Dela sidan:

Köpte Martech för 350 miljarder, marknadsavdelningen snittar på 91 olika molntjänster

För fem år sedan rekommenderade jag ett av Sveriges största mjukvaruföretag inom webb- och kundupplevelse att sponsra Resumé. Delta på Guldägget, visa upp sitt lite mer tekniska varumärke för er läsare och nå ut till en helt ny målgrupp. Marknadsförarna och marknadscheferna. Det första året tror jag inte poletten riktigt trillade ned, men efter att ledningen förstått rörelserna på en föränderlig marknad vart de en udda fågel bredvid Clear Channel och Citypaketet året därpå.

Gartner har ett, numera klassiskt, citat om att redan 2017 skulle en CMOs årliga IT-budget i snitt passera den som en CIO samtidigt satt på. Under 2018 fick de troligtvis rätt. Alla investerar i Martech och olika lösningar för marknadsföringsteknik just nu. Det går snabbt och är lätt rörigt. Siffror visar att i snitt använder ett företag idag 91 olika molntjänster. Enbart på den egna marknadsföringsavdelningen (Internet Trends).

Det finns mängder att lära sig inom detta, för många fortfarande nya, område av tekniska och digitala lösningar. Allt tänkta att stödja arbetet med den egna marknadsföringen. Vissa uppgifter från vår sektor tror jag kan fascinera er läsare.

Några ekonomiska siffror från giganterna inom martech och kundupplevelsemjukvara får agera en första referensram för hur omfattande området är. För de stora programvarubolagen har agerat, och investerat, minst sagt kraftigt de senaste åren. Oracle har en historik och ett rykte om att förvärva sig starka och samtidigt eliminera konkurrens. För att bli stora på martech område har Adobe öppnat plånboken och tänkt på ett liknande sätt. Dessa båda, tillsammans med aktörer som Episerver, Sitecore och Salesforce, har under ett halvt decennium jobbat hårt på att bygga upp egna, omfattande produktsviter. Sviter som kan hantera allt från att samla in kunddata till invecklad analys och sköta avslut via egen e-handelsprodukt.

Totalt har bolag inom martech, analys och tillhörande datahantering köpts upp för mellan 300 och 350 miljarder kronor. Bara mellan Adobe och Oracle. Adobes fjolårsförvärv av Marketo B2B Marketing Automation och Magento e-handel gick tillsammans på närmare 60 miljarder kronor. 350 miljarder är en summa runt fem gånger större än vad hela e-handeln i Sverige just nu omsätter. Delar av dessa siffror kan även bekräftas av kollegor som jobbat på nyss nämnda företag.

Med dessa stora satsningar har nu Adobe och Oracle fått en bas som öppnar dörrar och fungerar som ett proaktivt alternativ till en marknadsförares vardag. De kan bidra och diskutera inom allt från analys till CRM, automatisering, och varumärkesbyggande. De erbjuder system som till fullo kan kontrollera och behärskar denna ständigt omtalade kundupplevelse. Som redan nästa år ska vara en viktigare faktor för konsumenten än självaste priset på en vara. Om man får tro Walker Informations forskning.

Hur ska då dessa enorma miljardförvärv betala sig?

Det kan faktiskt gå. Även om det verkar ta sin tid. Varför inte titta på vad som hänt inom en vertikal som bilindustrin, ”automotive” de senaste åren som ett exempel? Men det gör vi i ett kommande Digitala pulsen-inlägg!

Dela sidan:

Floppar inom digital transformation, en sammanfattning

Alla lyckas inte med sina första äventyr och utflykter inom digital transformation. Det står helt klart nu en bit in i år 2019. Vi har redan sett en hel del exempel på välkända, stora varumärken som modigt utmanade både sig själva och en hel bransch. Gick i nya banor och valde satsa på något fräscht och annorlunda. De köpte grundbudskapet i det där inspirerande eventet på engelska som namedroppade Uber och Netflix både tre och fyra gånger. Och mindes föreläsningen om generell digital transformation som kan ha haft en slide med citatet:

