Dela sidan:

Vilka tillstånd behövs för att få använda klipp från Youtube?

Fråga:

Vi skulle vilja inkludera klipp från Youtube på en site som vi gör för en kund. Vi planerar att maila filmägaren och fråga om lov. Räcker det eller måste vi be om mer tillstånd än så?

Svar:

Det bör räcka med att kontrollera med ”filmägaren” för att upphovsrätten ska vara klarerad. Den försiktige bör dock kolla med filmägaren att hen har rätt att upplåta rättigheter och den ännu försiktigare träffar avtal med filmägaren i vilket filmägaren garanterar att hen har rätt att upplåta de rättigheter som omfattas av avtalet.

Förekommer det namn och bild på levande personer i filmerna måste dock dessa tillfrågas särskilt eftersom kommunikationen är kommersiell. Då gäller lagen om namn och bild i reklam som föreskriver att man inte får använda namn och bild utan tillåtelse.

Utöver det ska ni förstås titta noga på Youtubes användarvillkor förstås.

Dela sidan:

Bloggar och GDPR

Fråga:

Hej, Har hört att GDPR innebär att det inte längre går att nämna namn på personer i löpande text i en blogg utan att begära samtycke. Stämmer det verkligen?

Svar:

Nej, det stämmer inte. Det som stämmer är att personuppgiftslagen hade mindre sträng reglering för behandling av personuppgifter (ex. namn) i löpande text än i olika typer av register. Genom GDPR tas den skillnaden bort. Det som fortfarande gäller är dock undantag för behandling för sk journalistiska ändamål. Det är inte enbart journalister som kan ha journalistiska ändamål med sina texter utan undantaget gäller alla som  vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten oavsett om det är privatpersoner eller företag. Det innebär att du kan fortsätta att skriva i din blogg om andra personer så länge som du inte förtalar dem förstås.

Dela sidan:

Dela sidan:

Får man göra en ”rip-off” på annans reklamfilm?

Fråga:

Vi har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, men för en helt annan typ av produkt. Samtidigt har vi samplat låten men gjort om texten. Går det bra att göra så eller sitter vi i klistret?

Svar:

Så länge er reklamfilm inte har börjat visas för allmänheten sitter ni inte i klistret, eftersom det är först när något publicerats man kan anses ha gjort intrång i någon annans upphovsrätt eller bryta mot andra bestämmelser.

Gällande musiken är det så att kompositören har rätt till den oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick. Om du vill använda andras musik i  reklam måste du alltså om lov först och räkna med att du måste betala för användningen. Är det fråga om färdiginspelad musik bör du kontakta Stim/ncb, IFPI och Sami. De hjälper dig tillrätta. Upphovsrättsinnehavarna måste också lämna sitt medgivande eftersom musiken ska återges tillsammans med rörliga bilder.

Du säger även att ni har gjort en ”rip-off” på någon annans reklamfilm, låt vara för en annan typ av produkt. Upphovsrättslagen skyddar inte idéer utan bara den form som idéerna ges. Ibland kan det dock vara svårt att dra en exakt gräns. Kanske är det i det här fallet mer en fråga om kopia än inspiration av en idé, och i så fall kan det vara fråga om upphovsrättsintrång.

Ni måste också tänka på att om ”rip-offen” utnyttjar uppmärksamhetsvärde som annonsören bakom originalet investerat i kan det vara fråga om renommésnyltning i strid med marknadsföringslagen.

Utöver det finns det etiska regler att förhålla sig till. I Internationella Handelskammarens regler föreskrivs följande

Artikel 16. Reklamefterbildning

Efterbildning av marknadskommunikation – t.ex. ifråga om komposition (layout), text, slogan, illustration, musik eller ljudeffekter – får inte ske på ett sätt som är ägnat att vilseleda eller framkalla förväxling.

Har en marknadsförare lanserat en särpräglad kampanj i ett eller flera länder, får andra inte efterbilda denna i de övriga länder där marknadsföraren kan vara verksam, så att denne därigenom hindras att inom rimlig tid utsträcka sin kampanj till dessa länder.

http://icc.se/wp-content/uploads/2015/09/ICCs-Regler-f%C3%B6r-Reklam.pdf

Dela sidan:

Förtal av myndigheter – vem ansvarar?

Fråga:

I ett pressmeddelande från en myndighet utmålas jag i dålig dager. Den som skrivit releasen är inte precis min bästa vän. Får en myndighetsperson göra så?

Svar:

Bestämmelserna om meddelarfrihet innebär att i princip var och en får lämna information till pressen utan att riskera repressalier. Meddelarfriheten gäller anställda hos myndigheter men inte myndigheten som sådan.

Det faktum att informationen spridits i form av ett pressmeddelande talar för att det är myndigheten och inte din ”kompis” som ska anses stå bakom meddelandet. Även om pressmeddelandet enbart skickats till pressen och ett eller annat medium rapporterat händelsen kan du alltså vända dig till myndigheten och begära skadestånd m.m.