Dela sidan:

Måste man ange fotografens namn även om man köpt upphovsrätten?

 

Upphovsrätt till fotografier tillkommer i första hand fotografen. Fotografen kan upplåta rätt att använda ett fotografi för vissa angivna ändamål, t ex för användning i en broschyr eller kan överlåta hela upphovsrätten. Om fotografiet upplåts för att användas i en broschyr kan det inte användas t ex på en hemsida utan tillstånd från fotografen. Har fotografen överlåtit upphovsrätten till fotografiet får det användas fritt av den som förvärvat rätten. Notera dock att för att få överlåta upphovsrätten vidare till annan eller ha rätt att ändra fotografiet krävs det att man uttryckligen, helst skriftligen, kommer överens med fotografen om det .

 En upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätten innebär dock inte en överlåtelse av upphovsmannaskapet till fotografiet. Upphovsmannaskapet omfattar den ideella rätten att bli namngiven i anslutning till verket i enlighet med god sed. Vad som är god sed varierar. I tidningar anges regelmässigt fotografens namn men detsamma gäller inte alltid i reklambroschyrer och liknande. Det går alltså inte riktigt att svara på frågan om fotografens namn alltid måste anges. Det man kan göra är att kolla hur andra har gjort i liknande sammanhang. Man kan också kolla med Sveriges Fotografers Förbund www.sfoto.se.

 

 

Dela sidan:

Nej, Upphovsrättsdirektivet är inte farligt. Det skapar bara lite större rättvisa!

Det har varit höjda röster de senaste dagarna efter det att EU-parlamentet antog det sk Upphovsrättsdirektivet. Precis som med IPRED och FRA-lagen så tror vissa debattörer att nu blir allt förändrat, internet kommer att stängas ned, det kommer att bli förhandscensur, kreativitet kommer att hindras mm. IPRED och FRA-lagen  fick inte de konsekvenserna och jag kan inte se att heller Upphovsrättsdirektivet kommer att leda till en sån effekt.

En möjlig förklaring till de mest dystopiska debattinläggen är att de debattörerna inte tagit del av de ändringsförslag som presenterades först den 6 september inför omröstningen i EU-parlamentet den 12 september och som antogs där och då.

Genom de här ändringarna blev det klarlagt att syftet med direktivet är bl a att rättighetshavare och pressen som tillhandahåller stora delar av det som vi alla vill åt på nätet också ska få sin beskärda del av inkomsterna som nätjättar som Google, Youtube och Facebook genom sina användare genererar på detta innehåll. Samtidigt så öppnar också direktivet för utvecklade möjligheter till forskning och underlättar klarering av rättigheter till framförallt äldre verk.

Redan idag gäller att det kan vara medverkan till upphovsrättsintrång att låta användare tillgängliggöra skyddat material på sin plattform utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. De finns förstås bestämmelser om det i upphovsrättslagen men också i lagen om elektroniska anslagstavlor som föreskriver att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla som t ex Facebook måste ta bort användargenererat material som uppenbart utgör upphovsrättsintrång.

Det som direktivet klargör efter ändringarna som antogs den 12 september 2018 är följande.

1.Rena länkar till artiklar från pressen som enbart innehåller enstaka ord omfattas inte. Det som omfattas och ger rätt till ersättning är länkar som innehåller delar av artikelar och eventuella bilder. Pressen åläggs också att dela sina intäkter från nätjättarna med sina journalister och fotografer.

2.Nätjättarna åläggs uttryckligen att ingå licensavtal med rättighetshavare när det rör icke-kommersiellt användargenererat material som innehåller skyddat material. Kommersiella aktörer ska alltså ingå egna licensavtal.

3.Rättighetshavare som inte vill ingå licensavtal med nätjättarna har rätt att avstå från det. Nätjättarna ska samarbeta med såna rättighetshavare för att hindra att deras verk delas av användare på deras plattformar. Samarbetet får dock inte gå så långt att det hindrar spridning av oskyddat material. Därför ska nätjättarna åläggas att införa möjlighet för användare att anonymt och snabbt få prövat klagomål om att innehåll som inte är skyddat ska avblockeras. Medlemsstaterna ska också se till att det finns möjlighet att få sådana frågor prövade av opartiska organ som domstolar eller liknande.

