Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring bloggar om den digitala utvecklingen och hur den kan göra dina affärer och ditt liv bättre. Brinner för att man ska kunna bo i norra Sverige och ändå kunna arbeta med kul utmaningar, gör just det till vardags på Punkt PR i Umeå.


Publicerad 5 Augusti 2019

En automatiserad silly season

Jag skrev här på bloggen om hur min snart åttaårige son kontrollerar hela sitt fotbollsuniversum via Google. Nu har Google tagit det ett intressant steg längre. De håller inte bara koll på resultaten i realtid och skapar resultatlistor och tabeller, Google ger sig också in i ”silly season”. Ni vet den galna säsongen när fotbollsspelarna ska byta jobb.

I skärmdumpen ovan kan vi se att ”Rafael Leao började i AC Milan nyligen”. Den något klumpiga formuleringen på svenska kommer sannolikt av att en robot på Google själv har skapat en nyhet utifrån förändringar som har skett på diverse sajter. Klickar vi på nyheten ser det ut som nedan.

Det finns alltså ingen egentlig nyhetstext utan Google har skapat en egen ”nyhet”, eller ja i alla fall en rubrik, utifrån förändringar på sajter som Transfermakt och Wikipedia. Kikar vi på nyhet nummer fyra i min dump längst upp med rubriken ”Nicolas Pépé började i Arsenal FC nyligen” hamnar vi endast på Wikipedia, se nedan.

Kickar jag på den nyheten hamnar jag alltså direkt på Wikipedias artikel om spelaren i Pépé. Klickar jag på fliken ”Nyheter” får jag givetvis se ett urval av alla de nyheter som också finns om övergången, se nedan, men det är alltså inte någon av nyhetsförmedlarnas sajter som Google hänvisar till som förstaval om jag bara klickar på nyheten i mitt Google-flöde.

Google skapar alltså en egen variant av nyheten om Pépé utan att ”snylta” på någon annans nyheter. Sannolikt ett svar på alla stämningar om att Google utnyttjar nyhetsleverantörernas material utan att ersätta dem. Utan att veta i detalj hur detta fungerar gissar jag att det är ett väldigt automatiserat flöde som skapar dessa ”nyhetskort” för mig och min son. Vi kan till exempel se att roboten byter tempus mellan ”nyligen” och ”igår”, men i övrigt är det ingen vidare nyhetscopy.

Ska jag fortsätta gissa kommer det här säkert i förlängningen också att påverka nyhetsförmedlarna. Den snabba nyheten att Pépé går till Arsenal behöver de knappast ens berätta. Men jag vill givetvis veta mer om bakgrund, lön och annat och då kan förstås nyhetsförmedlaren fortfarande spela en roll. Spelet mellan nyhetskaparna och Google är minst lika spännande som fotbollens silly season…

/@jmjobring som rekommenderar nya singlen Blood Red med Refused för alla som börjar arbeta idag.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 April 2019

Min son lever på Google

Min sjuårige sons fotbollsintresse exploderade efter fotbolls-VM. Han startar därför varje dag med att kolla alla resultat på hemmets iPad. Helst innan han stiger upp. Resultaten från flera av de stora fotbollsligorna ska analyseras. Vilka var målgörare, vem fick sitta på bänken och hur gick det i matchen? Allt ska analyseras. Men han lämnar aldrig Google. Google bjuder idag på allt från tabeller till snabba sammanfattningar av i princip alla matcher och alla ligor. Och om han lämnar Google har han ingen koll på vem som ger honom den där videon med höjdpunkterna. Det kan vara Aftonbladet eller La Gazzetta dello Sport eller Fotbollskanalen. Han har ingen aning och bryr sig inte. Sjuåringens fotbollsnörderi startar och slutar i Google.


Min son och hans fotbollskompisar börjar och slutar sin fotbollsdag på Google.

Nej, min son utgör inget stort underlag för en trend. Men i ett inlägg på Linkedin skriver den alltid lika uppdaterade Ola Andersson (följ honom om ni vill ha koll på det digitala) om att Google resultaten har förändrats rejält på senaste tiden. Resultaten blir hela tiden mer innehållsrika. Det är idag allt oftare en video eller en bild eller en ”snippet”, en kort sammanfattning från t ex Wikipedia som gör att du inte behöver ta dig till Wikipedia för att få informationen, du får den direkt i Google.  Och tydligen har visningar av videosnuttar, bilder och snippets mer eller mindre exploderat på Google senaste tiden. Kolla graferna över bildvisningarnas utveckling nedan och ännu fler grafer i inlägget på Search Engine Roundtable där graferna kommer ifrån.

Vi ser alltså en väldigt stor ökning i hur många gånger det visas en bild bland de tre översta sökresultaten. Och de andra graferna visar liknande utveckling av hur Googles sökresultat innehåller allt mer information. Detta innebär att färre behöver lämna Google för att få reda på det de sökte efter. Oavsett om det är hur det gick på Camp Nou igår eller om du vill veta hur gammal Carles Puyol är (han är 41 år, du slipper googla).


Det är snart avspark på Camp Nou. Hur det gick hittar du i Google.

Men spelar det någon roll om min son får alla fotbollsresultat på Google? Ja. Utmaningen för alla som på något sätt bygger ett varumärke, oavsett om det är Aftonbladet eller Alfa Laval, är ju att om ingen lämnar Google hamnar de inte heller på vår egen webbplats. Den enda lilla digitala ytan vi fortfarande har kontroll över.

