Dela sidan:

Facebook kanske slår flera flugor i en smäll

Varför kalibrerar Facebook om algoritmen för sitt flöde, egentligen? Inte vet jag. Möjligheterna är många och går att kombinera på olika sätt. Men i slutet av min långa text igår om Facebooks egen förklaring lovade jag i alla fall att återkomma med en gissning. Här är den.

Kort återblick

Facebook vill i högre grad uppmuntra ”meningsfulla sociala interaktioner”, vilket bland annat betyder:

  • mer innehåll från vänner, familj och grupper
  • mindre innehåll från företag, varumärken och medier
  • allt innehåll rankas utifrån hur väl det uppmuntrar ”meningsfulla utbyten”

Igår berättade jag att Facebooks motivering fascinerar mig, eftersom den i så hög grad handlar om användarnas välbefinnande. Facebook hänvisar genomgående till forskning, egen och andras, om hur olika sorters användning av Facebook har olika effekter. De menar att passiv användning, t ex att bara scrolla genom flödet och läsa saker, inte är idealiskt. Det är bättre att använda Facebook för aktiva utbyten med andra människor. Så här skriver till exempel Mark Zuckerberg:

We feel a responsibility to make sure our services aren’t just fun to use, but also good for people’s well-being. So we’ve studied this trend carefully by looking at the academic research and doing our own research with leading experts at universities.

The research shows that when we use social media to connect with people we care about, it can be good for our well-being. We can feel more connected and less lonely, and that correlates with long term measures of happiness and health. On the other hand, passively reading articles or watching videos — even if they’re entertaining or informative — may not be as good.

Based on this, we’re making a major change to how we build Facebook. I’m changing the goal I give our product teams from focusing on helping you find relevant content to helping you have more meaningful social interactions.

Låt oss spekulera

Motiven bakom Facebooks utspel är inte uppenbara, och de kan säkert vara blandade. Några av dem kan vara invecklade, andra enkla. Det inbjuder till spekulation. Jag har ingen särskild insyn bakom kulisserna, men jag tänker ungefär så här:

Facebook säger sig veta att användarna vill att flödet ska hjälpa dem hålla kontakt med vänner och familj. De kan ha mätningar, både av attityder och beteenden, som signalerar att användarna inte är helt nöjda med hur flödet utvecklats. Detta är ett hot. Skulle allt fler överge Facebook urholkas affären.

Parallellt följer Facebook debatten om ansvar för oönskade effekter. Inom företaget finns ett genuint intresse av att förstå alla möjliga aspekter av hur Facebook används, inklusive effekterna på välbefinnande. Moira Burke, som varit en av talespersonerna senaste tiden, disputerade till exempel med en avhandling kring välbefinnande baserad på Facebook-data redan 2011 och har varit anställd av företaget sedan 2012.

Facebook tror sig sammantaget veta att mer engagerande interaktion gör användarna mer benägna att fortsätta använda Facebook över tid. De har idéer om hur det ska gå till. De bedömer att en förändring behövs för att värna plattformens attraktivitet på sikt. Konkurrerande sociala medier ska inte få något gratis. Jag kan också tänka mig att Facebook ser mer engagerande interaktion leda till täta återbesök. Den som frågar eller svarar andra har anledning att komma tillbaka för att ta del av nya reaktioner. Röda aviseringar och andra påminnelser från Facebook ökar chansen att användarna återvänder för att se vad som hänt. Vanan att kolla Facebook underhålls.

Det är begripligt om Facebook vill undvika en diskussion om långsiktig attraktivitet eller återbesöksfrekvens. Kanske använder de då hellre retoriken kring välbefinnande—som de ändå behöver för att hantera kritik. De vill inte att en uppfattning om att ”Facebook är dåligt för dig” slår rot, utan föredrar att styra diskussionen mot att handla om de positiva effekterna av att använda Facebook på rätt sätt. Det är viktigt för allmänhetens bild av Facebook. Det är också viktigt för självbilden och stoltheten internt.

”Meningsfullt” har flera lager av innebörd

Mark Zuckerberg vill att tiden vi ägnar åt Facebook ska kännas meningsfull. Han pratar om att den ska vara ”time well spent”. När han använder uttrycket väcker han associationer till den rörelse och organisation som under just namnet ”Time well spent” fått uppmärksamhet för sina kritiska frågor kring hur samtidens teknologi påverkar oss.

Samtidigt finns en mer omedelbart affärsmässig, konkret innebörd. Om en växande andel användare på allvar skulle börja ifrågasätta om tiden de lägger på Facebook verkligen är meningsfull—time well spent— gungar bolagets affär. Tröttnar användarna är bolaget sårbart och därför prövar Facebook ett motmedel, som de ser kan ha fler positiva effekter—som att gynna användarnas välbefinnande.

Adam Mosseri är ansvarig för Facebook-flödet. Kanske ger han, i ett intervjusvar på bloggen Stratechery på frågan om hur viktiga ekonomiska hänsyn varit i den interna diskussionen, ganska stora delar av en sann förklaring:

”I just think this change is primarily focused on doing right by our community, because we actually believe that by doing right by the community in the long run will be good for the business and so we just try to take a long term approach to any question like this. So that was the conversation that happened.”

Återstår att se de faktiska effekterna, för Facebook—och på användarnas väl och ve.

Så, nu har du läst min gissning. Vad är din?