blir snabbt ohållbar och det livsviktiga CX-projektet där vi äntligen skulle få automatisera och personalisera innehåll digitalt blir lidande. Eller avbryts helt. Med tiden kommer nya marknadschefer och ledare in i bilden, ifrågasätter det förgångna och väljer att starta om allt igen.

”Ni skulle bara veta. Några av våra svenska storföretag ligger redan på sitt tredje eller fjärde projekt där man med olika externa eller interna grupper försöker skapa mer än bara ett testskott och en pilot.”

I dessa GDPR-tider har vi även legal, den juridiska egna avdelningen som kan dyka upp efter att tusentals timmar lagts ned. Och sätter stopp för stora delar eller hela det pågående förändringsprojektet. Allt fler inser att lösningen är att påvisa faktiska resultat. Lämna managementkonsulternas teoretiska Powerpoints. Skaffa fram siffror från verkligheten. Då behöver marknadschefen runda egna organisationen i en guerillamanöver.

Detta är även en anledning att vi snart har 8000 olika, ofta hyrbara, mindre produkter på Scott Brinkers Marketing Technology Landscape Supergraphic för 2020. Att ta in en av dessa mindre lösningar, som går snabbt och kostnadseffektivt att få upp, och börja arbeta på är en väg framåt. Då behövs ingen gemensam IT/marknadsbudget och inköpsavdelningens utdragna processer undviks.

Lyckas CMO med detta under några månader med ett digitalt kompetent, inhyrt team som lyckas extrahera och generera data med rätt rättigheter kan de påvisa ett före/efter scenario. Det i sin tur övertygar oftast hela ledningen och ger den budget som verkligen krävs. Mellancheferna i varje silo får det svårt att värja sig mot faktiska resultat.

Jag har fått förtroendet att se detta från insidan via olika svenska marknadschefer. Ordet ”guerilla” har nog inte använts av så många sedan Che Guevaras 60-tal. Min uppgift är att assistera några av Sveriges största beställare inom telekom/energi, industri, retail och offentlig sektor att se över egna organisationen och befintligt systemstöd. För att hitta en hållbar, framtida strategi. T ex vilka tekniska delar kan pensioneras, vad behöver tillkomma och vilka kan vi att växla ut för just vår typ av organisation.

Dela sidan:

Viktiga förkortningar för den digitala marknadsföraren hösten 2019

Akronymeras tid är inte förbi. Ett tag såg det så ut när nya termer som ”SMarketing” (försäljning och marknadsföring på engelska) och ”Martech” (teknik för marknadsförare) började skrivas ut i sin helhet. Populära begrepp som ”Marketing Automation” och ”Marketing Transformation” blev aldrig riktigt bara ”MA” eller ”MT”.

Men fortfarande haglar trebokstavsförkortningarna i branschen. Låt oss ta en kort uppdatering kring några av de senaste begreppen, som det missioneras mest kring hösten 2019. Innebär följande akronymer kanske något viktigt för just er verksamhet? Annars så får ni hälsa styrelsen att invänta nästa teknikhype att hetsa upp sig kring:

MLO – ”Machine Learning Optimization”. Babyn som kan uppstå när konverteringsoptimering, CRO, blev ännu mer automatiserat och intelligent med AI.

B2B2C – ”Business to Business to Consumer”. För 2019 har CEO och CFO börjat ifrågasätta varför det för dyra pengar köpts in fler än en e-handelsplattform.

CMP – ”Creative Management Platform”. Mer kreativt verktyg för att t ex skapa och följa digitala annonser inhouse. I Sverige har vi aktiebolagen Ad Layer och Bannerflow som just nu gärna tar termen i sin mun.

DCO – ”Dynamic Creative Optimisation”. Processen kring att optimera och anpassa programmatisk annonsering etc. i sitt CMP.

CDP – ”Customer Data Platforms”. En reaktion när all datainsamling i ett DMP vart aningen för mastigt. Används oftare vid faktisk kommunikation av insamlad data.

