Dela sidan:

Praktiska användningsområden för AI under 2019, du behåller ditt jobb

AI fortsätter toppa Gartners Hype Charts. I år med termer som AI PaaS och Coversational AI. En överlevande teknisk megatrend, år efter år. Ett ämne det dagligen poddas om, det finns spaltmeter författat om och som konsekvent återkommer i allt från produkt- till företagsnamn.

Redan förrförra våren fick jag själv tillfälle att grotta ned mig i ämnet inför en AI-föreläsning på Berghs. Med spänning satte jag mig in i vad det senaste halv-decenniet bjudit alla oss digitaliserande konsulter på. Genom åren har AI kommit att lova så mycket. Det var japanska creative AI-directors och redan förra året skulle AI ta alla svenska copywriters jobb. Men andra kvartalet 2019 är fortfarande de riktiga, praktiska fallen för hur AI förändrat sättet vi jobbar rätt få, anser jag.

Det har gått mer än fem år sedan några Google-medarbetare hoppade av för att starta upp The Grid. Framtiden låg i ett publiceringssystem med artificiell intelligens som skulle kunna skapa webbplatser och e-handel mer eller mindre utan mänsklig inblandning Två år senare släppte de sin första produkt. AI-verktyget bjöd på ansiktsidentifikation i bild och viss typ av automatisk cropping av samma bild. Det var intelligensen. Nyligen lades The Grid ned för gott.

För oss inom marknadsföring och martech består de mer handfasta användningsfallen inom AI även 2019 till stor del av bildkategorisering och hantering. I de större produkttillverkarnas pressreleaser nämns fortfarande främst bildigenkänning i samband med AI. Kopplingen att sortera egna större datamängder och skapa intelligenta grupperingar (next-best-action etc.) finns givetvis även där. Men väldigt lite av denna del av AI är färdigpaketerad för produktköparen. Den kräver att kunden själv gör en rejäl insats och kopplar in sin egen intelligens (t ex rensad CRM-data).

Konsulterade nyligen hos ett större svenskt industriföretag. De hade köpt in senaste versionen av en eftertraktad mjukvara med ett ofta påtalat AI-stöd. I exemplet kunde mjukvaran känna igen en ren framför ett vinterlandskap (ständigt denna bildigenkänning). Skulle mjukvaran även kunna känna igen industriföretagets produkter och sortera, tagga upp och hantera dessa korrekt med denna AI?

Nej var svaret, AI:n 2019 klarade mest av bildigenkänning som av djur och mer traditionella objekt. Tänk det som fungerar bra i Google bildsök ett tag. Tji AI för industriföretaget.

Dela sidan:

Hack kan öppna upp tusentals Voi, Lime och Tier elscootrar. Risk för stöldvåg

Det har varit en blöt och kall vinter. Slitsam för elektronik utomhus och inte minst Voi, Lime samt Tier. Det har fått fler att ifrågasätta om de runt 2000 svenska elscootrarna fortfarande har samma ekonomi framför sig som Vois grundare Douglas Stark räknat på? Oroväckande är att elscootrarna visat sig gå sönder mer än dubbelt så snabbt som de tre månader som tidigare estimerats för bland annat riskkapitalisterna. Finansiärer som stoppat in runt 800 Mkr. Bara i svenskgrundade Voi. Avverkade påskhelgen ska förvisso varit den bästa någon för svensk mikromobilitet.

Men ett större problem väntar runt gatukrönet. På svenska Tradera och Blocket säljs sedan några veckor tillbaka ”dashboards” till Segway Ninetech ES2/ES4 elscootrar. För omkring 400 kronor. Samma tillbehör går att införskaffa ännu billigare från Kina och Alibaba. De används enligt svenska beskrivningen ”för att flasha custom firmware, låsa upp, köra snabbare etc.” Dashboarden är en originalkomponent från numera kinesiska Segway. Och Segway Ninetech ES2/ES4 är exakt samma modell som främst används på Stockholms gator. Den händige, eller den som vänder sig till ett garage för assistans, kan koppla in denna standardhårdvara genom en enkel sladdkontakt. Tillsammans med några mjukvarupatchar, öppna för nedladdning på Github, ska det därefter gå att låsa upp elscooterns grundfunktionalitet.

