Fråga:

En webbdesigner har gjort vår nya hemsida. Han har använt profilen i det profilprogram som vår reklambyrå tagit fram och fotografier och texter som vi har gjort och överlämnat till honom. När vi själva ville lägga in nya personer och ta bort sådana som slutat sa han att vi inte får göra några ändringar eftersom han har upphovsrätten till hemsidan. Har han rätt?

 Svar:

Nej, han har antagligen inte rätt. Såvitt jag förstår har han enbart skapat layouten till hemsidan och inte formgivit något mer avancerat. Upphovsrättsskyddet för webblayout är mycket snävt för att inte säga obefintligt. Om webbdesignern inte skapat något som är särpräglat och egensinnigt har hen ingen upphovsrätt, det tycks inte vara fallet här.

Fråga:

Vi är en liten byrå med fem delägare som äger lika stor del var dvs 20%/pers.  Alla arbetar heltid i verksamheten och vi har sju anställda. Nu har en av mina kompanjoner lämnat oss och gått till en annan byrå. Han vill sälja sina aktier men bara om han får ett pris som långt överskrider marknadsvärdet.  Kan vi tvinga honom att sälja till det pris som vår revisor anser är marknadsvärdet?

 Svar:

 Jag utgår ifrån att ni inte har något aktieägaravtal och då är svaret nej. Aktiebolagslagen ger vissa möjligheter att tvångsinlösa aktier men bara från aktieägare som äger mindre än 10 % av aktierna.

Hade ni haft ett aktieägaravtal hade ni sannolikt i det avtalet kommit överens om att den som lämnar ska vara skyldig att erbjuda de andra delägarna sina aktier. Ni hade också i avtalet kommit överens om hur aktierna vid en sån försäljning skulle värderas. Ni bör alltså snarast skriva ett aktieägaravtal mellan er kvarstående delägare så att den här situationen inte uppstår igen.

Den delägare som lämnat kan ni förstås låta vara kvar som delägare. Tänk dock på att det finns minoritetsskyddsreglersom innebär att hen kan begära att bolaget delar ut viss andel av vinsten. Tror ni att bolaget kommer att gå mycket bra i framtiden eller vill ni verkligen bli av med hen får ni alltså betala det pris som hen begär.

Fråga

En tidning har nekat oss att införa en annons. När vi ifrågasatte det hänvisade de till tryckfrihetsförordningen (TF) och reglerna om ensamansvar för ansvarig utgivare. Gäller de verkligen också för reklam?

Svar

Ja, tryckfrihetsförordningen gäller också för reklam men inte i alla delar, det går t ex att förbjuda en annonsör att sprida vilseledande reklam även i tidningar utan hinder av TF och den ansvarige utgivarens ensamansvar. Gränserna är dock omdiskuterade och oklara. När det gäller ansvarig utgivarens vetorätt gäller dock tryckfrihetsförordningen fullt ut även för reklam. Den ansvarige utgivaren har alltså alltid rätt att neka införande av en annons i tidningen och behöver inte ange något skäl för det.

Fråga

Hur är det med barter, byte av annonser mot varor, vet att det är olagligt, men i vilken lag står det att det är förbjudet?

Svar

Barter absolut inte olagligt men det är en vanlig missuppfattning att det skulle vara det. Det är alltså lika tillåtet att betala för annonser med pengar som med varor eller tjänster. Det är dock viktigt att bartern (bytet) sker till marknadsmässiga priser dvs annonsen skall åsättas sitt marknadsmässiga pris och varan sitt marknadsmässiga pris och dessa ska korrespondera mot varandra. Dessutom får man absolut inte glömma att moms ska läggas på både annonsen och varan vid bartern.

Fråga:

Vi ska göra en kampanj för ost. I kampanjen tänkte vi använda fotografier på osten tillsammans med ett glas vin. Är det tillåtet?

Svar:
Ja, det är tillåtet men bara under förutsättning att vintillverkaren inte har bekostat kampanjen, eller på annat sätt har något samband med ostannonsören.
Tänk på att fråga vintillverkaren om lov om ni tänker att visa etiketten eller vinets varumärke. Annars är det risk att ni gör er skyldiga till varumärkesintrång.