Dela sidan:

Skydda varumärket och känslan när botar och standardiserade kundresesegment tar över

Om kundens första möte med företaget är en automatiserad bot. Och hanteringen av en kundresa snabbt kastar in densamma i olika segment, digitalt mappade enligt ett standardiserat CRM-verktygs medföljande mallar.

Hur blir det då med företagets officiella röst, tonalitet och övergripande identitet? Den ID, känsla och särskiljande faktor som olika varumärkesexperter, byråer och Creative Directors jobbat så hårt med de senaste decennierna.

Frågan ställs allt oftare då svenska företag investerar i en mängd martech, adtech och andra digitala lösningar. Oftast med en tillhörande ROI kalkyl som bygger på att automatisera och standardisera införande enligt samma färdigdefinierade mallar. Är då inte risken att alla försäkringsbolag som investerat i samma teknik snart även börjar ”kännas” likadana? Och riskerar tappa den unika identitet som lockade in och bibehöll kunden till en början.

Men frukta inte. Det finns en lösning. Den består av en teknisk plattform och stavas ytterligare en gång med ”tech” som ändelse. ”Brandtech” är ett allt vanligare förekommande begrepp i USA. Enligt upphovsmannen David Jones ska det vara:

”Den senaste sättet att ta del av hur väl en kundupplevelse slutligen uppfylls efter att marknadsavdelningar köpt in ny teknik.”

Inköpta lösningar och processer inom ”Brandtech” området ska kunna appliceras för att följa och kontrollera hela flödet av digital kundinteraktion och se till att denna bättre samställs. Någon som inte tror att Scott Brinkers Marketing Technology Landscape Supergraphic för 2020 passerar 8000 olika tekniska lösningar?

Samtidigt är det spännande att se det arbete som just pågår med att skaffa företag nya identiteter. Som en faktisk röst (och inte bara knappar). Passande i samband med det pågående skiftet mot voice och röststyrning i t ex alla digitala assistenter. Både nischade byråer som ledande Talking To Me och NoA-ägda Bold ska ha flera projekt på gång för att skapa unika ”ljudupplevelser” för sina kunder.

Dela sidan:

Eh, ska vi typ rubriksätta på det här sättet i år?

I dessa tider av fake news” är sanningshalten gällande innehåll på nätet redan ifrågasatt. Det lär inte bli bättre av sommarens trend där artiklar och författat innehåll på sajter rubriksätts med ett inledande mumlande och gutturala uttryck. Närmast liknande en inledande harkling under en muntlig konversation.

Stilbildande Cosmopolitan har i decennier utövat konsten att få sitt tryckta magasins framsida att se både lockande, informativt och tidsenligt ut. De var tidiga att kombinera och generera sina egna superlativ och även ställa en personlig fråga som rubrik. De såg attraktionskraften i olika kortfattade topp-tio listor på omslaget. Nu tar Cosmopolitan även sitt ”headline mastery” till webben. De har uppenbarligen noterat hur magasinets målgrupp uttrycker sig verbalt och fört in det digitalt. Inte färre än fyra artiklar från andra veckan i juli 2019 startar med ett ”Um..”. Det finns även en mängd rubriker som börjar med ”Yikes, ..”, ”Ugh, ..” eller ”Whoa ..”.

I Sverige skulle det motsvara ord som ”eh”, ”typ”, ”liksom” eller ”alltså”. Inte omöjligt att vi får se den typen av rubriksättning på Aftonbladet eller Expressen inom kort. Även om Life of Svea-ägda Nyheter24 nog ligger bäst till i landet för att haka på denna typ av innehållsanpassningar och klickbete.

När Cosmopolitans innehåll tituleras mer som en oinsatt lunchkonversation mellan tidningen och dess läsare uppstår en personlig touch. Nog även vad ägarna Hearst söker efter här. Inspirerat av hur användarna uttrycker sig på Instagram eller i egna bloggarna. Men samtidigt försvinner verifikationen av att avsändaren verkligen är helt säker på vad de just uttryckt och publicerat. Och Hearst och Cosmopolitan som mediehus borde vara mer säkra än så på vad de just uttryckt om kändisar och kungligheter.