4.I samband med att direktivet träder ikraft ska EU-kommissionen se till att rättighetshavare och nätjättar möts för att utfärda riktlinjer för licensiering mm. Det ska göras i god anda med hänsyn tagen till bl a citaträtten och att bördan för små och medelstora företag blir rimlig.

5.Kanske viktigast är att nätjättarna och rättighetshavarna med hjälp av EU-kommissionen ska anstränga sig för att hitta lösningar som innebär att automatiserad blockering undviks. Eftersom automatiserad blockering är en så pass känslig fråga är det inte sannolikt att just det blir resultatet av direktivet. Risken för att internet ska stängas ned är alltså obetydlig.

Nu inleds förhandlingar mellan EU och medlemsstaterna. I förhandlingarna kan alltså Sverige framföra synpunkter och ett slutligt förslag läggs därefter fram för slutomröstning i EU-parlamentet som är planerad till januari nästa år. I samband med det kommer också dag att beslutas när medlemsstaterna ska ha implementerat reglerna i sin egna lagar. Det här är en ganska långsam process så lagändringar i Sverige kommer att införas tidigast 2020.

Jag tycker att direktivet är en viktig milstolpe på vägen för att skapa en bättre balans mellan olika intressen på nätet. Det är angeläget eftersom vi numera lever stora delar av våra liv där. En värld där Google, Youtube och Facebook ensamma regerar är ingen värld som i alla fall jag längtar efter.

Dela sidan:

Vem har upphovsrätt till design

Fråga:

Jag undrar vem som äger rätten av en formgivning. Är det den person som gör den färdiga produkten eller är det den som har gett designern förslag på vad produkten är och hur den ska se ut på ett ungefär?

Svar:

Upphovsrätten är en sorts formskydd och det är den eller de som formgivit ett verk som anses vara upphovsman inte den person som kom med idén till en formgivning. Ditt exempel är inte helt tydligt om vilka roller de två personerna haft och vad de egentligen gjort. Beroende på hur förslaget från den andra personen ser ut kan det vara fråga om en gemensam upphovsrätt.

 

Dela sidan:

Vilka tillstånd behövs för att få använda klipp från Youtube?

Fråga:

Vi skulle vilja inkludera klipp från Youtube på en site som vi gör för en kund. Vi planerar att maila filmägaren och fråga om lov. Räcker det eller måste vi be om mer tillstånd än så?

Svar:

Det bör räcka med att kontrollera med ”filmägaren” för att upphovsrätten ska vara klarerad. Den försiktige bör dock kolla med filmägaren att hen har rätt att upplåta rättigheter och den ännu försiktigare träffar avtal med filmägaren i vilket filmägaren garanterar att hen har rätt att upplåta de rättigheter som omfattas av avtalet.

Förekommer det namn och bild på levande personer i filmerna måste dock dessa tillfrågas särskilt eftersom kommunikationen är kommersiell. Då gäller lagen om namn och bild i reklam som föreskriver att man inte får använda namn och bild utan tillåtelse.

Utöver det ska ni förstås titta noga på Youtubes användarvillkor förstås.

Dela sidan:

Bloggar och GDPR

Fråga:

Hej, Har hört att GDPR innebär att det inte längre går att nämna namn på personer i löpande text i en blogg utan att begära samtycke. Stämmer det verkligen?

Svar:

Nej, det stämmer inte. Det som stämmer är att personuppgiftslagen hade mindre sträng reglering för behandling av personuppgifter (ex. namn) i löpande text än i olika typer av register. Genom GDPR tas den skillnaden bort. Det som fortfarande gäller är dock undantag för behandling för sk journalistiska ändamål. Det är inte enbart journalister som kan ha journalistiska ändamål med sina texter utan undantaget gäller alla som  vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten oavsett om det är privatpersoner eller företag. Det innebär att du kan fortsätta att skriva i din blogg om andra personer så länge som du inte förtalar dem förstås.