Fråga: Jag har blivit intervjuad och funderar på att publicera intervjun på mina sociala medier. Får jag göra det eller måste jag fråga om lov först? Det är ju ändå jag som uttalar mig.

Svar: Utgångspunkten är att en intervju är skyddad av upphovsrätt. Den upphovsrätten tillkommer journalisten och/eller hens arbetsgivare. Tanken är att även om intervjun till stor del består av återgivning av uttalanden från den som intervjuas så har journalisten planerat, sammanställt, redigerat och strukturerat intervjun på ett sätt som oftast leder till upphovsrättsligt skydd. Om du däremot har skrivit intervjun själv, eller varit delaktig i planering och/eller sammanställning av intervjun, kan du ha upphovsrätt till intervjun, ensam eller tillsammans med intervjuaren. För de fall intervjuaren har upphovsrätt till intervjun, ensam eller tillsammans med dig, måste du ha hens tillåtelse att publicera intervjun. Om intervjun dessutom innehåller bilder av något slag måste du dessutom ha tillstånd från den som har upphovsrätten alternativt fotorätten till bilderna.

Fråga:

Vad händer med skyddet i UK för mitt EU-varumärke nu efter Brexit?

Svar:

Samtliga EU-varumärken och EU-designskydd kommer att gälla i UK fram till 31 december 2020. Den 1 januari 2021 ska samtliga automatiskt också få eget skydd i UK samtidigt som EU skyddet minskas med UK.

Du som har en ansökning som inte slutbehandlats den 31 december 2020 kommer att få en frist på nio månader på dig att fullfölja ansockså i UK.

Mer info se:

https://www.gov.uk/government/news/intellectual-property-and-the-transition-period?utm_source=a3a8abf8-b5ea-458c-b73e-eb52f96dd4f7&utm_medium=email&utm_campaign=govuk-notifications&utm_content=immediate

Fråga:

Igår stod det att Peter Lundgren (SD) polisanmält en tidigare partikollega för att hon i intervjuer informerat pressen att han tafsat på en annan partikollegas bröst. Kan man verkligen bli dömd för förtal för något man säger till en journalist i en intervju?

Svar:

Nej, det kan man inte. Den enda som kan man dömas för förtal för det som publiceras i en tidning, nättidning eller tv är tidningens/programmets ansvarig utgivare. Det är hen som bestämmer om uppgifterna ska publiceras och är därför ensam ansvarig. Inte heller kan man dömas för förtal när man lämnar uppgifter till pressen/tv. Uppgiftslämnaren skyddas istället av meddelarskyddet.

I höstas skrev jag om de mest omdiskuterade artiklarna i det nya EU-direktivet. EU tog till sig en del av kritiken och har därefter begränsat framförallt artiklarna 15 och 17 (tidigare 11 och 13).

Efter många, långa och till viss del högljudda diskussioner röstades slutligen Upphovsrättsdirektivet. Direktivet publicerades i fredags den 17 maj och nu har medlemsstaterna på sig till 7 juni 2021 att implementera direktivet i sina nationella lagar.

Liksom tidigare innebär artikel 15 att nätjättar (så som Google och Youtube) ska betala ersättning till utgivare av presspublikationer vid användning av deras verk online. Utgivarna åläggs i sin tur att betala en lämplig andel av ersättningen till upphovsmännen bakom presspublikationerna dvs journalisterna. Det rör sig alltså om en licensavgift för att utnyttja någon annans verk, inte om pengar som betalas till staten.

Syftet med bestämmelsen är att ge rättighetshavare inom journalistik en starkare ställning när de förhandlar om användningen av deras verk online. I förlängningen anses rättvisa förhållanden vid sådana förhandlingar bidra till att behålla en oberoende journalistik. Användningen av enstaka ord eller ”korta utdrag” från en presspublikation är undantaget från bestämmelsen. Enskilda internetanvändare omfattas inte heller av bestämmelsen och det kommer även framöver vara tillåtet att hyperlänka till, eller dela, artiklar på sociala medier.

Artikel 17 har stramats upp sedan i höstas. Den innebär numera att enbart vissa sk nätjättar ska ta ansvar för att det material som deras användare laddar upp inte gör intrång i upphovsrätt. Nätjättarna ska klarera användning med rättighetshavarna. Om nätjättarna inte kunnat få kontakt med rättighetshavare ansvarar de inte. Inte heller ansvarar de om de gjort vad som rimligen kan krävas för att avlägsna material som lagts upp utan rättighetshavares klarering. När man prövar ansvarets omfattning ska det göras en proportionalitetsbedömning. I den bedömningen har det betydelse hur omfattande verksamhet som nätjätten bedriver, vilken affärsmodell som används och vilken typ av material som har laddats upp. Startups undantas helt från ansvar.

Ytterligare ett viktigt undantag finns för citat, recensioner, parodier m.m. (Memes kan man till exempel utan problem fortsätta använda!). Det finns inget krav på att nätjätten ska använda särskilda metoder för att identifiera olagligt material, dvs det finns inget krav på att införa olika typer av filter.

Min egen uppfattning är att direktivets regler är ett bra verktyg för att få framförallt nätjättarna att dela med sig av en del av sina inkomster med rättighetshavarna. Jag kan inte se att framtiden kommer att bli att Internet stängs ned. Det finns inget som talar för att nätjättarna har något intresse av det. Det som ligger närmast till hands är att parterna finner en lösning där det med rimliga ansträngningar går att hitta en modell för att hantera fördelningen av de vinster som uppstår vid användning av upphovsrättsskyddade verk.

