This Is Asbra.

thisissweden4

Bildkälla. 

Fortsätter på temat ”Okladdiga emotioner till lagom tårig musik.” 

Vi har redan fastställt att det inte är lätt att hitta balansen när det kommer till snack om t.ex nationalitet, minoritet och utsatthet.

Det ligger liksom i dess natur att det till slut tippar över åt något håll och blir pannkaka.

En inskränkt svennebananpannkaka.

Om det är någon som verkligen måste hålla tungan rätt i mun så är det utan tvekan *trumvirvel* –

Svenska Institutet. Man blir matt av bara tanken.

Nu verkar B-Reel regissören Olof Lindh löst det där med att prata svenskhet, stolthet och öppenhet – samtidigt. Det ser till och med lätt ut.

Och inte en pannkaka i sikte. 

Varför är Volvos nya så bra?

Under Guldbaggegalan regnade det av välmenande men likväl krystade uppmaningar till solidaritet. Om att köpa Situation Stockholm. Om att öppna sina hem. Om gränserna.

Och det ÄR svårt. Villkorslös välvilja tas lätt för pretentioner. Och ska man vara ärlig ligger de ofta där och lurar i vassen.

Men så ibland. Volvos senaste TVC lyckas balansera både pretentioner, stråkar och ett utnött ”Från jord till bord”-perspektiv.

Trots att jag med avundsjuka reklamarögon försökte pilla hål på statyettmaskinen F&B så måste jag bara lägga ner.

Genom att våga skita i produkten och visa verklighet utan reklamfilter, landar man i något som faktiskt känns genuint.

Inte ängsligt. Bara ärligt. 

Anden på syra.

Den nya generationens Tiny Tim kommer med nytt.

Efter ketamin-sagan The Wrong Ferrari släpper musikern och filmmakaren Adam Green nu en modern Aladdin. Beräknas komma någon gång under våren. Verkar inte vara så värst noga.

Den har allt. Det vill säga Macaulay Culkin och handmålade backdrops.

14522125387__genie_house

14522125388__ralph_emily_open_field

Bildkälla. 

Eine Kleine Pfau.

Jag har aldrig varit i Berlin.

Kanske lite trist sådär men inget jag legat sömnlös över. Tills jag ramlade över Guccis SS16-kampanj.

I händerna på fotografen Glen Luchford och nya CD:n Alessandro Michele har man skapat en värld i mild sepia som säljer lika mycket stad som den säljer paltor. En glitch i the universe där Berghain möter Versailles.

Medan min hunger för siden-tracksuits och paljetter ligger på sin konstanta high, kurrar det till ordentligt i maggropen av bara tanken på senapsgula tågstationer och uppstoppade påfåglar. Jag måste dit. (Iklädd smaragdgrön smoking reds anm.)

Gucci har gjort en ofrivillig I amsterdam och Air Berlin kan bara tacka och ta emot.

gucci-glen-luchford-INT-3

gucci-glen-luchford-INT-list

gucci-glen-luchford-INT-2

gucci-glen-luchford-INT-1

gucci-glen-luchford-INT-5

Bildkälla. 

Spice Boys.

Old Spice har fått en ny He-Man. Terry Crews testosteron-vrål och Isaiah Mustafas mjuka manlighet har bytts ut mot episk charm i de senaste spottarna från guldgrävarna W+K.

Och visst blossar mina kinder en smula när denna tyskättade Jude Law-kusin söker svaret på de stora frågorna – och slutet på sin överdrivna perspiration.

W+Ks satir är som alltid en blandning av weed, några bärs och ett visst mått briljans, och blinkningen till Dos Equis ”The Most Interesting Man In The World” är så flagrant att den nästan blir billig. Nästan.

Och där borde man också ha nöjt sig. 

I sin iver över att skojsa till det pressade man också fram en skrikig infomercial.

Istället för att landa i den nya karaktären och låta hans mjuka accent lägga sig som bomull kring våra konsumenthjärtan tog man det säkra prissplash-kortet. Bara för att vara säker.

Två steg fram och två steg bak.