Dela sidan:

Nu är upphovsrättsdirektivet antaget. Vad innebär det egentligen?

I höstas skrev jag om de mest omdiskuterade artiklarna i det nya EU-direktivet. EU tog till sig en del av kritiken och har därefter begränsat framförallt artiklarna 15 och 17 (tidigare 11 och 13).

Efter många, långa och till viss del högljudda diskussioner röstades slutligen Upphovsrättsdirektivet. Direktivet publicerades i fredags den 17 maj och nu har medlemsstaterna på sig till 7 juni 2021 att implementera direktivet i sina nationella lagar.

Liksom tidigare innebär artikel 15 att nätjättar (så som Google och Youtube) ska betala ersättning till utgivare av presspublikationer vid användning av deras verk online. Utgivarna åläggs i sin tur att betala en lämplig andel av ersättningen till upphovsmännen bakom presspublikationerna dvs journalisterna. Det rör sig alltså om en licensavgift för att utnyttja någon annans verk, inte om pengar som betalas till staten.

Syftet med bestämmelsen är att ge rättighetshavare inom journalistik en starkare ställning när de förhandlar om användningen av deras verk online. I förlängningen anses rättvisa förhållanden vid sådana förhandlingar bidra till att behålla en oberoende journalistik. Användningen av enstaka ord eller ”korta utdrag” från en presspublikation är undantaget från bestämmelsen. Enskilda internetanvändare omfattas inte heller av bestämmelsen och det kommer även framöver vara tillåtet att hyperlänka till, eller dela, artiklar på sociala medier.

Artikel 17 har stramats upp sedan i höstas. Den innebär numera att enbart vissa sk nätjättar ska ta ansvar för att det material som deras användare laddar upp inte gör intrång i upphovsrätt. Nätjättarna ska klarera användning med rättighetshavarna. Om nätjättarna inte kunnat få kontakt med rättighetshavare ansvarar de inte. Inte heller ansvarar de om de gjort vad som rimligen kan krävas för att avlägsna material som lagts upp utan rättighetshavares klarering. När man prövar ansvarets omfattning ska det göras en proportionalitetsbedömning. I den bedömningen har det betydelse hur omfattande verksamhet som nätjätten bedriver, vilken affärsmodell som används och vilken typ av material som har laddats upp. Startups undantas helt från ansvar.

Ytterligare ett viktigt undantag finns för citat, recensioner, parodier m.m. (Memes kan man till exempel utan problem fortsätta använda!). Det finns inget krav på att nätjätten ska använda särskilda metoder för att identifiera olagligt material, dvs det finns inget krav på att införa olika typer av filter.

Min egen uppfattning är att direktivets regler är ett bra verktyg för att få framförallt nätjättarna att dela med sig av en del av sina inkomster med rättighetshavarna. Jag kan inte se att framtiden kommer att bli att Internet stängs ned. Det finns inget som talar för att nätjättarna har något intresse av det. Det som ligger närmast till hands är att parterna finner en lösning där det med rimliga ansträngningar går att hitta en modell för att hantera fördelningen av de vinster som uppstår vid användning av upphovsrättsskyddade verk.

Det finns mer att läsa hos bl a PRV