DMP – ”Data Management Platform”. Den kan ni väl vid det här laget? Annars ta och googla.

CO2 – ”Koldioxid”. Miljö idag är mer än bara att skicka vidare värmen från IT-rummet till en närliggande skola. Det finns sedan en vecka tillbaka t ex Salesforce-moln bara för att kontrollera de egna gasutsläppen.

PWA – ”Progressive Web Apps”. Hastighet, performance är allt just nu inom webb och e-handel, enligt t ex Google.

Perf – När du inte orkar säga hela ordet ”performance”.

SPA – ”Single-page application”. Mest en reaktion på att alla andra system blev så omfattande att reklamkampanjer fortfarande får finna sig i att hamna ”utanför” resten av den digitala miljön. Däremot med tillhörande tracking-script.

ABM – Klassiker. Står fortfarande för ”Account Based Marketing”. Men när masskommunikationen är död och vi måste hitta köparen i olika kanaler blev teorin snabbt en viktigt del av martech-världen.

360 – En helhetsvy av någonting, t ex en kundresa eller CRM-data beskrivs fortfarande med så många grader. Det har inte förändrats sedan skateboard-tiden.

5G – Ännu ett G. Visst automatiserar och påverkar det t ex IoT. Men har i sin tur inte IoT påverkat er det senaste åren kan ni nog ta det lugnt ett tag till.

Dela sidan:

Skydda varumärket och känslan när botar och standardiserade kundresesegment tar över

Om kundens första möte med företaget är en automatiserad bot. Och hanteringen av en kundresa snabbt kastar in densamma i olika segment, digitalt mappade enligt ett standardiserat CRM-verktygs medföljande mallar.

Hur blir det då med företagets officiella röst, tonalitet och övergripande identitet? Den ID, känsla och särskiljande faktor som olika varumärkesexperter, byråer och Creative Directors jobbat så hårt med de senaste decennierna.

Frågan ställs allt oftare då svenska företag investerar i en mängd martech, adtech och andra digitala lösningar. Oftast med en tillhörande ROI kalkyl som bygger på att automatisera och standardisera införande enligt samma färdigdefinierade mallar. Är då inte risken att alla försäkringsbolag som investerat i samma teknik snart även börjar ”kännas” likadana? Och riskerar tappa den unika identitet som lockade in och bibehöll kunden till en början.

Men frukta inte. Det finns en lösning. Den består av en teknisk plattform och stavas ytterligare en gång med ”tech” som ändelse. ”Brandtech” är ett allt vanligare förekommande begrepp i USA. Enligt upphovsmannen David Jones ska det vara:

”Den senaste sättet att ta del av hur väl en kundupplevelse slutligen uppfylls efter att marknadsavdelningar köpt in ny teknik.”

Inköpta lösningar och processer inom ”Brandtech” området ska kunna appliceras för att följa och kontrollera hela flödet av digital kundinteraktion och se till att denna bättre samställs. Någon som inte tror att Scott Brinkers Marketing Technology Landscape Supergraphic för 2020 passerar 8000 olika tekniska lösningar?

Samtidigt är det spännande att se det arbete som just pågår med att skaffa företag nya identiteter. Som en faktisk röst (och inte bara knappar). Passande i samband med det pågående skiftet mot voice och röststyrning i t ex alla digitala assistenter. Både nischade byråer som ledande Talking To Me och NoA-ägda Bold ska ha flera projekt på gång för att skapa unika ”ljudupplevelser” för sina kunder.

Dela sidan:

Eh, ska vi typ rubriksätta på det här sättet i år?

I dessa tider av fake news” är sanningshalten gällande innehåll på nätet redan ifrågasatt. Det lär inte bli bättre av sommarens trend där artiklar och författat innehåll på sajter rubriksätts med ett inledande mumlande och gutturala uttryck. Närmast liknande en inledande harkling under en muntlig konversation.

