Dela sidan:

Vet du varför saker känns jobbiga?

För ett tag sedan skrev jag om fördelen med en långsam telefon: den blir svårare att använda. Jag svär visserligen när den är seg, men försöker se uppsidan med att nyttja telefonen lite mer medvetet. När glappet ökar mellan impuls och belöning blir mitt beteende lite mindre automatiskt. Det uppstår friktion.

Med friktion menar jag känslan av att något inte är alltigenom bekvämt. Något känns svårt, krångligt eller jobbigt istället för enkelt och behagligt.

Friktion bromsar beteenden. Om det är bra eller dåligt beror på vem du är och vad du vill. I fallet med min telefon blir jag frustrerad, men får å andra en chans att reflektera över vad jag egentligen vill göra med min telefon och tid. Försöker du få dig själv eller andra att göra något oftare kan friktion vara förödande.

Ibland är det uppenbart var det finns friktion och var den kommer ifrån, ibland är det lättare att missa. En checklista gör det lättare att inventera vad som kan försvåra beteenden, egna liksom andras. Min lista är inspirerad av bl a BJ Fogg, men också av äldre litteratur kring konsumenters syn på risk och upplevd kostnad.

Friktion pga tidsupplevelsen

Hur lång reklam orkar jag se innan mitt YouTube-klipp? Får jag mina e-handlade varor samma dag? Kan jag handla mat utan att stå i kö?

Jag har tidigare skrivit om hur meditation, träning och läsning tagit större plats i mitt liv genom appar som minskar friktionen. Sånt som tar lång tid måste vara enastående, eller obligatoriskt, för att vi ska göra plats för det. Sånt som går snabbare kan slinka genom.

Friktion kan uppstå fort. Som i min frustrerande långsamma telefon, där sekunder av väntan är tillräckligt. Och mer än hälften av alla besök på en mobilsajt avbryts om den tar längre tid än tre sekunder att ladda, som Google brukar säga.

Friktion pga kostnadsupplevelsen

Finns det en gratisversion eller fri provmånad? Är 29 kr i fraktkostnad mycket eller lite? Behöver jag verkligen ta en plastkasse när den kostar 2 kr?

Att priset påverkar efterfrågan är ingen nyhet. Men det kan vara lurigt att bedöma hur mycket friktion en kostnad skapar i ett givet sammanhang. Om betalningsviljan är hög eller låg, just här och nu. Även små kostnader kan skapa överväldigande friktion i fel sammanhang.

Friktion pga den fysiska upplevelsen

Måste jag gå hela vägen till återvinningsstationen? Ska jag resa mig ur tv-soffan? Orkar jag ta upp telefonen ur fickan eller ska jag svara på messet från min smartklocka?

Ansträngning är inte bara att gå sju trappor i stället för att ta hissen, det kan också vara att behöva hacka sallad när det finns färdighackad. Hur lite friktion kan bromsa ett beteende? I vissa sammanhang väldigt lite.

Friktion pga den mentala upplevelsen

Hur startar man egentligen den här? Måste jag verkligen läsa allt? Finns det inget mer avkopplande alternativ?

Du och jag orkar ta till oss rätt mycket information, annars skulle du inte läsa det här och jag skulle inte skriva det. Alla orkar inte. Och även du och jag vill ibland slippa tankemässig—och känslomässig—friktion. Tricket är att veta när, och planera för det.

Friktion pga den sociala upplevelsen

Ser jag dum ut nu? Kan jag prata med Siri eller Google när jag är bland folk? Vågar jag beställa det här fast jag är osäker på uttalet?

Människan är ett flockdjur och det krävs en del för att gå mot strömmen. När andra kan observera vårt beteende kan det skifta rejält. Det jag äter, läser, vågar hemma kan kännas jobbigare att äta, läsa, våga ihop med andra.

Friktion pga osäkerhet

Vad kommer krävas av mig? Hur ska det gå? Tänk om det blir fel?

Ibland bjuder beteenden motstånd bara genom att vara oförutsägbara. Innan du ens vet hur mycket tid, pengar etc som krävs så tvekar du. Osäkerheten är ett problem i sig. Du vill inte börja, för du vet inte hur du ska fortsätta eller hur det slutar.

Friktion pga vanor

Är det inte lättare att bara göra som jag brukar? När ska jag få till det här? Hur skulle det passa ihop med resten?

Nymodigheter kan skapa friktion även om de är billigare, snabbare och bekvämare på alla de sätt, bara genom att rubba status quo. Den som vant sig vid att göra saker på ett visst sätt fortsätter gärna på inslagen väg—”det fungerar bra som det är.” Att ändra vanor kan vara obekvämt i sig, särskilt innan man börjar.

Så, vilken är din svaga punkt?

Vi behöver alla få människor att göra saker. Inte minst oss själva. Och eftersom vi är bekväma kan det räcka med lite friktion för att inte orka göra som det är tänkt. Det finns alltid något annat som ligger nära till hands att lägga tid, pengar och ansträngning på. En svag punkt i någon av kategorierna ovan räcker. Hittar jag den punkten kan jag planera bättre.

Tim Wu, professor vid Columbia University, kallade nyligen bekvämlighet för ”den mest underskattade och minst förstådda kraften i världen idag”. Men beskrivningen var inte en enkelsidig hyllning till bekvämligheten. Den som bara söker bekvämlighet riskerar nämligen gå miste om en del av det som ger ett rikt och meningsfullt liv, menade han. Ibland ska saker få ta tid och vara svåra.

Ja, ibland är friktion nyttigt och emellanåt alldeles härligt. Men vill vi forma beteenden som kan bli frekventa, även när vi inte är supermotiverade, behöver vi fundera på var den passar och inte.