Dela sidan:

Vetenskapen som ger Zuckerberg rätt

Mark Zuckerberg driver en linje. När Facebook förra veckan presenterade kvartalsrapporten tog han upp teman som han pratat mycket om på senaste. Bolaget fokuserar 2018 på att göra tiden som människor lägger hos dem mer meningsfull. Facebook ska vara bra för människors välbefinnande. Facebook ska göra mer för att uppmuntra social interaktion och stärka relationer människor emellan.

”Vi presenterade just vår kvartalsrapport och ’community update’. Vårt fokus 2018 är att se till att Facebook inte bara är kul, utan också bra för människors välbefinnande och för samhället. Vi gör detta genom att uppmuntra meningsfulla kontakter mellan människor, snarare än passiv konsumtion av innehåll.” (Mark Zuckerberg, i samband med kvartalsrapporten, min översättning)

Zuckerberg hade en snarlik ingång i telefonkonferensen med analytiker, liksom när han för några veckor sedan berättade om förändringar av Facebook-flödet. Även hans kollegor har använt retoriken, i uttalanden och intervjuer.

Hela tiden hänvisar Facebook till forskning om effekterna av sociala medier på välbefinnande, som de själva och andra bedriver.

Finns forskningen? Ja.

Vad säger den? Kort sagt, ungefär det som Zuckerberg påstår. Så här skriver han t ex i kommentarsfältet på ett inlägg i samband med kvartalsrapporten:

”Vi forskar mycket kring hälsosam och ohälsosam användning av sociala medier och internet i allmänhet. Vår forskning och forskning av oberoende forskare har funnit att relationsbyggande är centralt för välbefinnandet. Meningsfull interaktion med människor korrelerar med väntade mått på välbefinnande, som långsiktig hälsa, lycka, att känna samhörighet, att känna sig mindre ensam, och så vidare. Vi mäter inte individers välbefinnande på Facebook direkt, men vi tar de här generella resultaten och försöker koka ner dem i ett förhållningssätt som främjar välbefinnande. Det är därför vi nu är så fokuserade på meningsfulla interaktioner, tvärsöver våra produkter.” (min översättning)

Facebooks husforskare

Facebook har flera hundra anställda inom forskning, som utvecklar bolagets kunskap inom allt från artificiell intelligens till gränssnitt. En av dem är Moira Burke.

Burke disputerade 2011 med en avhandling om kopplingen mellan Facebook-användning och välbefinnande. Forskningen mynnade också ut i en vetenskaplig artikel ihop med Robert Kraut, professor vid Carnegie Mellon.

Artikeln rapporterar hur nästan två tusen Facebook-användares aktiviteter (som registrerats från serverloggar) hänger ihop med deras upplevda välbefinnande.

Kanske undrar du vad som egentligen menas med välbefinnande (wellbeing). Olika människor ser säkert olika saker framför sig.

Burke och Kraut bakar ihop ett antal faktorer i ett mått på välbefinnande: upplevt socialt stöd, livstillfredsställelse, depression, ensamhet, positiv/negativ affekt (känslor) och upplevd stress.

Huvudbudskapet från Burke och Kraut är att välbefinnandet beror på hur Facebook används. De hittar ett svagt men likväl positivt samband mellan människors välbefinnande och att deras vänner skriver saker till dem personligen: meddelanden, kommentarer eller något på deras wall.

Att bara ta del av flödet passivt, eller att ta emot likes, hade ingen effekt på välbefinnandet.

Här har vi alltså faktiskt precis det samband som Zuckerberg och andra på Facebook lutar sig mot: det finns en koppling mellan ”meningsfull social interaktion”, som de så ofta talat om på sistone, och välbefinnande.

Är det ett starkt positivt samband? Nej. Vilket man i och för sig inte heller ska förvänta sig. I människors liv pågår mycket som påverkar deras välbefinnande. Sambandet är å andra sidan inte negativt, vilket gör att Facebook kan försvara sig mot kritik om att all användning är dålig.

Vad säger oberoende forskare?

Moira Burke är anställd av Facebook. Även om hennes studie genomgått oberoende vetenskaplig granskning är det rimligt att vara nyfiken på vad andra forskare kommit fram till.

Ett forskarlag med Philippe Verduyn från Maastricht University i spetsen har gjort en stor genomgång av litteraturen kring effekterna av sociala medier på välbefinnande, som publicerades 2017. De kommer fram till en välbekant slutsats: hur vi mår av att använda sociala medier beror på hur vi använder dem.

Aktiv användning, dvs interaktion med andra, har positiva effekter i fler studier än den av Burke och Kraut. Den sortens användning har ”inga negativa konsekvenser på subjektivt välbefinnande och har troligen positiva konsekvenser”, sammanfattar författarna. Det som bidrar till välbefinnande tycks vara hur sociala medier stärker vår känsla av stöd från, och samhörighet med, vårt nätverk.

Passiv användning är däremot problematiskt. Att scrolla och läsa flödet utan att interagera kan bland annat skapa känslor av att andra har det mycket bättre. Avundsjuka är inte bra för välbefinnandet.

Verduyn och hans kollegor noterar också att den största delen av all användning idag faktiskt är, just det, passiv. Deras slutsats: ”överdriven passiv användning av sociala nätverkssajter bör undvikas”.

Vad vi vet och inte vet

Kunskapen om effekterna av sociala medier växer hela tiden. Det som var sant igår ger inte säkra svar på vad som kommer att gälla imorgon. Både plattformar och användarmönster förändras. Jag tycker nog ändå att insikten om att aktiv och passiv användning har olika effekter framstår som ganska stabil. Såtillvida har Facebook torrt på fötterna.

Ifall bolagets förändringsprojekt verkligen beror på ett äkta patos för välbefinnande kommer det finnas olika åsikter om. Spekulera kan vi allltid göra, och mitt eget bidrag i den genren har jag redan gjort.

Mark Zuckerberg driver i alla fall en linje. Och han är påläst. Hur mycket det betyder för hans beslut är en annan femma. Liksom hur effektiva Facebooks åtgärder kommer visa sig vara.