Dela sidan:

Fler svenska Amazon-byråer än VR- och voice-byråer. Men Amazon.se dröjer

Det går fort i hockey. Och i antalet rykten om svenska Amazon. Med risk att ropa varg, bara månader efter mitt senaste blogginlägg, bjuder jag ändå på ytterligare en trovärdig uppgift om Amazons svenska intåg.

Ett ämne som engagerar. På tio månader har det startats upp fler svenska Amazon-byråer än t ex voice-byråer eller VR/AR-byråer. Vi har allt från, i den senaste bloggposten nämnda Rankona Mazon, till Commerce 8 startat av några Knowit-avhoppare. Sedan finns danska Makesyoulocal med sitt svenska kontor och Isabella Löwengrips Amazon-fokuserade digitala grupp Nordic Tech House. Frågan är om de har mycket annat att göra än jobba med listningar på engelska och amerikanska Amazon.com de kommande åren?

Det senaste ryktet om Amazons intåg verifieras av ovanligt detaljerad kunskap om europeiska utrullningsplaner, befintliga rekryteringsannonser samt bekräftade uppgifter om andra Amazon landssajter som lanserats. Då kör vi.

Enligt en anonym uppgiftslämnare till MKSE.com får vi Amazon Prime, Amazon Go och hela den lokala logistikkedjan först år 2022. Detta då Amazon.ae gick före Sverige och just har lanserats (vilket stämmer), som därefter ska följas av Amazon.nl (delvis lanserad, stämmer). Året efter ska Amazon Singapore utvecklas och översättas och sedan är det dags för turkiska Amazon samt svenska Amazon. De första svenska översättarna ska just ha anställts och börjar jobba efter sommaren. Rekryteringsannonserna ligger fortfarande ute. Samma typ av rekryteringsannons finns även för översättare med ansvar för Holland och Singapore. Det ska vara i fina nya Luxemburgkontoret som de europeiska Amazon-sidorna utvecklas. Tydligen samtliga med den befintliga, tyska sidan som grundmall. Låter även det rimligt.

2022 alltså. En aning bort i tiden. Men samtidigt var det väl ingen som trodde att man byggde Amazon.se över en höstnatt lagom till Black Friday. Eller?

Dela sidan:

Praktiska användningsområden för AI under 2019, du behåller ditt jobb

AI fortsätter toppa Gartners Hype Charts. I år med termer som AI PaaS och Coversational AI. En överlevande teknisk megatrend, år efter år. Ett ämne det dagligen poddas om, det finns spaltmeter författat om och som konsekvent återkommer i allt från produkt- till företagsnamn.

Redan förrförra våren fick jag själv tillfälle att grotta ned mig i ämnet inför en AI-föreläsning på Berghs. Med spänning satte jag mig in i vad det senaste halv-decenniet bjudit alla oss digitaliserande konsulter på. Genom åren har AI kommit att lova så mycket. Det var japanska creative AI-directors och redan förra året skulle AI ta alla svenska copywriters jobb. Men andra kvartalet 2019 är fortfarande de riktiga, praktiska fallen för hur AI förändrat sättet vi jobbar rätt få, anser jag.

Det har gått mer än fem år sedan några Google-medarbetare hoppade av för att starta upp The Grid. Framtiden låg i ett publiceringssystem med artificiell intelligens som skulle kunna skapa webbplatser och e-handel mer eller mindre utan mänsklig inblandning Två år senare släppte de sin första produkt. AI-verktyget bjöd på ansiktsidentifikation i bild och viss typ av automatisk cropping av samma bild. Det var intelligensen. Nyligen lades The Grid ned för gott.

För oss inom marknadsföring och martech består de mer handfasta användningsfallen inom AI även 2019 till stor del av bildkategorisering och hantering. I de större produkttillverkarnas pressreleaser nämns fortfarande främst bildigenkänning i samband med AI. Kopplingen att sortera egna större datamängder och skapa intelligenta grupperingar (next-best-action etc.) finns givetvis även där. Men väldigt lite av denna del av AI är färdigpaketerad för produktköparen. Den kräver att kunden själv gör en rejäl insats och kopplar in sin egen intelligens (t ex rensad CRM-data).

