Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fråga Advokaten

Monique Wadsted, advokat och delägare på Bird & Bird är affärsjurist inriktad på reklam, media, PR, It och underhållning med både svenska och internationella ärenden. Monique Wadsted är också invald i Legal Hall of Fame och har utsetts till en av de främsta 250 kvinnliga immaterialrättsjurister i världen


Publicerad 19 september 2018

Nej, Upphovsrättsdirektivet är inte farligt. Det skapar bara lite större rättvisa!

Det har varit höjda röster de senaste dagarna efter det att EU-parlamentet antog det sk Upphovsrättsdirektivet. Precis som med IPRED och FRA-lagen så tror vissa debattörer att nu blir allt förändrat, internet kommer att stängas ned, det kommer att bli förhandscensur, kreativitet kommer att hindras mm. IPRED och FRA-lagen  fick inte de konsekvenserna och jag kan inte se att heller Upphovsrättsdirektivet kommer att leda till en sån effekt.

En möjlig förklaring till de mest dystopiska debattinläggen är att de debattörerna inte tagit del av de ändringsförslag som presenterades först den 6 september inför omröstningen i EU-parlamentet den 12 september och som antogs där och då.

Genom de här ändringarna blev det klarlagt att syftet med direktivet är bl a att rättighetshavare och pressen som tillhandahåller stora delar av det som vi alla vill åt på nätet också ska få sin beskärda del av inkomsterna som nätjättar som Google, Youtube och Facebook genom sina användare genererar på detta innehåll. Samtidigt så öppnar också direktivet för utvecklade möjligheter till forskning och underlättar klarering av rättigheter till framförallt äldre verk.

Redan idag gäller att det kan vara medverkan till upphovsrättsintrång att låta användare tillgängliggöra skyddat material på sin plattform utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. De finns förstås bestämmelser om det i upphovsrättslagen men också i lagen om elektroniska anslagstavlor som föreskriver att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla som t ex Facebook måste ta bort användargenererat material som uppenbart utgör upphovsrättsintrång.

Det som direktivet klargör efter ändringarna som antogs den 12 september 2018 är följande.

1.Rena länkar till artiklar från pressen som enbart innehåller enstaka ord omfattas inte. Det som omfattas och ger rätt till ersättning är länkar som innehåller delar av artikelar och eventuella bilder. Pressen åläggs också att dela sina intäkter från nätjättarna med sina journalister och fotografer.

2.Nätjättarna åläggs uttryckligen att ingå licensavtal med rättighetshavare när det rör icke-kommersiellt användargenererat material som innehåller skyddat material. Kommersiella aktörer ska alltså ingå egna licensavtal.

3.Rättighetshavare som inte vill ingå licensavtal med nätjättarna har rätt att avstå från det. Nätjättarna ska samarbeta med såna rättighetshavare för att hindra att deras verk delas av användare på deras plattformar. Samarbetet får dock inte gå så långt att det hindrar spridning av oskyddat material. Därför ska nätjättarna åläggas att införa möjlighet för användare att anonymt och snabbt få prövat klagomål om att innehåll som inte är skyddat ska avblockeras. Medlemsstaterna ska också se till att det finns möjlighet att få sådana frågor prövade av opartiska organ som domstolar eller liknande.

4.I samband med att direktivet träder ikraft ska EU-kommissionen se till att rättighetshavare och nätjättar möts för att utfärda riktlinjer för licensiering mm. Det ska göras i god anda med hänsyn tagen till bl a citaträtten och att bördan för små och medelstora företag blir rimlig.

5.Kanske viktigast är att nätjättarna och rättighetshavarna med hjälp av EU-kommissionen ska anstränga sig för att hitta lösningar som innebär att automatiserad blockering undviks. Eftersom automatiserad blockering är en så pass känslig fråga är det inte sannolikt att just det blir resultatet av direktivet. Risken för att internet ska stängas ned är alltså obetydlig.

Nu inleds förhandlingar mellan EU och medlemsstaterna. I förhandlingarna kan alltså Sverige framföra synpunkter och ett slutligt förslag läggs därefter fram för slutomröstning i EU-parlamentet som är planerad till januari nästa år. I samband med det kommer också dag att beslutas när medlemsstaterna ska ha implementerat reglerna i sin egna lagar. Det här är en ganska långsam process så lagändringar i Sverige kommer att införas tidigast 2020.

Jag tycker att direktivet är en viktig milstolpe på vägen för att skapa en bättre balans mellan olika intressen på nätet. Det är angeläget eftersom vi numera lever stora delar av våra liv där. En värld där Google, Youtube och Facebook ensamma regerar är ingen värld som i alla fall jag längtar efter.

Dela blogginlägget:

Mer från Fråga Advokaten

Till bloggen >

Upphovsrätt till en intervju?

Fråga: Jag har blivit intervjuad och funderar på att publicera intervjun på mina sociala medier. Får jag göra det eller måste jag fråga om lov först? Det är ju ändå...

11 maj 2021

Skydd för EU-varumärke i UK efter Brexit

Fråga: Vad händer med skyddet i UK för mitt EU-varumärke nu efter Brexit? Svar: Samtliga EU-varumärken och EU-designskydd kommer att gälla i UK fram till 31 december 2020. Den 1 januari 2021 ska samtliga...

31 januari 2020

Kan man bli dömd för förtal för det man säger i en intervju till en journalist?

Fråga: Igår stod det att Peter Lundgren (SD) polisanmält en tidigare partikollega för att hon i intervjuer informerat pressen att han tafsat på en annan partikollegas bröst. Kan man verkligen bli...

23 maj 2019