Är SEO-slitet lönlöst?
Google har förstås ett bra skäl att hålla kvar oss på Google, de kan visa mer reklam för oss. Medan vi sliter med att göra en SEO-vänlig webbplats och uppdaterar vår blogg för att vi ska hittas när våra presumtiva kunder söker på saker vi säljer, kämpar Google för att inte släppa iväg de som söker till vår webbplats. Nja, vi är inte riktigt där ännu. I alla fall inte om vi heter Alfa Laval, däremot har ju kanske Aftonbladet mer att fundera över hur de ska få besökaren att hinna uppfatta deras varumärke vid ett hastigt videobesök. Och ingen kan leva på att enbart visa hur det gick i matcherna och vem som gjorde målen eftersom Google gör det minst lika bra.

Samtidigt fäktar man ju i Bryssel om just det där. Hur mycket ska Google få visa utan att betala till exempel bildrättigheter för de bilder som syns i söket? Exakt hur långt detta kommer att dras av Bryssel eller Google är svårt att sia om. Google är ju trots allt i grunden en sökmotor och därför beroende av att andra bidrar med innehåll. Precis som de sociala medierna är beroende av att vi vill posta något. Skapar vi inget innehåll eller postar har de inget att visa. Eller är slutpunkten att de också själva skapar allt innehåll? Nej, troligen inte.

Konstig dragkamp
Egentligen är det svårt att se hur den här dragkampen kan sluta lyckligt. Jättarna på den ena sidan är extremt starka på egen hand, men samtidigt beroende av den stora massa av innehållskapare på andra sidan. Men massan av innehållskaparna konkurrerar egentligen inte med jättarna, de konkurrerar med varandra och har förstås därför svårt att dra åt samma håll. Eller så är det kanske inte ens en dragkamp? Alla är ju väldigt beroende av varandra, men samtidigt så väldigt ojämlika eftersom de ena parten har hunnit växa sig så stark.

Komplext och intressant är det i alla fall. Fast det bryr sig förstås inte min fotbollsintresserade sjuåring om. Bara han får sin fotbollsstatistik på morgonen är han nöjd. Att han dessutom, utan undantag, söker med rösten och inte skriver något i Google, är en helt annan historia, om än nog så intressant. Men den får jag säkert skäl att återkomma till.

/ @jmjobring som  just nu ofta får höra Gerry & The Pacemakers ta ton i Google Home-högtalaren.

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 14 Februari 2019

Fem saker jag lärt mig om poddande

Idag spelade jag och Jakob Rydberg in vårt tionde avsnitt av podden Jakob & Jakob – digital marknadsföring i spenaten – där vi pratar om digital marknadsföring för oss som arbetar utanför storstäderna. Vi har tio gånger satt oss ner i något litet rum med varsin mikrofon framför oss och försökt hitta relevanta saker att prata om som någon ska vilja lyssna på. Men vad har jag lärt mig av dessa tio avsnitt då?
1) Formatet är viktigt.
Våra avsnitt är mellan 35-50 minuter långa. Två personer som samtalar om ett huvudämne och några korta mer nyhetsinriktade saker. Ett klassiskt upplägg kanske, men jag tror det är en stor vinst att ha satt det innan man drar igång och sedan hålla sig till det, på ett ungefär. Det underlättar för lyssnaren och framförallt för dig som ska förbereda inspelningen. Det är lättare att fylla i ett par fack än att skapa något från noll varje gång. (Med det sagt är vi redo att rubba lite på formatet och börja plocka in gäster nu, så tipsa oss gärna om gäster du vill höra i podden. Enda kravet är att de ska verka norr om Dalälven.)
2) Använd Lagom mycket manus.
Vi har som sagt ett huvudämnen och korta nyheter. De senare är ofta enkla att hitta då vi båda är nördigt intresserade av den bransch vi verkar i. Där klrar vi oss ofta med en länk också plockar man ut godbitarna direkt under inspelning. Det förutsätter att man kan ämnet och har läst artikeln några gånger förstås. Det långa ämnet har vi heller inte haft jättesvårt att hitta, men det gäller att hitta det i tid så att båda två hinner fundera och skriva ner sina reflektioner innan vi sätter oss ner och poddar. Där klarar man sig inte utan anteckningar, men punktformen är att föredra så att du inte lockas att läsa innantill. Utan punkter kommer du garanterat att missa ett antal aspekter som du grämer dig över efteråt. Bra också om alla deltagare i podden hinner se varandras punkter, så att alla har ett hum om vad de andra ska prata om.