Konsulterade nyligen hos ett större svenskt industriföretag. De hade köpt in senaste versionen av en eftertraktad mjukvara med ett ofta påtalat AI-stöd. I exemplet kunde mjukvaran känna igen en ren framför ett vinterlandskap (ständigt denna bildigenkänning). Skulle mjukvaran även kunna känna igen industriföretagets produkter och sortera, tagga upp och hantera dessa korrekt med denna AI?

Nej var svaret, AI:n 2019 klarade mest av bildigenkänning som av djur och mer traditionella objekt. Tänk det som fungerar bra i Google bildsök ett tag. Tji AI för industriföretaget.

Dela sidan:

Hack kan öppna upp tusentals Voi, Lime och Tier elscootrar. Risk för stöldvåg

Det har varit en blöt och kall vinter. Slitsam för elektronik utomhus och inte minst Voi, Lime samt Tier. Det har fått fler att ifrågasätta om de runt 2000 svenska elscootrarna fortfarande har samma ekonomi framför sig som Vois grundare Douglas Stark räknat på? Oroväckande är att elscootrarna visat sig gå sönder mer än dubbelt så snabbt som de tre månader som tidigare estimerats för bland annat riskkapitalisterna. Finansiärer som stoppat in runt 800 Mkr. Bara i svenskgrundade Voi. Avverkade påskhelgen ska förvisso varit den bästa någon för svensk mikromobilitet.

Men ett större problem väntar runt gatukrönet. På svenska Tradera och Blocket säljs sedan några veckor tillbaka ”dashboards” till Segway Ninetech ES2/ES4 elscootrar. För omkring 400 kronor. Samma tillbehör går att införskaffa ännu billigare från Kina och Alibaba. De används enligt svenska beskrivningen ”för att flasha custom firmware, låsa upp, köra snabbare etc.” Dashboarden är en originalkomponent från numera kinesiska Segway. Och Segway Ninetech ES2/ES4 är exakt samma modell som främst används på Stockholms gator. Den händige, eller den som vänder sig till ett garage för assistans, kan koppla in denna standardhårdvara genom en enkel sladdkontakt. Tillsammans med några mjukvarupatchar, öppna för nedladdning på Github, ska det därefter gå att låsa upp elscooterns grundfunktionalitet.

Det avslöjar engagerade diskussionstrådar på forumen Reddit och ScooterTalk från det senaste kvartalet. Vissa elscooteruthyrares hårdvara ska bara ta runt 10 minuter att ”omvandla”. Svenska Vois hårdvara och mjukvara diskuteras specifikt och användare hjälper varandra att låsa upp olika typer av elscootrar. Flera bekräftar att bara kontakten för en ny dashboard exponeras och kopplas in går vissa märken direkt ned i tillverkar-mode. Alternativet är att få en kinesiska dashboard-tillverkare på Alibaba att bränna in en angiven, rätt serial, hårdvarunyckel, inför köpet.

De som experimenterat i forumen berättar att de använder sig av t ex Lime scootrar från amerikanska städer som mikromobilitetsföretaget ”övergett”. Som ändå skulle kasseras. Eller elscootrar inköpta på sopstationer och polisauktioner. En svårverifierad, men troligtvis inte helt korrekt beskrivning över hur de experimenterande kom över sin elscooter. Det första som hackarna instrueras är i hur GPS:en kopplas bort så skotern inte längre är spårbar för ägarna.

En köpt svensk elscooter av samma modell kostar mellan 6000-9000 SEK. Det innebär att hårdvara för runt 18 Mkr står tämligen obevakad på Stockholms gator. Det hjälper inte att de laddningsansvariga ”Lime Juicers” och ”Voi Chargers/Hunters” som lastar in skotrarna i tjog vid dagens slut ofta kör runt i stora skåpbilar.

En del av digitaliseringen är att det som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Och när det digitaliserats blir informationen ofta tillgänglig för flera. Samtidigt riskerar stora affärsvärden att reverse engineeras och öppnas upp på sätt liknande nyss nämnda. Något att tänka på för Voi, Lime och Tier innan sommaren. Innan de placerar ut de tillkommande 2000 elscooters som planerats för Stockholms gator.