Det finns mer att läsa hos bl a PRV

 

Från och med den 1 januari 2019 gäller delvis nya regler för spelreklam. Först och främst är det bara tillåtet att göra reklam för spel som har licens i Sverige. Liksom tidigare måste man även iaktta måttfullhet och inte rikta sig till personer under 18 år. Dessutom får man inte rikta sig till spelare som har stängt av sig från spel.

Förutom när det gäller radioreklam måste marknadsföringen också innehålla information om lägsta ålder för att spela och kontaktuppgifter till en organisation som ger information och stöd i samband med spelproblem (till exempel Stödlinjen). Vid sponsringsavtal måste det säkerställas att loggor och namn på spelprodukter eller speltjänster inte används också på produkter som är avsedda att användas av personer under 18 år.

Spelbranschens Riksorganisation (Sper) har utfärdat etiska riktlinjer angående spelreklam. De ger en mer fyllig beskrivning av vad som inte anses godtagbart och är mer långtgående än lagen. Riktlinjerna finns här https://www.sper.se/wp-content/uploads/2018/12/Spers-riktlinjer-för-etisk-marknadsföring-2019.pdf

 

Fråga:

Vi har byggt ett varumärke för en kund och det är registrerat hos PRV. När vi skulle registrera varumärket som domännamn visade det sig att en av vår kunds konkurrenter redan registrerat domännamnet. Får konkurrenten verkligen registrera vår kunds varumärke som domännamn?

Svar:

Först till kvarn dvs den som först ansöker om ett domännamn får det, men registreringen sker på egen risk. Konkurrenten kommer dock inte att kunna använda domännamnet på något mer omfattande sätt utan att göra sig skyldig till varumärkesintrång. Om konkurrenten inte frivilligt lämnar ifrån sig domännamnet kan er kund vända sig till II-stiftelsen och ansöka om överföring av domännamnet. Domännamnet ska överföras till kunden om det är identiskt med eller liknar kundens varumärke, domännamnet registrerats eller använts i ond tro  och konkurrenten inte har något berättigat intresse av domännamnet.

Ett domännamn anses ha registrerats i ond tro bl a om det registrerats i syfte att störa affärsverksamheten för en konkurrent. Därför är det sannolikt att en ansökan om överföring av domännamnet till kunden kommer att lyckas (för mer info se www.iis.se). Om konkurrenten börjar använda domännamnet finns också möjlighet att gå till domstol och med stöd av varumärkesreglerna begära omedelbart förbud för konkurrenten att använda domännamnet.

 

Upphovsrätt till fotografier tillkommer i första hand fotografen. Fotografen kan upplåta rätt att använda ett fotografi för vissa angivna ändamål, t ex för användning i en broschyr eller kan överlåta hela upphovsrätten. Om fotografiet upplåts för att användas i en broschyr kan det inte användas t ex på en hemsida utan tillstånd från fotografen. Har fotografen överlåtit upphovsrätten till fotografiet får det användas fritt av den som förvärvat rätten. Notera dock att för att få överlåta upphovsrätten vidare till annan eller ha rätt att ändra fotografiet krävs det att man uttryckligen, helst skriftligen, kommer överens med fotografen om det .

 En upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätten innebär dock inte en överlåtelse av upphovsmannaskapet till fotografiet. Upphovsmannaskapet omfattar den ideella rätten att bli namngiven i anslutning till verket i enlighet med god sed. Vad som är god sed varierar. I tidningar anges regelmässigt fotografens namn men detsamma gäller inte alltid i reklambroschyrer och liknande. Det går alltså inte riktigt att svara på frågan om fotografens namn alltid måste anges. Det man kan göra är att kolla hur andra har gjort i liknande sammanhang. Man kan också kolla med Sveriges Fotografers Förbund www.sfoto.se.

 

 

Det har varit höjda röster de senaste dagarna efter det att EU-parlamentet antog det sk Upphovsrättsdirektivet. Precis som med IPRED och FRA-lagen så tror vissa debattörer att nu blir allt förändrat, internet kommer att stängas ned, det kommer att bli förhandscensur, kreativitet kommer att hindras mm. IPRED och FRA-lagen  fick inte de konsekvenserna och jag kan inte se att heller Upphovsrättsdirektivet kommer att leda till en sån effekt.

En möjlig förklaring till de mest dystopiska debattinläggen är att de debattörerna inte tagit del av de ändringsförslag som presenterades först den 6 september inför omröstningen i EU-parlamentet den 12 september och som antogs där och då.

Genom de här ändringarna blev det klarlagt att syftet med direktivet är bl a att rättighetshavare och pressen som tillhandahåller stora delar av det som vi alla vill åt på nätet också ska få sin beskärda del av inkomsterna som nätjättar som Google, Youtube och Facebook genom sina användare genererar på detta innehåll. Samtidigt så öppnar också direktivet för utvecklade möjligheter till forskning och underlättar klarering av rättigheter till framförallt äldre verk.

Redan idag gäller att det kan vara medverkan till upphovsrättsintrång att låta användare tillgängliggöra skyddat material på sin plattform utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. De finns förstås bestämmelser om det i upphovsrättslagen men också i lagen om elektroniska anslagstavlor som föreskriver att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla som t ex Facebook måste ta bort användargenererat material som uppenbart utgör upphovsrättsintrång.

Det som direktivet klargör efter ändringarna som antogs den 12 september 2018 är följande.

1.Rena länkar till artiklar från pressen som enbart innehåller enstaka ord omfattas inte. Det som omfattas och ger rätt till ersättning är länkar som innehåller delar av artikelar och eventuella bilder. Pressen åläggs också att dela sina intäkter från nätjättarna med sina journalister och fotografer.