Jakob & Jakob in action, Rydberg till vänster och jag till höger.
3) Hitta nerven.
Vi sänder ju aldrig direkt, inte hittills i alla fall, så allt går att ta om, men vi försöker undvika det, vi vill ha en viss nerv i samtalet, så att det ska bli spänstigt och dessutom roligare för oss själva. Har man pratat genom allt i detalj innan blir det lätt att du tappar energi när man väl slår på mikrofonen. Vi försöker alltid ha något i bakfickan som kan överraska den andra lite. Var beredd på att vissa fel kan smyga sig in och att du kan behöva korrigera i senare avsnitt, men det är en del av samtalsformatet, allt går inte att få med och allt kan inte vara en absolut sanning.
4) Sjung upp.
Det är viktigare än man tror att verkligen peppa igång innan man slår på inspelningen. När jag arbetade på Sveriges radio fick man lära sig att det hörs tydligt när man ler i radio. Det stämmer i högsta grad även för poddandet, det hörs om man är pepp och har roligt, vilket man ofta har när man väl är igång och har diskuterat en stund i skarpt läge. Lägg därför en del tid på att snacka igång er innan, skrika, tjoa och få upp pulsen, helt enkelt. Då slipper ni en seg startsträcka för lyssnaren.
5) Sprid, sprid, sprid.
Som med allt annat innehåll gäller det att få ut det. Nu har vi varit så lyckligt lottade att Resumé lyfter upp vår podd och hjälper oss att få spridning, men är det en renodlad företagspodd ska du ha en spridningsplan på plats innan du börjar spela in. Kanske har ni också något branschorgan som behöver innehåll? Ta in gäster med egen stor räckvidd är ju ett klassiskt knep, då det är möjligt. Fundera som vanligt också genom vad du har för mål, så att inte inblandade eller ledning blir besvikna på satsningen. Podd är ett långsamt media där det tar tid att få upp lyssnandet, men du har sedan en väldigt lång svans eftersom det trillar in lyssnare långt efter att ni har lagt ut avsnittet. Många Lyssnar också ikapp när de springer på en podd som har kört ett tag.
Värt jobbet?

Är det värt allt jobb då? Ja, absolut! Men… jag tror det underlättar väsentligt om du har en vana att framställa innehåll i andra sammanhang, till exempel att du har bloggat eller skapat nyhetsbrev eller liknande, då det ju handlar mycket om att hitta och vaska ur det bästa ur det innehåll som flödar förbi eller finns på företaget.

Och ja, jag tror att många, många fler skulle ha mycket att vinna på att spela in en podcast, även företag. Du får en naturlig chans att fördjupa dig och visa att du behärskar det du pratar om, bygga expertrollen. Och du skapar ett väldigt intimt förhållande till någon när du får chansen att prata rakt in i deras öron.

/ @jmjobring som idag lyssningstipsar om vår podd Jakob & Jakob förstås

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 17 Januari 2019

Gör först, snacka sen

Nike gjorde det i slutet på året. Gillette inleder året med det. Försöker ta ställning. Den stora skillnaden är att Nike fixar det och Gillette får en massa skit. Varför?

Det enkla svaret är att Nike, liksom Starbuck och Ben & Jerry och en del andra stora amerikanska företag, har en klangbotten att få resonans i. De har arbetat med de här frågorna under en längre tid och förstått att varumärken måste ta ställning. När Gillette yrvaket kastar sig in i detta finns det ingen botten. De går från att ha varit sinnebilden för extremt stereotyp reklam till att helt plötsligt börja bry sig. Vem tror på det? Då är det väldigt lätt att de nedåtriktade tummarna plockas fram på YouTube.

Inte trovärdigt
Det kan också finnas en viss trollfaktor i de negativa kommentarerna då Gillette ger sig på själva manligheten, vilket brukar vara ett känsligt område för Internet-trollen. Men mest hänger nog detta på att vi inte tror på när någon helt plötsligt vaknar upp och skriker rakt ut.

Att tänka på för dig som också måste börja arbeta med det syftesdrivna; starta  med insidan. Inled inte med att ropa ut hur bra ni är. Gör först, snacka sen, är en enkel och bra devis i detta sammanhang. Då brukar det funka bättre än det gjorde för Gillette. Med det sagt, som en kollega precis sa, ”jag ser hellre att min son ser den här reklamfilmen än alla reklamfilmer Gillette har gjort tidigare i historien.” Så är det ju definitivt.

/ @jmjobring som nu också är med podd, lyssna gärna här.

 

Dela blogginlägget:

Enligt statistik så har nästan var femte hushåll i USA idag en aktiv högtalare i hemmet. Häromdagen släpptes Google sin assistent även på svenska och började sälja Google Home. Så nu står det en sådan i mitt kök och svarar på frågor, så gott den kan.  Det som är tydligt efter någon veckans användning är:

  • Den väljer geografiskt nära om jag frågar efter var jag kan köpa t ex ett kylskåp, den föreslår med andra ord aldrig en webbbutik. Bra för miljön, obra för e-handlarna.
  • Om jag använder uttryck som ”bästa” och ”godaste” så rankar den efter betygen från Google och släpper den geografiska rankingen. För restauranger som lever på take away gäller det alltså att börja få goda recensioner på Google, men även för den som säljer stövlar eller kylskåp spelar recensionerna på Google snart alltså roll.
  • Funktionen att lägga till saker på en inköpslista är väldigt praktisk, men själva listan är sedan en väl gömd feature i mobilappen Google Home. Kan tänka mig att ICA eller COOP skulle vilja kliva in där.
  • Barnen tycker om skämten som den levererar 😉

Här finns även en lite hint från ”Think with Google” med ett exempel på hur man  har använt ljud på ett kreativt sätt.

Vill du höra mer om mina första intryck av Google Home (och en hel del annat) kan du som bloggläsare tjuvlyssna på en ny podd som jag och en god kamrat kommer att lansera i dagarna ”Digital marknadsföring i spenaten” av Jakob & Jakob.

/ @jmjobring som ofta ber Google Home att ”spela Robyns nya album på Spotify

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 24 Oktober 2018

Döden, döden…

Det sägs att Astrid Lindgren inledde telefonsamtalen med sina systrar Ingegerd och Stina i telefon med orden ”döden, döden” för att ha det avklarat. Idag undrar jag om det låter likadant när chefredaktörerna för småtidningarna ringer varandra? I min gamla hemstad går nu Laholms tidning i konkurs och i min nuvarande hemstad Umeå kastade gratistidningen Umeå tidning in handduken igår.