Det avslöjar engagerade diskussionstrådar på forumen Reddit och ScooterTalk från det senaste kvartalet. Vissa elscooteruthyrares hårdvara ska bara ta runt 10 minuter att ”omvandla”. Svenska Vois hårdvara och mjukvara diskuteras specifikt och användare hjälper varandra att låsa upp olika typer av elscootrar. Flera bekräftar att bara kontakten för en ny dashboard exponeras och kopplas in går vissa märken direkt ned i tillverkar-mode. Alternativet är att få en kinesiska dashboard-tillverkare på Alibaba att bränna in en angiven, rätt serial, hårdvarunyckel, inför köpet.

De som experimenterat i forumen berättar att de använder sig av t ex Lime scootrar från amerikanska städer som mikromobilitetsföretaget ”övergett”. Som ändå skulle kasseras. Eller elscootrar inköpta på sopstationer och polisauktioner. En svårverifierad, men troligtvis inte helt korrekt beskrivning över hur de experimenterande kom över sin elscooter. Det första som hackarna instrueras är i hur GPS:en kopplas bort så skotern inte längre är spårbar för ägarna.

En köpt svensk elscooter av samma modell kostar mellan 6000-9000 SEK. Det innebär att hårdvara för runt 18 Mkr står tämligen obevakad på Stockholms gator. Det hjälper inte att de laddningsansvariga ”Lime Juicers” och ”Voi Chargers/Hunters” som lastar in skotrarna i tjog vid dagens slut ofta kör runt i stora skåpbilar.

En del av digitaliseringen är att det som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Och när det digitaliserats blir informationen ofta tillgänglig för flera. Samtidigt riskerar stora affärsvärden att reverse engineeras och öppnas upp på sätt liknande nyss nämnda. Något att tänka på för Voi, Lime och Tier innan sommaren. Innan de placerar ut de tillkommande 2000 elscooters som planerats för Stockholms gator.

Dela sidan:

De digitala inhousebyråerna utmanar sig själva, förändras igen

De svenska inhousebyråerna och marknadsavdelningarna genomgår en metamorfos i år. Från att startats upp under främst 2017 och 2018 verkar flera digitala studios, division X och kreativa labb i år anpassa sig och så smått hitta sin roll i en större organisation. Något som både inhouse-nestorn David Sandström på Klarna samt Tele2 Creative Hubs byråchef Cecilia Steenberg Forsberg berättat om på sistone.

I den sistnämndas fall och inom inhousearbetet på Tele2 ska det främst handla om att bli bättre på att involvera sig och smidigare, mer kontinuerligt nå ut i hela Tele2s organisation. Nu finns en intern byrå med digitala förmågor, capabilities, på plats. Men det gäller att inhousebyrån blir bättre på att skohorna sig in i rätt möten, i rätt sammanhang och i rätt tid. Redan idag ska förvisso Tele2 Creative Hub-byrån agera proaktivt. Creative Hub ska vara lyhörda och aktivt se till att dyka upp i forum och möten där deras kompetens kan komma att behövas.

Men inför resten av 2019 har Tele2 Creative Hub flera idéer hur de ännu smartare kan bli en del av telebolagets produktanpassningar och marknadsföring. Helst vill de komma in i ett tidigare skede än när de efterfrågas av organisationen själva. Det ska delvis ske genom den egna byrågrupperingen om ett trettiotal anställda formas om till flera mindre team om två till fyra individer. Redo att agilt hoppa in och stödja en produkt- eller tjänsteägargruppering ett längre tag. ”Ägda” av samma gruppering för att arbeta mer exklusivt under samma period. Till skillnad för att enbart agera reaktivt på behov eller beställningar. Ofta i sista stund. Det berättar Cecilia under en inhouse-marknadsavdelning presentation på Berghs för två veckor sedan.

