Dela sidan:

Vem har upphovsrätt till design

Fråga:

Jag undrar vem som äger rätten av en formgivning. Är det den person som gör den färdiga produkten eller är det den som har gett designern förslag på vad produkten är och hur den ska se ut på ett ungefär?

Svar:

Upphovsrätten är en sorts formskydd och det är den eller de som formgivit ett verk som anses vara upphovsman inte den person som kom med idén till en formgivning. Ditt exempel är inte helt tydligt om vilka roller de två personerna haft och vad de egentligen gjort. Beroende på hur förslaget från den andra personen ser ut kan det vara fråga om en gemensam upphovsrätt.

 

Dela sidan:

Vilka tillstånd behövs för att få använda klipp från Youtube?

Fråga:

Vi skulle vilja inkludera klipp från Youtube på en site som vi gör för en kund. Vi planerar att maila filmägaren och fråga om lov. Räcker det eller måste vi be om mer tillstånd än så?

Svar:

Det bör räcka med att kontrollera med ”filmägaren” för att upphovsrätten ska vara klarerad. Den försiktige bör dock kolla med filmägaren att hen har rätt att upplåta rättigheter och den ännu försiktigare träffar avtal med filmägaren i vilket filmägaren garanterar att hen har rätt att upplåta de rättigheter som omfattas av avtalet.

Förekommer det namn och bild på levande personer i filmerna måste dock dessa tillfrågas särskilt eftersom kommunikationen är kommersiell. Då gäller lagen om namn och bild i reklam som föreskriver att man inte får använda namn och bild utan tillåtelse.

Utöver det ska ni förstås titta noga på Youtubes användarvillkor förstås.

Dela sidan:

Bloggar och GDPR

Fråga:

Hej, Har hört att GDPR innebär att det inte längre går att nämna namn på personer i löpande text i en blogg utan att begära samtycke. Stämmer det verkligen?

Svar:

Nej, det stämmer inte. Det som stämmer är att personuppgiftslagen hade mindre sträng reglering för behandling av personuppgifter (ex. namn) i löpande text än i olika typer av register. Genom GDPR tas den skillnaden bort. Det som fortfarande gäller är dock undantag för behandling för sk journalistiska ändamål. Det är inte enbart journalister som kan ha journalistiska ändamål med sina texter utan undantaget gäller alla som  vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten oavsett om det är privatpersoner eller företag. Det innebär att du kan fortsätta att skriva i din blogg om andra personer så länge som du inte förtalar dem förstås.

Dela sidan:

Dela sidan:

Får man göra en ”rip-off” på annans reklamfilm?

Fråga:

Vi har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, men för en helt annan typ av produkt. Samtidigt har vi samplat låten men gjort om texten. Går det bra att göra så eller sitter vi i klistret?

Svar:

Så länge er reklamfilm inte har börjat visas för allmänheten sitter ni inte i klistret, eftersom det är först när något publicerats man kan anses ha gjort intrång i någon annans upphovsrätt eller bryta mot andra bestämmelser.

Gällande musiken är det så att kompositören har rätt till den oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick. Om du vill använda andras musik i  reklam måste du alltså om lov först och räkna med att du måste betala för användningen. Är det fråga om färdiginspelad musik bör du kontakta Stim/ncb, IFPI och Sami. De hjälper dig tillrätta. Upphovsrättsinnehavarna måste också lämna sitt medgivande eftersom musiken ska återges tillsammans med rörliga bilder.

Du säger även att ni har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, låt vara för en annan typ av produkt. Upphovsrättslagen skyddar inte idéer utan bara den form som idéerna ges. Ibland kan det dock vara svårt att dra en exakt gräns. Kanske är det i det här fallet mer en fråga om kopia än inspiration av en idé, och i så fall kan det vara fråga om upphovsrättsintrång.

Ni måste också tänka på att om ”rip-offen” utnyttjar uppmärksamhetsvärde som annonsören bakom originalet investerat i kan det vara fråga om renommésnyltning i strid med marknadsföringslagen.

Utöver det finns det etiska regler att förhålla sig till. I Internationella Handelskammarens regler föreskrivs följande

Artikel 16. Reklamefterbildning

Efterbildning av marknadskommunikation – t.ex. ifråga om komposition (layout), text, slogan, illustration, musik eller ljudeffekter – får inte ske på ett sätt som är ägnat att vilseleda eller framkalla förväxling.

Har en marknadsförare lanserat en särpräglad kampanj i ett eller flera länder, får andra inte efterbilda denna i de övriga länder där marknadsföraren kan vara verksam, så att denne därigenom hindras att inom rimlig tid utsträcka sin kampanj till dessa länder.

http://icc.se/wp-content/uploads/2015/09/ICCs-Regler-f%C3%B6r-Reklam.pdf