Ingen av de här konkurserna var speciellt oväntade, men väldigt sorgligt förstås. Laholms tidning har under många år haft det tufft gentemot konkurrenten Hallandsposten, men grundproblemet är förstås färre läsare och färre annonsörer. Laholms tidning kämpade på i 87 år.

Umeå tidning höll ut i sex år, men var också en ganska knepig produkt redan från början. Det var en gratistidning som skulle konkurrera med en annan gratistidning och en väldigt stark prenumerationsbaserad lokaltidning. Mest förvånade var kanske att de höll ut så länge.

Spelar döden någon roll?
Men spelar den här döden, döden då någon roll? Ja, på flera plan. Det mest uppenbara är att bevakningen av Laholm och Umeå försvagas. Nu kanske ingen av tidningarna var kända för grävande reportage, men ingen affärsidkare eller kommunalråd skulle vilja bli uthängd av dem. Den risken är borta, även om det finns bevakning kvar på båda orterna förstås.

För affärsidkare i de båda regionerna har också en annonsplats försvunnit. Även om jag villigt erkänner att jag många gånger har ifrågasatt nyttan med de här annonsaffärerna jämfört med våra stora digitala plattformar, så har de förstås spelat roll för alla de som ändå har valt att annonsera där. De har en annonsplats mindre nu.

Den tredje är att småtidningarna alltid har varit goda plantskolor för journalister. Laholms tidning har till exempel fostrat chefredaktören Fredric Karén på Svenska Dagbladet som har gjort sådan succé där att han nu ska göra ett år i Toronto för att hjälpa ett mediehus där att bli mer digitalt. Var ska journalisterna nu starta sin bana? Och ja, vem kommer överhuvudtaget att vilja utbilda sig till journalist?

Borde Karén åkt hem?
Karén borde kanske ha åkt hem till Laholm istället för att åka till Toronto och rädda tidningar? Men inte ens Karén skulle nog ha klarat av att rädda den sjunkande skutan Laholms tidning. En annan händelse som ser ut som en tanke är att Mittmedia häromdagen till slut slutade skylla sina dåliga annonsaffärer på Facebook och Google i ett väldigt intressant inlägg på Medium. De skriver bland annat att ”Hela sanningen måste vara historien om den traditionella mediebranschens tillkortakommanden och oförmåga att förnya sin affär, i flera dimensioner.

Kort sagt är döden, döden högst närvarande i mediebranschen fortfarande även om många mediehus nu både har kommit till insikt om sin egen oförmåga att haka på konkurrenternas sätt att behandla sina kunder och att flera har fått igång sina digitala prenumerationer. Låt oss hoppas att de blir bättre på att vårda och exploatera sina urstarka varumärken, som de ju så ofta är. Jag hoppas i alla fall att vi slipper läsa fler mediedödsannonser på ett tag. Kämpa lokalmedier. Vi behöver er.

/ @jmjobring som tröstar sig med Greta Van Fleets nya album som låter ungefär som Laholm gjorde när jag bodde där.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 28 September 2018

Vilken ö vill du bo på?

Ett inlägg på LinkedIn från författaren och föreläsaren Mark Schafer fick igång mig. Jag tror det är enkelhet i liknelsen som tilltalade mig. I korthet jämför Schafer olika målgrupper som invånare på olika öar. Ska vi – vårt varumärke – ta oss i land och bli välkomnade på ön måste vi tillföra något. Vara ödmjuka, snäll och bjussiga för att inte bara betraktas som en påträngande och objuden gäst. Här är Mark Schafers lista över beteende vi måste visa upp för att vara välkomna på ön:

  • Be a friend. Fit in and belong. Be useful.
  • Respect our time, our freedom, our privacy.
  • Come alongside us and be there when we need you.
  • Show us that you share our values, even if it makes you unpopular on other islands. If we’re going to be loyal to you, you have to be loyal to us.
  • Be a great neighbor and help us even when we’re down. Especially when we’re down.
  • Create some fun experiences that show us what life is like beyond our limited view of this island.
  • Don’t just tell us you’re great and you belong here. We want to see it — here and now on this island. That is the only thing we’ll believe.
  • Never, ever, interrupt us, annoy us, or show up uninvited. That’s just rude.

Ja, egentligen självklarheter, men handen på hjärtat: Kvalar ditt varumärke in på ön? Eller om du är konsult; hjälper du verkligen dina kunder att bli goda öbor?


Just den här ön ligger i Umeälven och befolkas endast av ett falkpar, men det finns andra mer befolkade öar vi väldigt gärna vill åt.

Influencern kan släppa iland dig
Jag drar gärna liknelsen vidare från Mark Schafers resonemang. Vi kan till exempel jämföra en influencer med någon som bor på ön. Influencern kan mot betalning hjälpa oss att komma iland på ön om de verkligen tror att vi delar deras värderingar. En riktig influencer vill ju inte riskera att själv kastas ut från ön, därför kan hen inte heller riskera att släppa iland vem som helst. Men när allt stämmer kan de vara en utsträckt hand som hjälper dig in på ön. Men väl där måste du ändå förstå hur du ska uppföra dig. Du måste ständigt bevisa att du hör hemma på ön.

Som sagt. Självklarheter. Men fortfarande svåra att alltid leva upp till. Vi ses på ön. Här är länk till Mark Schafers Linkedin-inlägg igen.

/ @jmjobring som lyssnar på upptempo Elias för att hålla jämn takt med höstvindarna.