”Uber, the world’s largest taxi company, owns no vehicles. Airbnb, the world’s largest accommodation provider, owns no real estate.”
För att några hundra miljoner senare, med svansen mellan benen, tvingas erkänna sitt misstag. Efter en eller två ursäkter gentemot ekonomichefen fick start-up:en eller appen bryskt läggas ned och fokus återvände så sakteligen till den gamla vanliga, lönsamma verksamheten.
Det är en hel del svenska företag som testat. Lärt sig av, förhoppningsvis, ”failing fast”. De svenska tech-investeringarna passerade förra året ett totalt värde om 6,4 miljarder SEK, enligt siffror från Bolagsverket.
Ska vi titta på några exempel? Och så passar vi samtidigt på att lämna de extremt tröttsamma föregångarna från USA som många föreläsare fortfarande envisas med att exemplifiera med, sex år senare.
Flygbussarna finns med i den skaran. Utöver mjuk- och hårdvaruinvesteringar i egen GPS i bilarna samt en bokningstjänst från amerikanska Supershuttle.com satsade Arlandaaktören på några tjog omgjorda Mercedes Sprinter minibussar. Allt under nya varumärket Door To Gate, en typ av car-pooling för flygresenärer till och från flygplatsen. Personligt, med miljövänlig samkörning och optimerad för användaren med hjälp av modern teknik. Viktiga och bra faktorer dessa tider. Men Sverige och stor-stockholmarna visade sig vara för få. Lönsamheten uteblev och satsningen lades ned efter knappt 1,5 år. Förvisso en handlingskraftigt dragen handbroms från ägarbolaget.
BMW Drivenow var inne på samma sak. I Sveriges största stad lät de kunder hyra bilar och enbart betala för de timmar och minuter som bilen användes. Men BMW fick inte heller ihop ekonomin. De teoretiska siffrorna att tjänsten skulle fungera med Stockholms befolkning visade sig inte stämma. Verksamheten lades ned efter bara några år. Och BMW Drivenow borde vetat bättre. De kunde bara tittat på Mercedes-delägda Car2Go som inte heller fick lönsamhet i sin motsvarande Stockholmssatsning. Bara 24 månader tidigare.
Det är några svenska aktörer som redan valt att dra i handbromsen. Det finns mer innovation och digital transformation från storbolagen på börsen och i näringslivet det inte talas lika frekvent om:
  • AGA gas digitala transformationsprojekt och omnikanalssatsning Gasolautomaten från 2017.
  • Bergendahls innovativa matkoncept M.A.T med egen app, butiksupplevelser, middagshjälp och möjlighet att förboka premiumvaror. Lades ned 2017.
  • Castellums digitala transformationsprojekt Beambox som ska kombinera storstadsbors behov av förvaring med Castellums lediga lagerytor och resurser i logistikkedjan.

Dela sidan:

Med MittMedia får Bonnier en världsledande aktör inom AI och robotjournalistik

De flesta fokuserar på de lokala, folkkära tidningstitlarna som Bonnier News /Amedia nyligen valde att ta över från krisande MittMedia. Vad många missar att de nya ägarna även får en koncern som är bland de absolut ledande i Europa inom AI-driven robot-journalistik.

Tillsammans med ständigt förekommande United Robots i Malmö har MittMedias AI producerats tusentals artiklar, sedan flera år tillbaka. Samarbetet startade inom väderrapportering redan 2014. Det område som visade sig gå bäst är en sektion där nyligen sålda bostadsobjekt offentliggörs med prislapp samt tillhörande, kontextuell information, viss relevant statistik och olika detaljer om hur omgivningen ser ut. Bildmaterial hämtas in från Google Street View. Artiklar återfinns under tidningen STs sektion ”Bostadspuls” och ska vara populära bland läsarna.

Just nu författas hela 480 artiklar per vecka av AI-roboten. Totalt har hela 34 000 artiklar författats sedan starten 2017. I samband med ett Digiday event berättar Li L’Estrade, Head of content development MittMedia, att koncernen fått över 1000 digitala prenumeranter över mediehusets 28 lokala nyhetssajter de senaste 12 månaderna. Den ökade artikelproduktionen som robotjournalistiken möjliggjort ska vara en stor del av detta. MittMedia har totalt runt 80 000 betalande prenumeranter.

Och vid en undersökning visade det sig att 68 percent av 102 svarande inte visste att artikeln var skriven av en robot. Trots att byline i slutet av varje artikel var öppen med detta och signerades MittMedias TextRobot.

Dela sidan:

Förnedringen som är upplästa produktplaceringar i sportintervjun

Framgångarna med att låta poddstjärnor läsa upp all sponsring som en del av innehållet i sändningen verkar spritt sig även till amerikansk TV. Alla ”native” sätt verkar blivit tillåtna då det med teknisk hjälp blivit för lätt att spola förbi reklamen. Eller bara switcha kanal och fokus i de många pauserna.