2.Nätjättarna åläggs uttryckligen att ingå licensavtal med rättighetshavare när det rör icke-kommersiellt användargenererat material som innehåller skyddat material. Kommersiella aktörer ska alltså ingå egna licensavtal.

3.Rättighetshavare som inte vill ingå licensavtal med nätjättarna har rätt att avstå från det. Nätjättarna ska samarbeta med såna rättighetshavare för att hindra att deras verk delas av användare på deras plattformar. Samarbetet får dock inte gå så långt att det hindrar spridning av oskyddat material. Därför ska nätjättarna åläggas att införa möjlighet för användare att anonymt och snabbt få prövat klagomål om att innehåll som inte är skyddat ska avblockeras. Medlemsstaterna ska också se till att det finns möjlighet att få sådana frågor prövade av opartiska organ som domstolar eller liknande.

4.I samband med att direktivet träder ikraft ska EU-kommissionen se till att rättighetshavare och nätjättar möts för att utfärda riktlinjer för licensiering mm. Det ska göras i god anda med hänsyn tagen till bl a citaträtten och att bördan för små och medelstora företag blir rimlig.

5.Kanske viktigast är att nätjättarna och rättighetshavarna med hjälp av EU-kommissionen ska anstränga sig för att hitta lösningar som innebär att automatiserad blockering undviks. Eftersom automatiserad blockering är en så pass känslig fråga är det inte sannolikt att just det blir resultatet av direktivet. Risken för att internet ska stängas ned är alltså obetydlig.

Nu inleds förhandlingar mellan EU och medlemsstaterna. I förhandlingarna kan alltså Sverige framföra synpunkter och ett slutligt förslag läggs därefter fram för slutomröstning i EU-parlamentet som är planerad till januari nästa år. I samband med det kommer också dag att beslutas när medlemsstaterna ska ha implementerat reglerna i sin egna lagar. Det här är en ganska långsam process så lagändringar i Sverige kommer att införas tidigast 2020.

Jag tycker att direktivet är en viktig milstolpe på vägen för att skapa en bättre balans mellan olika intressen på nätet. Det är angeläget eftersom vi numera lever stora delar av våra liv där. En värld där Google, Youtube och Facebook ensamma regerar är ingen värld som i alla fall jag längtar efter.

Fråga:

Jag undrar vem som äger rätten av en formgivning. Är det den person som gör den färdiga produkten eller är det den som har gett designern förslag på vad produkten är och hur den ska se ut på ett ungefär?

Svar:

Upphovsrätten är en sorts formskydd och det är den eller de som formgivit ett verk som anses vara upphovsman inte den person som kom med idén till en formgivning. Ditt exempel är inte helt tydligt om vilka roller de två personerna haft och vad de egentligen gjort. Beroende på hur förslaget från den andra personen ser ut kan det vara fråga om en gemensam upphovsrätt.

 

Fråga:

Vi skulle vilja inkludera klipp från Youtube på en site som vi gör för en kund. Vi planerar att maila filmägaren och fråga om lov. Räcker det eller måste vi be om mer tillstånd än så?

Svar:

Det bör räcka med att kontrollera med ”filmägaren” för att upphovsrätten ska vara klarerad. Den försiktige bör dock kolla med filmägaren att hen har rätt att upplåta rättigheter och den ännu försiktigare träffar avtal med filmägaren i vilket filmägaren garanterar att hen har rätt att upplåta de rättigheter som omfattas av avtalet.

Förekommer det namn och bild på levande personer i filmerna måste dock dessa tillfrågas särskilt eftersom kommunikationen är kommersiell. Då gäller lagen om namn och bild i reklam som föreskriver att man inte får använda namn och bild utan tillåtelse.

Utöver det ska ni förstås titta noga på Youtubes användarvillkor förstås.

Fråga:

Hej, Har hört att GDPR innebär att det inte längre går att nämna namn på personer i löpande text i en blogg utan att begära samtycke. Stämmer det verkligen?

Svar:

Nej, det stämmer inte. Det som stämmer är att personuppgiftslagen hade mindre sträng reglering för behandling av personuppgifter (ex. namn) i löpande text än i olika typer av register. Genom GDPR tas den skillnaden bort. Det som fortfarande gäller är dock undantag för behandling för sk journalistiska ändamål. Det är inte enbart journalister som kan ha journalistiska ändamål med sina texter utan undantaget gäller alla som  vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten oavsett om det är privatpersoner eller företag. Det innebär att du kan fortsätta att skriva i din blogg om andra personer så länge som du inte förtalar dem förstås.