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Hyser verkligen stor respekt för Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski. Inte minst tidningens gedigna arbete med att granska hur Sverigedemokraterna och andra högerextremister agerar på de sociala medierna. Men jag tycker inte att Wolodarski ledare igår levde upp till det han själv skriver om att  ”Vi måste alla bli mycket mer medvetna om hur sociala medieplattformar fungerar och hur enkla de är att manipulera.” Här kan du läsa ledaren.

Den statistik Wolodarski visar upp kommer, enligt den skärmdump som finns i inlägget, från Crowdtangle. Jag ska vara tydlig med att jag inte har någon egen erfarenhet av det verktyget och vet ej hur pålitlig källa det är, så jag utgår endast från den statistik som syns i skärmdumpen. Och när jag försöker analysera den statistik som framgår där tycker jag att Wolodarski blandar ihop hur många människor som har nåtts och interaktioner. Det finns inget exakt likhetstecken mellan dessa båda på Facebook.

Samband finns, men inget likhetstecken
Jo, vi vet alla att interaktioner påverkar räckvidden positivt på Facebook, där har Wolodarski helt rätt. Men vi ser inget i den här statistiken om hur många individer Sverigedemokraternas inlägg nådde. Vi vet att SDs alla anhängare är väldigt aktiva på sociala medier. Därför kan vi egentligen inte dra någon slutsats om hur många som har sett SDs inlägg genom att se att de hade 3,43 miljoner interaktioner. Många interagerade absolut, men det kan vara samma individer som interagerar och ser SDs videos, det behöver inte nödvändigtvis ha inneburit att de har kommit ur ”sin egen bubbla” speciellt effektivt. Snarare tyder det kanske på motsatsen då denna statistik inte på många punkter överensstämmer med valresultatet, som Wolodarski också påpekar senare i texten.

Antal följare intressantare mått just här
Däremot kan vi se att deras antal följare har ökat procentuellt mycket. Det är i jämförelse med övriga punkter i den redovisade statistiken ett tydligare tecken på att SD når fler. Där ser vi svart på vitt att det är fler individer som har börjar gilla deras sida, om vi bortser från att det kan var en viss mängd fejkade konton. Medborgerlig samling har ökat med hela 169 %, å andra sidan från hyfsat låg nivå, och i antal handlar det enligt statistiken om drygt 10 000 nya följare. Men dock en stor ökning förstås. Vi som arbetar med detta vet att vi inte egentligen ska stirra oss blinda på hur många som följer oss eftersom vi inte har någon nytta av följare som inte är relevanta. Men om vi bortser från det kan vi ana att de har nått fler eftersom antalet följare ökade. Så där har Wolodarski en poäng.

Facebook påverkar
Jag vill verkligen inte förringa sociala medier eller Facebooks förmåga att påverka människor. Jag arbetar med rådgivning i dessa frågor, så jag vet att de är utmärkta plattformar för påverkan och kommunikation. Och jag tycker, som sagt, att DN gör ett ypperligt arbete med att kartlägga dessa. Dock är det olyckligt när penseldragen blir alltför breda och svepande och slutsatserna inte riktigt backas av den statistik som redovisas, som jag tycker att Wolodarski riskerar att göra här.

Wolodarski slutsats att ”Betydligt värre var att Facebooks system gjort det möjligt för inhemska aktörer att kraftigt blåsa upp sin storlek och i praktiken översvämma plattformen med sin propaganda. Därigenom skapas illusionen av en massrörelse.” är därför rätt tveksam om den håller. I alla fall utifrån den redovisade statistiken. Vad en massrörelse är kan man förstås diskutera, men ur statistiken vet vi, som sagt, inte hur många de faktiskt nådde ut till. Vi kan däremot se att:

– SD har varit det parti som har varit mest aktivt i sina egna kanaler med 4,71 inlägg per dag, vilket är ganska högt sett till de andra partierna.

– SDs följare har uppenbarligen varit väldigt aktiva och interagerat på inläggen.

– SD har klart flest tittare på sina videoinlägg, men de kan också har postat en större mängd videoinlägg än övriga och i så fall är det ju inte så konstigt att fler har sett deras videoinlägg än övriga partiers. Om detta vet vi inget av denna statistik, vi vet bara att SD har postat klart flest inlägg, så det är inte orimligt att de också har postat fler videoinlägg.

– Antalet följare av SD och Medborgerlig samling har ökat avsevärt under valrörelsen vilket högst troligt  innebär att fler har fått ta del av deras inlägg.

– Vi kan inte i denna statistik se hur många individer som har sett något av det SD eller något annat parti har postat.

Jag tycker som sagt mycket om DNs artikel ”Så tog högerpopulisterna över – med hjälp av SD” och massor av annan granskning runt valet, därför blir det extra olyckligt när chefredaktören inte riktigt håller sig till slutsatserna. Keep up the good work DN!

/ @jmjobring som idag lyssnar på Parcels luftiga Lightenup och laddar måndag.

 

 

Dela blogginlägget:

Det är rätt ovanligt att stora amerikanska börsbolag annonserar i min lokaltidning Västerbottens-Kuriren. Att de dessutom köper en helsida för att berätta om något annat än att jag ska köpa deras produkt är, vad jag vet, helt unikt. Men häromdagen fanns där faktiskt en helsida från Facebook med den rätt försynta rubriken ”Tillsammans kan vi motverka falska nyheter”. En helsida med tips om hur jag ska avgöra om en nyhet är falsk eller korrekt.