Denna typ av teamuppsättning återfinns även hos de dedikerade branschbyråer som stärker upp digitala marknads- och medieköpare inom Marketing Transformation. Utformningen liknar den som finns färdigdefinierad hos aktörer som Curamando, Recoordinate, Peregrine och Avaus. Även om de nog gärna säljer in något större kompetensteam än två till fyra personer.

Även David Sandström på Klarna har berättat om hur deras stilbildande, större digitala marknadsavdelning och inhousegruppering ständigt lär sig, utvecklas och gått in i nya faser under de första åren. Vid uppbyggnaden av en inhouse marknadsfunktion ska man inte vara rädd att ständigt tänka om gällande den egna organisationen och beroendet av externa byråer. Det kan ta tid att förstå vilka roller och kompetenser som bör anställas internt och som en arbetsgivare mäktar med att bygga byråkultur kring. Klarna ska ha nyckelkompetens inhouse, men vad den består av och hur egna teamet ser ut ska vara öppet för att förändras. Klarna anser sig själva vara extremt snabba på att ställa om organisatoriskt sett till inhousekompetens. De vill därför numera enbart jobba med externa byråer som är lika snabba att anpassa sig efter deras strategiska beslut.

Tele2 har skapat ett separat Brand Experience & Creative hub som ska jobba över hela företaget och varumärken som Tele2, Comviq, Com Hem och Boxer. I teamet finns varumärkesstrateg, designteam, copywriters, content managers och customer communication managers som tillsammanas ansvarar för företagets uttryck och tonalitet oavsett kanal. Teamet jobbar över alla avdelningar inom bolaget för att hålla ihop varumärke- och kundupplevelsen. Teamet sitter även i direkt relation till IT och digitala utvecklingsteam med SEO, analytics och UX förmågor. Det som tidigare kallades ”inhouse studion” har flyttats direkt in i Advertising teamet för att mer taktiskt ihop med projektledare ta ut kampanjer löpande, här finns ex AD, Final art, Motion graphics, Digital Design och 3D-produktion.

Dela sidan:

Amazon Sverige redo med plan, byråer och marknadsmaterial. På stand-by tills i höst

Lagom till hösten och Black Friday 2018 skulle Amazon Sverige ha lanserats och rullats ut i större skala. Under större delen av förra året var en hel skara e-handelskännare och branschprofiler mer än säkra på det. Dessa profiler verkar haft mer än en enbart teori och magkänsla att gå på.

I en intervju med Ehandelstrenders Urban Lindstedt berättar Las Vegas-bosatte Carl Helgesson, med flera års praktisk erfarenhet från att ta fram varumärken och sälja för större belopp över Amazon, mer om hur långt Amazons svenska etablering verkligen kommit.

Enligt Carl fanns under fjolåret inte bara en plan för all logistik, lagerhantering, svensk utrullning och varumärkeslansering. Marknadföringspartners och konsulter ska även redan ha handlats upp och hunnit utföra olika typer av förberedande arbete. Det ska alltså funnits mer eller mindre färdigupptryckt material redo för en svensk lansering under Black Friday.

Amazon Europa skulle ha valt ut vilka olika byråer som skulle få marknadsföra Amazon i Sverige de första åren. Det förberedande arbetet ska varit så pass omfattande att Amazon omöjligt kommer låta det gå förlorat, menar Carl. Det väntas aktiveras igen och återanvändas. Samma plan och färdigställda material kommer därför troligtvis dyka upp inför en ”omlansering” i oktober 2019, till årets Black Friday.

En betrodd, mindre en grupp i landet ska i september 2018 fått ta del av e-postutskick med information om att tidsplaneringen inte höll. ”Vi fixar inte lanseringen, allt måste pausas” ska Amazon skrivit. Carl Helgesson gissar att det var logistiska problem i vårt avlånga land som låg bakom beslutet.

Carl berättar vidare att hans källor för informationen är väldigt säkra och kommer från både hans nätverk och företaget Amazon själva. Carl jobbar på en konsult inom Amazon-försäljning och etablering som heter Rankona Mazon.

Dela sidan:

Nobody ever got fired for buying all that expensive martech

Kommunikation ska kunna ställas om med blixtens hastighet efter vad som trendar på sociala media, datadrivet och realtid gäller och allt ska martech-taggas. Dessutom ska initiativen hänga ihop och bygga en unison varumärkes- och kundupplevelse.