Stilbildande Cosmopolitan har i decennier utövat konsten att få sitt tryckta magasins framsida att se både lockande, informativt och tidsenligt ut. De var tidiga att kombinera och generera sina egna superlativ och även ställa en personlig fråga som rubrik. De såg attraktionskraften i olika kortfattade topp-tio listor på omslaget. Nu tar Cosmopolitan även sitt ”headline mastery” till webben. De har uppenbarligen noterat hur magasinets målgrupp uttrycker sig verbalt och fört in det digitalt. Inte färre än fyra artiklar från andra veckan i juli 2019 startar med ett ”Um..”. Det finns även en mängd rubriker som börjar med ”Yikes, ..”, ”Ugh, ..” eller ”Whoa ..”.

I Sverige skulle det motsvara ord som ”eh”, ”typ”, ”liksom” eller ”alltså”. Inte omöjligt att vi får se den typen av rubriksättning på Aftonbladet eller Expressen inom kort. Även om Life of Svea-ägda Nyheter24 nog ligger bäst till i landet för att haka på denna typ av innehållsanpassningar och klickbete.

När Cosmopolitans innehåll tituleras mer som en oinsatt lunchkonversation mellan tidningen och dess läsare uppstår en personlig touch. Nog även vad ägarna Hearst söker efter här. Inspirerat av hur användarna uttrycker sig på Instagram eller i egna bloggarna. Men samtidigt försvinner verifikationen av att avsändaren verkligen är helt säker på vad de just uttryckt och publicerat. Och Hearst och Cosmopolitan som mediehus borde vara mer säkra än så på vad de just uttryckt om kändisar och kungligheter.

Dela sidan:

Fler svenska Amazon-byråer än VR- och voice-byråer. Men Amazon.se dröjer

Det går fort i hockey. Och i antalet rykten om svenska Amazon. Med risk att ropa varg, bara månader efter mitt senaste blogginlägg, bjuder jag ändå på ytterligare en trovärdig uppgift om Amazons svenska intåg.

Ett ämne som engagerar. På tio månader har det startats upp fler svenska Amazon-byråer än t ex voice-byråer eller VR/AR-byråer. Vi har allt från, i den senaste bloggposten nämnda Rankona Mazon, till Commerce 8 startat av några Knowit-avhoppare. Sedan finns danska Makesyoulocal med sitt svenska kontor och Isabella Löwengrips Amazon-fokuserade digitala grupp Nordic Tech House. Frågan är om de har mycket annat att göra än jobba med listningar på engelska och amerikanska Amazon.com de kommande åren?

Det senaste ryktet om Amazons intåg verifieras av ovanligt detaljerad kunskap om europeiska utrullningsplaner, befintliga rekryteringsannonser samt bekräftade uppgifter om andra Amazon landssajter som lanserats. Då kör vi.

Enligt en anonym uppgiftslämnare till MKSE.com får vi Amazon Prime, Amazon Go och hela den lokala logistikkedjan först år 2022. Detta då Amazon.ae gick före Sverige och just har lanserats (vilket stämmer), som därefter ska följas av Amazon.nl (delvis lanserad, stämmer). Året efter ska Amazon Singapore utvecklas och översättas och sedan är det dags för turkiska Amazon samt svenska Amazon. De första svenska översättarna ska just ha anställts och börjar jobba efter sommaren. Rekryteringsannonserna ligger fortfarande ute. Samma typ av rekryteringsannons finns även för översättare med ansvar för Holland och Singapore. Det ska vara i fina nya Luxemburgkontoret som de europeiska Amazon-sidorna utvecklas. Tydligen samtliga med den befintliga, tyska sidan som grundmall. Låter även det rimligt.

2022 alltså. En aning bort i tiden. Men samtidigt var det väl ingen som trodde att man byggde Amazon.se över en höstnatt lagom till Black Friday. Eller?