Vi tar det igen: Ett stort amerikanskt börsbolag annonserar med en helsida i min lokaltidning utan att vilja sälja något. De vill förstås indirekt sälja på oss idén om att deras produkt är bra och att de verkligen anstränger sig för att göra den bra för alla. De vill förstås tvätta bort stämpeln om Facebook som bärare av falska nyheter och snedvriden påverkan på demokratiska val. Men ändå. Hur du än vänder och vrider måste vi nog tillstå att det är ett ganska ovanlig tilltag för ett vinstdrivande börsbolag.

Och ändå är Facebook ofta uthängda och utskällda i media.  Det är inte helt lätt att vara störst och först.  Bamse brukar väl säga att ”Den som är stark måste också vara snäll”. Jag tycker faktiskt att Facebook anstränger sig en hel del för att vara snälla. Sedan måste man också komma ihåg att de ständigt bryter ny mark. Ingen har gått före och gjort samma sak tidigare. Det finns ingen kompass att navigera efter. Men i min bok är Mark Zuckerberg ändå en förvånansvärt bra kapten för den stora men ibland lite skakiga skutan Facebook.

Vi lever i intressanta tider.

/ @jmjobring som idag tappar hakan av Greta Van Fleet.

 

Dela blogginlägget:

Först av allt. Det är ingen brådska. Din utbildning är ingen färskvara. Den är högst troligt redan gammal när du har gått färdigt. När du sedan kliver in på ditt första kommunikationsjobb kommer du ändå att behöva lära dig en massa nytt. Så, passa på att njuta. Ge dig ett par år med rikstagande när du har ekonomin tryggad med studielån. Starta upp något med några kompisar, tågluffa runt jorden på något lov, fotvandra till Nordkap, inse att du har ganska lång tid kvar att leva och arbeta. Kolla gärna in galne Gary Vs video. Ja den handlar om Graduation Day, men tänk om du börjar fundera i hans banor redan när du börjar studera. Jojo, det gäller att alltid lyssna på Gary med en rejäl amerikansk nypa salt, men det fattar du.

Nummer två är att du ska börja kommunicera. Visst, du är i en generation som vi kommunikationsarbetare tycker är grymma på att kommunicera digitalt. Ni är ju födda in i det.  Snapchat är inte konstigare än Facebook för dig. Men jag ser dig inte kommunicera på de ställen där vi kommunikationsproffs kommunicerar. Jag vill se dig börja blogga på Linkedin om det du brinner för. Jag vill se dig följa och konversera företag och inflytelserika personer du vill arbeta med i framtiden. Även om du inte ska ha bråttom vill jag börja höra av dig för jag vill vet vem jag ska anlita för vad i morgon. Jag vill veta vad du brinner för.

Det tredje. Var ödmjuk, men ifrågasätt allt. Kaxighet är bra och behövs ofta. Men du är inte Zlatan innan du har tillbringat 10 000 timmar med fotbollen vid fötterna, hur begåvad du än är. Var öppen och ta in, men köp inte allt utan värdera och gör om till ditt eget. Visst gör vi saker på fel sätt, visst har du bättre lösningar på en herrans massa saker, det är så världen blir bättre. Men världen blir inte bättre om du aldrig når fram till förändringen eftersom du stänger dialogen genom att vara för avfärdande. Så se till att ifrågasätt, men var samtidigt ödmjuk.

Det fjärde är att dela med dig. Delar du får du tillbaka. Även om du en dag vill bli konsult och ta betalt för att dela med dig av kunskap kan du aldrig dela med dig för mycket. Det finns ändå alltid saker kvar du kan lära ut. Men poängen är att du bygger vänskap och lojalitet om du bjuder på det du kan och vet. Du ökar på så vis din chans att hamna top of mind när någon börjar fundera på det du brukar dela med dig av. Det hänger förstås också ihop med punkt två ovan.

Det var mina fyra korta tips för ett långt och roligt liv i kommunikationsbranschen. Hör gärna av dig till mig eller någon annan du springer på om du vill ha fler tips eller undrar över något. Jag lovar att de allra flesta av oss kommer att försöka besvara dina frågor. Vi behöver ju alltid bli fler och vi behöver framförallt alltid få in nytt blod in branschen.

Lycka till och kör hårt!

/ @jmjobring som idag har Say Lou Lou i lurarna.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 21 Juni 2018

Kommer IGTV att lyckas?

Igår lanserade Instagram en egen TV-app – IGTV. Tanken är att skapa ett evigt flöde av rörligt material som består av lite längre filmer än de som finns på Instagram. De ska även bjuda in kreatörer som får bidra med sina verk, förmodligen mot någon slags finansiell ersättning. I stående format, som vi är vana att använda Instagram.

Instagrams förhoppning är förstås att knipa åt sig lite av de reklampengar som söker nya format bortom TV-reklamen. Det har gjorts många försök åt det här hållet av både Snapchat och i viss mån Facebook, men på något vis känns det som att Instagram faktiskt ligger ganska bra till att lyckas. De har förstås redan en publik som är visuellt orienterad och delar av den äldre publiken missade kanske också lite av YouTube-tåget. De är lite äldre och mer trögrörliga och för dem finns ingen självklar plattform som ersätter slötittandet på TV.

Köpstark publik
Det andra som talar för Instagram är att de har en relativt sett köpstark publik, jämfört med t ex Snapchat. Den stora nackdelen för allt som ska ersätta TV-reklam är förstås formatet. Det är svårt att skapa riktigt känslomässiga filmer i ett vertikalt format på en liten skärm. Där slår ju ingen TV eller bio.