1. Inventera – vilka personuppgifter behandlar ni i verksamheten, behöver ni ens alla dessa?
2. Rensa ut – rensa ut och radera personuppgifter ni inte behöver och inte har laglig grund för att behålla.
3. Laglig grund och ändamål – Bestäm ändamålen för behandlingen och kontrollera om ni har stöd i en eller flera av de lagliga grunderna i GDPR för att få behandla personuppgifterna för dessa ändamål.
4. Registerföring och dokumentation – Upprätta ett internt dokument som styr er personuppgiftsbehandling och dokumentera de överväganden ni har gjort rörande framförallt ändamålet med registreringen.
5. Informera och begär samtycke – Informera de vars personuppgifter ni behandlar. Upprätta en personuppgiftspolicy. Informera och utbilda er personal kring personuppgiftsbehandling. Se till att få uttryckligt samtycke till personuppgiftsbehandlingen https://www.itgovernance.eu/blog/en/gaining-explicit-consent-under-the-gdpr-2
6. Personuppgiftsbiträden – Kontrollera om era leverantörer/samarbetspartners behandlar personuppgifter för er räkning och att ni i så fall har personuppgiftsbiträdesavtal med dem.
7. Överföring till tredje land – Överför ni personuppgifter till tredje land (länder utanför EEA)? Kontrollera och vidta eventuella åtgärder.
8. Personuppgiftsincidenter – Ha rutiner och eventuell intern dokumentation för hur ni agerar vid en personuppgiftsincident – exempelvis ett register hackats eller personuppgifter påp annat sätt kommit i orätta händer. Ni kan vara skyldiga att informera Datainspektionen. https://www.datainspektionen.se/dsf-pui
9. Den registrerades rättigheter – Säkerställ att ni har rutiner och tekniska lösningar för att hantera förfrågningar, önskemål och krav från enskilda. Ni behöver t.ex. kunna radera, lokalisera, och flytta personuppgifter. Särskilt raderingsrutiner är viktigt!
10. Tekniska säkerhetslösningar – Gå igenom era IT-system och börja arbeta med inbyggt dataskydd som standard.
11. Se mer hos Datainspektionen på https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/

Fråga:

Vi har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, men för en helt annan typ av produkt. Samtidigt har vi samplat låten men gjort om texten. Går det bra att göra så eller sitter vi i klistret?

Svar:

Så länge er reklamfilm inte har börjat visas för allmänheten sitter ni inte i klistret, eftersom det är först när något publicerats man kan anses ha gjort intrång i någon annans upphovsrätt eller bryta mot andra bestämmelser.

Gällande musiken är det så att kompositören har rätt till den oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick. Om du vill använda andras musik i  reklam måste du alltså om lov först och räkna med att du måste betala för användningen. Är det fråga om färdiginspelad musik bör du kontakta Stim/ncb, IFPI och Sami. De hjälper dig tillrätta. Upphovsrättsinnehavarna måste också lämna sitt medgivande eftersom musiken ska återges tillsammans med rörliga bilder.

Du säger även att ni har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, låt vara för en annan typ av produkt. Upphovsrättslagen skyddar inte idéer utan bara den form som idéerna ges. Ibland kan det dock vara svårt att dra en exakt gräns. Kanske är det i det här fallet mer en fråga om kopia än inspiration av en idé, och i så fall kan det vara fråga om upphovsrättsintrång.

Ni måste också tänka på att om ”rip-offen” utnyttjar uppmärksamhetsvärde som annonsören bakom originalet investerat i kan det vara fråga om renommésnyltning i strid med marknadsföringslagen.

Utöver det finns det etiska regler att förhålla sig till. I Internationella Handelskammarens regler föreskrivs följande

Artikel 16. Reklamefterbildning

Efterbildning av marknadskommunikation – t.ex. ifråga om komposition (layout), text, slogan, illustration, musik eller ljudeffekter – får inte ske på ett sätt som är ägnat att vilseleda eller framkalla förväxling.

Har en marknadsförare lanserat en särpräglad kampanj i ett eller flera länder, får andra inte efterbilda denna i de övriga länder där marknadsföraren kan vara verksam, så att denne därigenom hindras att inom rimlig tid utsträcka sin kampanj till dessa länder.

http://icc.se/wp-content/uploads/2015/09/ICCs-Regler-f%C3%B6r-Reklam.pdf

Fråga:

I ett pressmeddelande från en myndighet utmålas jag i dålig dager. Den som skrivit releasen är inte precis min bästa vän. Får en myndighetsperson göra så?

Svar:

Bestämmelserna om meddelarfrihet innebär att i princip var och en får lämna information till pressen utan att riskera repressalier. Meddelarfriheten gäller anställda hos myndigheter men inte myndigheten som sådan.

Det faktum att informationen spridits i form av ett pressmeddelande talar för att det är myndigheten och inte din ”kompis” som ska anses stå bakom meddelandet. Även om pressmeddelandet enbart skickats till pressen och ett eller annat medium rapporterat händelsen kan du alltså vända dig till myndigheten och begära skadestånd m.m.

Fråga:

Hej, jag är sångerska och tänkte spela in några folksånger från Katalonien. De är skrivna för mer än kanske 100 år sedan. Behöver jag tillstånd från någonstans innan jag kan använda låtarna -sjunga eller översätta de på mitt språk, skriva egna texter till melodin eller tom spela in på min skiva.

Svar:

Upphovsrätten gäller tom det år som infaller 70 år efter upphovsmannens död. Flera kan vara upphovsmän till samma verk, t ex textförfattare och kompositör. Upphovsrätten till texten och musiken kan ha olika skyddstider beroende på när respektive upphovsman avled. Det du behöver göra är alltså att ta reda på vem eller vilka som är upphovsmän och kontrollera att upphovsrätten har upphört. Har den upphört är du fri att spela in egna versioner av verket, göra egen text, översätta mm. Den enda begränsningen är det sk klassikerskyddet som innebär att ett verk inte får offentliggöras på sådant sätt att det kränker ”den andliga odlingens intressen” dvs att man inte får göra grova kränkande förvanskningar av ett verk. Lever upphovsrätten fortfarande måste du få godkännande från upphovsmännen eller deras efterlevande.

 

Fråga:

Vi tänkte ha en tävling på nätet med några enkla frågor. Vi tror och hoppas att vi kommer att få många svar. Vi tror att de korrekta svaren blir så pass många att vi inte kan kolla alla utan tänkte dra några ur högen. Blir tävlingen ett förbjudet lotteri då?