Inför årets Super Bowl LIII hade NFL Networks några idéer om hur flykten från reklampauserna bör undvikas. Och det är minst sagt en ”cringe” upplevelse de samtidigt skapat för oss TV-tittare.

En ansedd superstjärna som Denver Broncos Von Miller tvingas stå och prata Spice shampoo i 30-40 sekunder innan han får ta sig an ämnet och diskussionen om hur quarterbacken Tom Brady ska stoppas. Iklädd en skrikig röd t-shirt med shampoosponsorns logotype. Några minuter innan har Minnesota Vikings wide reciever Adam Thielen stått och stakat sig för att rulla tungan runt kampanjnamnet ”Chili Dip Dance Competition”. Som han måste läsa upp två, tre gånger. Iklädd en ännu fulare Hormel-hoodie. Detta är ungefär så långt du kan komma från en stylad, läcker amerikansk reklamfilmsproduktion. Men det går inte att spola förbi. Och nog tittar vi, men mer av samma anledning som det är svårt att slita blicken från en nalkades tågkrasch.

NFL Networks-programledarna lider med sina superstjärnor. De gör sitt bästa för att bryta pinsamheten genom att säga saker som ”om du rekommenderar shampoot måste det verkligen vara bra!”. Eller så är det så att ersättningen är skyhög. Det borde den vara för att ens överväga denna typ av förnedring. Men reklammetoden existerar i full grad inför ett av 2019 års största sportevent.

Förhoppningsvis blir detta en parentes i reklamhistorien som stannar på den andra sidan Atlanten. Det är hemskt att bara tänka sig Leif GW Persson tvingas prata om nya Nocco-smaken i en halvminut innan han får ge sig på en brottsanalys.

Dela sidan:

Världen inte redo för skräddarsytt, digitalt mode. Zozo och Zozosuit floppar

Floppar inom digital transformation #1: Det såg ju så bra ut, och låg rätt i tiden. Yusaku Maezawa, en av Japans rikaste män och en allmänt erkänd superinnovatör, bjöd i början av 2018 hela världen på sina innovativa, gratis Zozo kroppsstrumpor. Svarta bodysuits kallade Zozosuits i spandex/polyester med integrerade, intelligenta mätpunkter som tillät ägaren att via några fotografier i sin vanliga smartphone få fram sin unikt anpassade, helt skräddarsydda garderob. Helt individuellt anpassad, för världens alla medborgare i varierande längd, storlek och form.

För Maezawa och Zozo innebar det dessutom att rätt mycket åtråvärd data kunde samlas in. Av en typ och kvalitet som inte ens Facebook eller Google satt på. Dessutom lyckades man på kort tid få en massa influencers att trenda iklädda sina åtsittande Zozosuits på Instagram. Win-win-win?
Nej, ett år senare visade sig hela initiativet enbart sluta i ett – meh.
Trendspanare från tidningar som The Economist, Gizmodo och Quartz tillsammans med kunder från hela världen vittnade i julas hur Zozo leveransen inte gett en mer unik premiumkänsla än ett Dressman-köp. Av en fyrkantigt formad, standardiserad skjorta i bulk. Vissa kunder kände sig dessutom ”utnyttjade” efter att krupit in i den trånga dräkten för att fotografera sig själva. Utan att få mer tillbaka. Och måtten som togs verkar försvunnit helt på vägen fram och tillbaka Japan. Kunder berättar att storleksanpassningen varit bättre i ett traditionellt S, M eller L-val i plaggets krage. Inte heller kvaliteten ska ens levt upp till den standard som gjort t ex japanska H&M-utmanaren UNIQLO välkända. Och som var ett minimum av vad kunderna förväntade sig inför leverans.
För förväntningarna fanns där och hann byggas upp. I dessa dagar av förväntad zero-day delivery kring e-handel var det inte riktigt passande att väntetiden för en Zozo-leverans visade sig ta 2-3 månader (!). Själv har jag väntat i över 11 veckor på min Zozo-leverans från i november. Under tiden har Zozo hört av sig en gång och berättat att de jobbar på ordern. Inte direkt en unik kundupplevelse i den kräsna, digitala ”customer experience” tidsålder vi lever i. Det är länge sedan undertecknads tankar och intresse vandrade vidare till ”nästa e-handelsgrej”. Även om bodysuiten var kul och kändes lite framtid när man krängt på sig den (se bild nedan).