Det ska bli spännande att följa Instagrams försök. De har ju en miljardpublik att dra med sig in i nya appen, så förutsättningarna är hyfsade från start. Men vi vet sedan tidigare att det är långt ifrån någon garanti för att lyckas.

/ @jmjobring som laddar för semester med lite otippade Sangen for Livet med Savage Rose.

Dela blogginlägget:

Se när Googles AI på egen hand ringer upp och bokar in sig hos hårfrisören och restaurangen.

Klarar Googles AI av det här så bra undrar man ju lite hur långt borta det är att en hel del av det du och jag gör idag kan ersättas av AI i morgon?  ”Google skriv ett blogginlägg om Googles senaste AI-utveckling”. Det kan ju inte vara speciellt svårt. Kanske ska vi följa upp med ”Google, kör en annons riktad mot 25-55-åriga reklamarbetare i Stockholm om bloggposten du har skrivit”.  Vad ska jag göra då? Jag får kanske fråga Google om det också…

/ @jmjobring som bjuder på den låt som Spotifys AI la först i min lista över nya releaser den serverar mig varje fredag: Hunger med Florence + The Machine.

 

Dela blogginlägget:

Senastförhöret av Mark Zuckerberg igår var härlig underhållningen för en som gillar både digitalisering och politik. Man kan konstatera att amerikanska senatorer kanske inte har bäst koll på hur Facebook fungerar, och det kanske man inte ska begära heller. Det var också rätt tydligt att de talade mer till sina väljare än ställde frågor till Mark. Men vissa intressanta saker sipprade ändå fram, mest intressant var kanske ändå hur ofta AI kom upp som ett svar.

AI ska övervaka oss
Svaret från Mark Zuckerberg på hur övervakningen ska bli bättre var många gånger AI (Artificiell Intelligens). Facebook verkar ha en stor tro på att de ska kunna programmera sig till en bra övervakning av allt vi postar istället för att behöva anställa horder av människor som ska manuellt gå genom anmälningarna som kommer in från användarna. Mark är en teknikkille, vilket kan förklara en del av hans övertro på teknikens möjligheter, men det är nog inte hela förklaringen. Facebook lär ha hyfsat på fötterna för vad de tror om AIs möjligheter för att Mark ska kunna använda det som svar så många gånger i ett senatsförhör.

Ingen konkurrens
En annan intressant punkt var att Zuckerberg hade svårt att säga vilka konkurrenter de har. Och här kommer säkert många senatorer att ta vidare och vilja lagstifta för ökad konkurrens, vilket förstås kommer att bli väldigt både krångligt och kanske farligt? Amerikaner brukar ju gilla att prata om fri konkurrens, t ex tvingades väl Microsoft till eftergifter en gång i tiden när de gjorde sin webbläsare till default i Windows eftersom de hade för stor marknadsandel.

Betald version
Är vi beredda att betala för att slippa annonser på Facebook? Zuckerberg gläntade på den dörren ett par gånger. Dels sa han att att ”vissa delar av Facebook kommer alltid att vara gratis”. Men han sa även att det kunde vara värt att överväga en betalversion. Så den dörren öppnades mer än någonsin tidigare.

Dopamin är ingen drivraft
Mark fick även frågan om Facebook någonsin hade tagit hjälp av någon extern byrå för att göra Facebook så beroendeframkallande som möjligt, vilket han förnekade. Det är ju det som rörelsen Time Well Spent skjuter in sig på, som jag ha skrivit om tidigare. Att sociala medier är så beroendeframkallande att de är skadliga för oss. Men det svaret gled Mark undan ganska enkelt.

Diskussionen är igång
Den stora behållningen från gårdagens förhör är ändå att frågor om hur vi vill ha det på nätet börjar diskuteras mer öppet och allmänt. I förlängningen är det en extremt viktig diskussion som nu har startat och som verkligen är efterlängtad. Facebook är förstås den viktigaste aktören i det här och Mark Zuckerberg var väldigt tydlig med att han är villig att hjälpa till på alla sätt han kan. Och jag tror på honom.

Jag är ändå glad att det är just Mark Zuckerberg som har grundat och kontrollerar Facebook. Det kunde ha varit sju resor värre. Gör tankeexperimentet att byta plats på Trump och Zuckerberg. Hur skulle världen se ut då? Vem har egentligen störst makt just nu? 

/ @jmjobring som idag lyssnar på Trudge.

 

Dela blogginlägget:

Det är minst sagt inne att tycka illa om Facebook. Förutom rörelsen Time Well Spent som jag har skrivit om tidigare  har flera av de amerikanska poddar jag lyssnar på dissat Facebook ur ett antal olika vinklar. Här hemma har nästan Google drabbats mer, läs t ex Cervenka i Dagens Industri och Ebba Busch Thor som ondgör sig här, för att bara ta några exempel. Men åter till Facebook, vad handlar kritiken om egentligen? Jag ska försöka summera hur jag uppfattar kritiken just nu och vad jag tror att den kommer att leda till. Det blev lite långt, men de här resonemangen går inte att förenkla hur mycket som helst, de måste få ta tid. Häng med, om du orkar.