Svar:

Ja det kan den bli. För att en tävling inte ska betraktas som ett lotteri krävs det att tävlingsmomentet är det som avgör. Frågorna kan alltså inte vara så pass enkla att i princip alla kommer att svara rätt. Då blir det så att säga lotten som avgör.

En variant är att de som svarar får göra det på tid. Den som svarar fortast vinner. Det som gäller i övrigt är följande (här kan du läsa mer https://www.lotteriinspektionen.se/globalassets/dokument/informationsdokument/kommunala-lotterihandlaggare/skillnaden-mellan-lotteri-och-tavling.pdf).

Presentation av tävlingen

• Väsentliga villkor, tidsgränser och andra begränsningar för tävlingen ska redovisas tydligt och uttömmande. I princip alla villkor och begränsningar är väsentlig information.
• Marknadsföringen får inte ge sken av att mottagaren är utvald av annat än kommersiella skäl när så inte är fallet.
• Om deltagandet i tävlingen är förenat med köptvång ska tydlig information lämnas om vad det kostar att delta. Om kostnaden kan variera ska ett prisexempel anges. Generellt gäller att huvuderbjudandet ska vara lika framträdande som erbjudandet att vara med i pristävlingen (lockerbjudandet).
• Tävlingsuppgiften ska beskrivas utförligt och enkelt. Det innebär att den tävlande måste kunna bilda sig en uppfattning om tävlingens karaktär och inriktning.
• Information ska lämnas om hur bedömningen går till och vilka kriterier som är avgörande.
• Det ska framgå hur pristagare utses. Om en jury bedömer tävlingsbidragen bör ledamöterna i juryn namnges.
• Information ska finnas om var och när namnen på pristagarna kommer att publiceras. Resultatet av tävlingen ska presenteras på lämpligt sätt, till exempel i en dagstidning eller på en webbplats. Det räcker inte att bara meddela vinnarna personligen.
• Vinsterna ska beskrivas vad gäller antal, modell och liknande.
• Information ska ges om att skatt kan komma att tas ut. För många kan det komma som en överraskning när man får veta att värdet av en vinst, till exempel en långresa, ska beskattas.
• Om arrangören av tävlingen vill använda det vinnande bidraget (exempelvis en slogan) i något annat sammanhang efter tävlingens slut ska information om detta ges samt vilka villkor som gäller för arrangörens användande.

Övriga krav

• Samma villkor ska gälla för alla som deltar i tävlingen.
• Bedömningen av tävlingsbidragen måste vara opartisk och får inte innehålla godtycke.
• Tävlingen ska genomföras enligt de regler som arrangören från början informerat om.

 

 

Fråga:

Jag funderade på att anmäla en artikel på en en tevestations hemsida till Pressombudsmannen. Skälet var att de inte tillåtit en rättelse om ett företag som var oriktig. Pressombudsmannen meddelade att den bara hanterar de som frivilligt anmält sig till det pressetiska systemet. Vem kan man då vända sig till?

Svar:

Det finns tyvärr ingen att vända sig till. Pressombudsmannen hanterar bara frågor som rör tryckta periodiska skrifter, dvs papperstidningar och deras webbplatser och de nätpublikationer som anmält sig frivilligt till det pressetiska systemet. Granskningsnämnden för Radio och TV hanterar radio- och TV sändningar men inte skrivet material på TV-stationernas webbplatser.

Inte heller är det möjligt att vända sig till domstol eftersom förtal av företag inte är ett brott enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns alltså ett pressetiskt hål när det gäller skrivna nyheter på tevestationernas hemsidor.  Det är således upp till stationerna själva att frivilligt tillämpa de pressetiska reglerna om de så önskar eller att frivilligt ansluta sig till det pressetiska systemet.

Fråga:

Jag har tillsammans med en annan journalist skrivit en bok. Nu vill den andra journalisten ge ut boken. Det vill inte jag eftersom jag inte tycker att den blev bra. Den andra journalisten säger att hen får ge ut den eftersom hen varit med och skrivit den. Får hen verkligen det?

Svar:

Eftersom ni skrivit boken tillsammans går det såvitt jag förstår inte att skilja på vem som skrivit vad. Då har ni gemensam upphovsrätt. Utgångspunkten är att ni gemensamt äger boken och att ni bara gemensamt kan bestämma över hur den får användas. Varken du eller den andra journalisten får alltså själv bestämma över boken så länge som det inte går att separera era respektive bidrag. Särskilt inte innan den har offentliggjorts. I de fall det går att särskilja får givetvis var och en av er fritt att förfoga över sin egen del.

Fråga:

Hur ska man reklammarkera Instagraminlägg för att inte bryta mot lagen?

Svar:

Patent och Marknadsdomstolen har i en dom i januari lagt fast några principer.

1. Det bör ställas relativt höga krav på att det vid marknadsföring i sociala medier går att genom utformningen eller presentationen skilja betalda inlägg från redaktionella inlägg
2. Någon form av reklammarkering på framträdande plats krävs
3. Läsaren ska redan efter en flyktig kontakt kunna skilja mellan reklam och annan information. Markeringen måste därför ligga i början av inlägget.
4. Det är fullt tillräckligt att det framgår tydligt genom t.ex. layouten på ett reklammedelande. Det är dock ofta svårt på Instagram där Influencern inte kan påverka lay-outen nämnvärt
5. Det måste framgå på ett tydligt sätt vems produkter eller tjänster som det görs reklam för.