Tacka tusan för att marknadsavdelningarna och marknadschefen söker en bra, central plattform att skapa, kontrollera och följa all denna kommunikation och digital utveckling.

Häromveckan tittade vi på trenderna som lett till att världsledande mjukvaruföretag lägger hundratals miljarder på att bygga omfattande produktportföljer och CX-programvarusviter. Som kan erbjuda ovanstående, och lite därtill. Frågan var då om marknaden är intresserad av att betala för dessa martech-systemkolosser?

Jag lovade att ta ett exempel från våra bilmärken. Granska vad aktörer som BMW, Mercedes, Audi, Volvo och Volkswagen gjort det senaste halvdecenniet. För martech-strategiarbetet och plattformsinvesteringarna går oftast inte längre tillbaka än så. En hel del arbete ligger även framför oss, det är många stora varumärken som bara börjat ställa om.

Hur skiljer sig då ett tyskt, eller svenskt, bilmärkes digitala kommunikation och kontroll 2019 jämfört med 2015? Bilmärkena är ett bra exempel på en sektor och nisch som storinvesterat i ny teknik och plattformar. Gärna i hela sviter av detta. Och det är inte IT-chefen eller CIO:ns budget det nallas på. Det är CMO:n. En gruppering som inte direkt har köpt in mycket IT det senaste decenniet. Så varför inte ”go big”? 70-talscitatet:

”Nobody ever got fired for buying IBM.”

Går igen här. Fast nu med marknadschefen, CMO:n, bakom rodret. Kanske gör de rätt? Det krävs seriösa, omfattande plattformar när marknadsavdelningen är ytterst ansvarig för kommunikation och lösningar som sträcker sig över 200 marknader, ska klara av 20 språk och ha tusentals återförsäljare och partners inkopplade. Som ska fungera och vara tillgängliga för alla avdelningar inom företaget. Utöver alla tekniska egenskaper de ska klara av. Samtidigt är kraven höga att plattformen når ROI och effektiviserar genom t ex automatisering på alla håll och kanter. Samt att den följer alla tuffa lagkrav som GDPR. Då duger inga kostnadseffektiva hemmahack eller mindre öppen källkodslösningar med bristande support.

Tillbaka till den minst sagt stressade bilindustrin. Bilköpande kunder beter sig inte som de gjorde för ett halvdecennium sen. Nu vill de hyra sitt fordon, aktivera sitt ägarskap från en app och de är inte längre trogna ett varumärke på samma sätt. Det är inte ens säkert att det är en bil som tar dem från punkt A till B längre. Det kan vara en Voi scooter som får sköta mobiliteten.

Kunskap om nuvarande och framtida konsumenttrender inom bilägandet är avgörande. Till skillnad från flera andra branscher fanns inte mycket IT-historik, eller legacy som vi kallar det hos bilmärkena. Varken inom webb eller e-handel. Webben var mer av ”ett frimärke” fram tills nyligen. Bild och text om olika bilmodeller. En karta för att hitta återförsäljare och inte mycket mer.

Nu ska det på kort tid byggas upp enorma satsningar inom egen B2C och B2B e-handel, personaliserat innehåll, CRM-kopplingar som är heltäckande över mobil och alla andra typer av kanaler. Då får IT-bjässar som Salesforce och Adobe ansvaret.

Jag har nyligen tittat på 24 bilmärken aktiva på den svenska marknaden. Nästan hälften, hela 41 procent av dem har i olika uttalanden berättat att de  uteslutande, eller i huvudsak, valt att handla upp teknik från Adobe Marketing Cloud. Bara under de senaste åren. I upphandlingar av, vad som ofta berör akronymer som DMP, CDP, CXM, CX och CMS, kan prislappen för licenser landa på ett tresiffrigt antal miljoner. Även i Sverige. Och det är bara en, liten marknad. De tresiffriga miljardinvesteringar Adobe, Salesforce och Oracle ägnat sig åt kanske inte var så dumma trots allt?