 

Det är enligt domstolen inte tillräckligt att i slutet av ett Instagraminlägg skriva #samarbete. Däremot godtog domstolen ”sponsored post” i början av ett blogginlägg.

 

Jag har tittat på olika varianter och den som jag själv rekommenderar är ”Betalt samarbete med XXX” att läggas där platsangivelsen normalt ligger på Instagraminlägget dvs precis under namnet på kontot. Det har dock inte prövats om detta är tillräckligt men min bedömning är att man vart fall avsevärt minskar risken att bli angripen

Fråga:

Gäller marknadsföringslagen för all reklam på Internet?

Svar:

Nej det gör den inte. Marknadsföringslagen gäller bara reklam som riktar sig mot svensk publik och svensk marknad. Reklamen anses rikta sig mot svensk publik och marknad om den är på svenska, priset anges i SEK mm. Reklam kan dock rikta sig mot den svenska marknaden också om den är exempelvis på engelska. Det får avgöras i det enskilda fallet hur man ska se på frågan.

Inte heller gäller marknadsföringslagen reklam som har internationell karaktär och vänder sig till en bred publik.

Reklam på Internet som inte är på svenska eller på annat sätt kan konstateras vända sig mot svensk publik omfattas alltså inte av marknadsföringslagen och kan inte lagföras i Sverige.

Hej!

Har en ”projektanställd” rätt till semesterersättning även om det inte anges i anställningsavtalet?

 Svar:

Alla anställda, oavsett anställningsform, har rätt till betald semesterledighet. Detta framgår av semesterlagen och gäller oavsett om det anges i ditt anställningsavtal eller inte. Bara om en anställning pågår i högst tre månader och högst omfattar sextio timmar saknas rätt till semesterledighet. Semesterersättning har man dock rätt till även i detta fall. Den brukar ingå i lönen.

 

Fråga:

Jag undrar vad som gäller av användande av foto vid icke-kommersiellt bruk? Själv jobbar jag för en ideell organisation och använder foton i organisationens tidning, webb och info/affischer. Vad gäller?

Svar:

Upphovsrätten gäller oavsett om användningen av fotografiet är kommersiell eller inte. Den ideella organisationen måste alltså komma överens med och betala fotografen eller den som fotografen eventuellt sålt sina rättigheter till.

 

Fråga:

Hej! Får man använda en illustration på en känd person och även personens namn i reklam utan att fråga personen om lov? T ex en illustration av Justin Bieber med texten ”Hur skulle Justin göra?”                                                                

Svar:

Nej, det får man inte. Lagen om namn och bild i reklam föreskriver att man inte får publicera annans namn och bild utan tillstånd. Skyddet gäller dock bara för levande personer och eftersom Justin Bieber är i högsta grad levande behövs alltså hans medgivande.

 

Fråga:

En webbdesigner har gjort vår nya hemsida. Han har använt profilen i det profilprogram som vår reklambyrå tagit fram och fotografier och texter som vi har gjort och överlämnat till honom. När vi själva ville lägga in nya personer och ta bort sådana som slutat sa han att vi inte får göra några ändringar eftersom han har upphovsrätten till hemsidan. Har han rätt?

 Svar:

Nej, han har antagligen inte rätt. Såvitt jag förstår har han enbart skapat layouten till hemsidan och inte formgivit något mer avancerat. Upphovsrättsskyddet för webblayout är mycket snävt för att inte säga obefintligt. Om webbdesignern inte skapat något som är särpräglat och egensinnigt har hen ingen upphovsrätt, det tycks inte vara fallet här.

Fråga:

Vi är en liten byrå med fem delägare som äger lika stor del var dvs 20%/pers.  Alla arbetar heltid i verksamheten och vi har sju anställda. Nu har en av mina kompanjoner lämnat oss och gått till en annan byrå. Han vill sälja sina aktier men bara om han får ett pris som långt överskrider marknadsvärdet.  Kan vi tvinga honom att sälja till det pris som vår revisor anser är marknadsvärdet?

 Svar:

 Jag utgår ifrån att ni inte har något aktieägaravtal och då är svaret nej. Aktiebolagslagen ger vissa möjligheter att tvångsinlösa aktier men bara från aktieägare som äger mindre än 10 % av aktierna.

Hade ni haft ett aktieägaravtal hade ni sannolikt i det avtalet kommit överens om att den som lämnar ska vara skyldig att erbjuda de andra delägarna sina aktier. Ni hade också i avtalet kommit överens om hur aktierna vid en sån försäljning skulle värderas. Ni bör alltså snarast skriva ett aktieägaravtal mellan er kvarstående delägare så att den här situationen inte uppstår igen.

Den delägare som lämnat kan ni förstås låta vara kvar som delägare. Tänk dock på att det finns minoritetsskyddsreglersom innebär att hen kan begära att bolaget delar ut viss andel av vinsten. Tror ni att bolaget kommer att gå mycket bra i framtiden eller vill ni verkligen bli av med hen får ni alltså betala det pris som hen begär.

 

Fråga

En tidning har nekat oss att införa en annons. När vi ifrågasatte det hänvisade de till tryckfrihetsförordningen (TF) och reglerna om ensamansvar för ansvarig utgivare. Gäller de verkligen också för reklam?

Svar

Ja, tryckfrihetsförordningen gäller också för reklam men inte i alla delar, det går t ex att förbjuda en annonsör att sprida vilseledande reklam även i tidningar utan hinder av TF och den ansvarige utgivarens ensamansvar. Gränserna är dock omdiskuterade och oklara. När det gäller ansvarig utgivarens vetorätt gäller dock tryckfrihetsförordningen fullt ut även för reklam. Den ansvarige utgivaren har alltså alltid rätt att neka införande av en annons i tidningen och behöver inte ange något skäl för det.

Fråga

Hur är det med barter, byte av annonser mot varor, vet att det är olagligt, men i vilken lag står det att det är förbjudet?

Svar

Barter absolut inte olagligt men det är en vanlig missuppfattning att det skulle vara det. Det är alltså lika tillåtet att betala för annonser med pengar som med varor eller tjänster. Det är dock viktigt att bartern (bytet) sker till marknadsmässiga priser dvs annonsen skall åsättas sitt marknadsmässiga pris och varan sitt marknadsmässiga pris och dessa ska korrespondera mot varandra. Dessutom får man absolut inte glömma att moms ska läggas på både annonsen och varan vid bartern.

Fråga:

Vi ska göra en kampanj för ost. I kampanjen tänkte vi använda fotografier på osten tillsammans med ett glas vin. Är det tillåtet?

Svar:
Ja, det är tillåtet men bara under förutsättning att vintillverkaren inte har bekostat kampanjen, eller på annat sätt har något samband med ostannonsören.
Tänk på att fråga vintillverkaren om lov om ni tänker att visa etiketten eller vinets varumärke. Annars är det risk att ni gör er skyldiga till varumärkesintrång.

Fråga

En av våra tidigare medarbetare har vid flera tillfällen vänt sig till olika tidningar och lämnat oriktig information om oss i vårt namn. Vid ett tillfälle var det en tidning som återgav informationen utan att kolla med oss först. Vi vill inte gärna bråka med tidningen. Hur kan vi få honom att sluta. Kan vi stämma honom för något?

Svar

Han har vänt sig direkt till pressen och skyddas därför av meddelarfriheten. Ni kan inte stämma tidningens ansvarige utgivare eftersom förtal av juridiska personer inte är ett brott enligt tryckfrihetsförordningen. Det som kvarstår är att vända sig till tidningen och begära rättelse. Det vill ni inte göra. Jag föreslår därför att ni själva kontaktar de tidningar som kan vara aktuella och informerar dem om problemet. Om ni begär det kan också ni göra det i hägnet av meddelarfriheten och han kan inte få någon bekräftelse från tidningarna på att det är ni som lämnat information om honom.

 

Fråga

 En av delägarna i vår reklambyrå vill sälja sin andel. De senaste årens stålbad i reklambranschen har drabbat även oss och vi har i princip visat nollresultat. Nu ser framtiden ljusare ut och vi fundera på att nyanställa igen. Hur räknar man ut ett rättvist värde på byrån?

Svar

Det är verkligen inte det lättaste. Om man säljer en hel byrå brukar byrån varderas efter genomsnittlig omsättning/vinst under visst antal år och kombineras med incitament för nyckelpersoner att stanna under viss tid. När en person lämnar en byrå är det dock annorlunda. Personen som lämnar tar ju ofta med sig värdet av sig själv i form av kunder, personlig good-will mm. I samband med att personen lämnar byrån kan alltså byråns värde minskas i motsvarande mån.

Er byrå verkar vara en mindre byrå med kanske 5-10 delägare. I första hand bör ni tala med er revisor som kan ge er ett råd utifrån bolagets substans och avkastning. Resultatet kan mycket väl blir att den som lämnar inte ska ges annan ersättning än aktiernas nominella värde.

För att undvika framtida problem bör ni kvarvarande delägare dock snarast möjligt teckna ett aktieägaravtal där ni kan reglera hur skilsmässor av den här karaktären och andra tvister mellan delägare ska hanteras.

Fråga

En webbdesigner har gjort vår hemsida. Han har använt profilen i det profilprogram som vår reklambyrå tagit fram och fotografier och texter som vi har gett honom. När vi ville lägga in nya texter och bilder och ta bort andra sa han att vi inte får göra några ändringar eftersom han har upphovsrätten till hemsidan. Har han rätt?

Svar

Nej, han har antagligen inte rätt. Såvitt jag förstår har han enbart skapat layouten till hemsidan och inte formgivit något mer avancerat. Upphovsrättsskyddet för webblayout är mycket snävt för att inte säga obefintligt om formgivaren inte skapat något som är originellt och egensinnigt, det tycks dock inte vara fallet här.

Fråga

En av våra tidigare anställda har vänt sig till olika tidningar och baktalat och ljugit om vår verksamhet. En tidning har också publicerat informationen som han har lämnat utan att kolla med oss först. Vi vill inte gärna bråka med tidningen. Hur kan vi få honom att sluta. Kan vi stämma honom för något?

Svar

Er tidigare anställde verkar ha vänt sig direkt till pressen. Det är tidningen, i egenskap av den ansvarige utgivaren, som bestämmer om det han informerat om ska publiceras eller inte.  Publiceringen omfattas därför av den ansvarige utgivarens ensamansvar. Ni kan därför inte stämma er tidigare anställde för att han sprider illvillig information till pressen. Ni kan inte heller stämma den ansvarige utgivaren eftersom förtal av juridiska personer inte är ett brott i Sverige. Det som återstår är att vända sig till tidningen och begära rättelse eller genmäle enligt de pressetiska reglerna. Skulle tidningen mot förmodan vägra så kan man vända sig till Pressombudsmannen. Jag föreslår alltså att ni kontaktar den aktuella tidningen och begär genmäle eller rättelse. Vidare föreslår jag att ni kontaktar de tidningar som kan vara aktuella och informerar dem om problemet och ber dem kontakta er i framtiden om de får nya påstötningar från den tidigare anställde.

 

Fråga

Hej,

Du skrev häromveckan om hur man ska hantera idéer när man är både anställd och frilansare. Nu undrar jag vad som kan hända om jag skulle sälja en idé som frilansare som min arbetsgivare tycker att jag skulle ha gett till min arbetsgivares kund istället.

Svar:

Det som kan hända är att din arbetsgivare tappar förtroendet för dig. I och med att du är anställd antar jag att det dessutom är en idé du kommit på i anslutning till anställningen. Det kan anses vara ett så pass grovt brott mot lojalitetsplikten mot din arbetsgivare att det föreligger grund för uppsägning. Du ska alltså tänka på att du dels kan få sparken och dels få dåligt rykte som en illojal medarbetare.

Fråga:

Det har stått i pressen de senaste dagarna att Konsumentverket tänker kontakta företag, bloggare mm som marknadsför hälsoprodukter. Vad betyder det? Vad är det egentligen Konsmentverket kommer att göra?

Svar:

I ett första skede kommer Konsumentverket (KV) i maj att kontakta en större grupp som på olika sätt marknadsför hälsoprodukter för att sprida information om hur verket ser på reglerna. Skälet är att verket tror att det finns kunskapsbrister på det här området. De som blir kontaktade behöver inte nödvändigtvis göra något som strider mot några regler.

Efter det kommer KV under hösten att göra en uppföljning. Om det då finns de som inte följer reglerna eller har missuppfattat dem så kommer KV att påpeka fel och brister och ge tid för rättelse eller motargumentering. Om KV efter det upptäcker att det fortfarande finns de som enligt verkets uppfattning inte följder reglerna så kommer KV antagligen att utfärda föreläggande vid vite att ändra marknadsföringen. Ett alternativ för KV är att vända sig till Patent- och marknadsdomstolen och begära att de som KV anser fortfarande bryter mot reglerna ska förbjudas vid vite att fortsätta med det.

*Den marknadsföring som KV kommer att granska är vitaminer, mineraler, proteinpulver, energidrycker och liknande produkter som ger intryck av att de har hälsobringande egenskaper. 

Fråga:

Hej Monique!

Jag är frilansjournalist och undrar om förlaget för den tidning jag medarbetar i verkligen kan avtala bort den min upphovsrätt till mitt material ”utan begränsning i tid, geografiskt eller i omfattning”. Förlaget vill kunna använda materialet i allt de producerar nu och i framtiden (hemsidor, i databaser, digitala arkiv, mobila plattformar, sändningstekniker och andra idag ännu inte uppfunna kanaler, samt fritt kunna reproducera, publicera och/eller bearbeta det). Man vill även fritt kunna sälja materialet vidare, över hela världen. Det ska även kunna användas och säljas för ”marknadsföring”, ett begrepp som ligger snubblande nära reklam. Min ekonomiska ersättning vid återförsäljning skulle bli minimal.

Vad jag förstår handlar det om en närmast total, evighetslång bortskrivning av upphovsrätten.

Min fråga: Har ett avtal med dylika inskränkningar i upphovsrätten giltighet inför en domstol?

Svar:

Som frilansare är du inte skyddad av kollektivavtal utan där råder avtalsfrihet. Det går alltså för förlaget att önska detta av dig men du kan förstås förhandla. Enligt kollektivavtalet för dagstidningar, som gäller de som är fast anställda, överlåts – enkelt uttryckt – upphovsrätten men enbart för publicering inom ramen för förlagets egna verksamhet. Allt annat behåller i princip journalisten själv. Du kan ju alltid försöka att få till den begränsningen. Om du har ingått ett avtal med förlaget på de premisser som du anger i frågan ska det mycket till för att en domstol skulle anse att det är oskäligt och underkänna överenskommelsen.

Fråga:

Hej, jag jobbar halvtid på en reklambyrå och är halvtid frilans. Byrån som jag jobbar halvtid på har en stor kund med en viss verksamhet. Jag har blivit kontaktad av ett företag med i princip samma verksamhet som vill att jag ska göra lite jobb för dem som frilans. Hur gör jag med mitt idéarbete. Jag för ju lite bättre betalt som frilans än som anställd. Kan jag ge mina bästa idéer till den som betalar bäst?

 Svar:

Hej, Så länge som du är anställd har du en lojalitetsplikt mot din arbetsgivare. För att kunna åta dig ett frilansuppdrag för ett företag med samma verksamhet som den kund du arbetar med som anställd måste arbetsgivaren lämna sitt medgivande. Du kan alltså bara ge dina bästa idéer till ”den som betalar bäst” om din arbetsgivare är ok med det.

 

Hej, jag har en fråga: Hur många minuter/sekunder får man använda av en låt i en reklamspot utan att behöva betala för den?

Svar:

Egentligen inga alls. Det är en seglivad myt att  det skulle finnas ”fria” minuter/sekunder som man får använda utan att betala. I och för sig gäller citaträtten också för musik men i reklamsammanhang är citaträtten i princip obefintlig. Ju mer kommersiellt sammanhang som musiken exponeras i ju snävare är citaträtten och ju mer ideellt sammanhanget är, ju bredare är den.  Om du vill använda andras musik i en reklamspot bör du alltså be om lov först och räkna med att du måste betala för användningen. Är det fråga om färdiginspelad musik bör du kontakta både Stim/ncb, IFPI och Sami. De hjälper dig tillrätta. Ska du spela in musiken själv räcker det att kontakta Stim/ncb. Upphovsrättsinnehavarna måste också lämna sitt medgivande eftersom musiken ska återges tillsammans med rörliga bilder.