1. Facebook är för stora och bör regleras.  Här jämförs Facebook ibland med  elföretag eller stora TV-nätverk. Dessa har aldrig tillåtits bli hur stora som helst medan vi nu har släppt fram Facebook till att bli hur stort som helst. Problemet är delvis att Facebook, och de andra stora plattformsbolagen som Google, är födda i en värld utan gränser. Tidigare har vi nationellt, eller på union-nivå, reglerat storlek och marknadspenetration, men de här bolagen följer inte de geografiska gränserna som våra lagar och regleringar använder. Samma sak gäller när de smiter från skatterna. De registrerar sina bolag där det är låg skatt, men finns ju så att säga överallt. Lyssna t ex på Andrew Keen i podden Six Pixels of separation. Men var börjar man reglera och vad ska man reglera?  Det är väl egentligen storleken som är den springande punkten, plattformen är för stor. Okej, men hur ska man bryta upp den? Ska Facebook brytas upp per geografiskt land? Knappast möjligt eller ens vettigt. TV-nätverken och även mediehusen regleras genom att de inte får ha hur många kanaler eller öga hur många publikationer som helst. Den liknelsen haltar också på så många plan. Jag har svårt att se hur man ska kunna reglera, men jag är verkligen ingen expert på handel eller regleringar, så kanske är det möjligt att med lagar och regler begränsa Facebooks storlek. Men vad tycker börsbolaget Facebook om det? En vild gissning är att de skulle göra allt för att runda alla regleringar på samma sätt som de rundar geografiskt avgränsade skatter. Advokaterna skulle tjäna pengar, alla andra skulle nog bara slita sitt hår.

2. Facebook gynnar näthatet. Genom att gynna inlägg som engagerar, både positivt och negativt, har Facebook skapat en nätkultur som bygger på engagemang. Detta har utnyttjas av mediebolag som har byggt hela industrier med klickbeten och som nu klagar att de inte får räckvidd, men de kanske vi kan bortse från här. Mer allvarligt är förstås att algoritmerna har gynnat de extrema åsikterna som skapar mest engagemang, alltså de där ute i kanterna. Det har blåst in vind under vingarna på många som inte på annat sätt tycker sig ha en röst. Men frågan är om vi inte bara skjuter budbäraren här? De extrema åsikterna har förstås inte skapats av Facebook, men har Facebook med sitt sätt att bygga en affärsmodell runt insamlingen av data om användarna underbyggt att de extrema rörelserna har fått växa? Ja, kanske är det så. Men hur ser alternativet ut? Vem och hur ska vi censurera de hatiska åsikterna på ett fritt Internet? Facebook censurerar ju till exempel ammande kvinnor, som vi i vår kultur är helt bekväma med att visa.

Facebook är ett företag

Viktigt att komma ihåg här är att Facebook är ett företag som har sina regler för sin tjänst, tycker man inte om dem kan man lämna. Men håller det argumentet när de är så stora som de är? Eller börjar de bli att betrakta som ”Internet”? Hur vi än vänder och vrider är det knappast Facebooks ”fel” att väldigt olika åsikter och kulturer sprids fritt. Det är förstås i grunden också positivt och skulle inte upphöra även om Facebook tröttnade på alla klagomål och stängde ner. Vad skulle hända då? Ja, då skulle högst troligt nästa plattform, som t ex Vero, få en massa användare och ganska snart hamna i samma problem. Även om den nya plattformen kanske inte bygger sina algoritmer att gynna engagemang måste de snart nog bygga in någon slags sorteringsfunktion för att inte användarna ska ledsna på att bläddra i ett helt kronologisk flöde. Eller? Och nog skulle trollen och hatarna ganska snabbt leta sig in och börja behärska den nya plattformen också?

En lösning på dessa problem är förstås att Facebook, YouTube och de andra plattformarna börjar ta ansvar för allt som postas, som t ex Dagens Nyheter och Resumé gör. Ansvarig utgivare och hela paketet. Men är inte det att jämföra päron och clementiner? Återkommer till denna fruktkorg strax.

Finns en fin sida också

Men, jag tycker att vi tenderar att glömma bort att Facebook högst troligt också hjälper miljontals människor att hitta likasinnade runt om i världen. Högst troligt gör plattformen utanförskapet mindre än tidigare för många individer som kanske har svårt att hitta kompisar på den fysiska hemorten. En lätt vilsen punkare i Laholm på åttiotalet hade älskat att hitta likasinnande från hela världen i en Facebook-grupp. I mitt bostadsområde har vi väldigt stor glädje av vår Facebook-grupp. Vi hittar borttappade katter och skäller på varandra om skitiga soprum. Ett antal miljoner företag stärker dagligen sina affärer med hjälp av den extremt avancerade annonsplattformen som Facebook faktiskt också är.

3. Facebook tar inget ansvar för innehållet. Vi var inne på detta ovan. De etablerade medierna älskar att hacka ner på att Facebook, YouTube och i viss mån Google, inte anser sig vara ett medieföretag. När Facebook och de andra säger så tar de heller inget ansvar för innehållet som postas på deras plattform. För traditionella mediehus är detta en given angreppsvinkel eftersom det är så deras affärsmodell fungerar och har fungerat sedan Gutenberg uppfann tryckpressen. De skapar innehåll som vi vill ta del av och helst vill betala för. I utbyte ser de till att det är bra innehåll utifrån en räcka kriterier som jag som köpare tycker om. Men Facebooks affärsmodell är en helt annan. Där är inte innehållet affären. Där är användaren affären. De knyter ihop mig som användare med andra användare och ser till att samla in data om oss båda under tiden, datan är sedan det de säljer vidare till annonsörer. I viss mån säljer även de traditionella mediehusen datan om användarna till annonsörer, så där möts dessa båda affärsmodeller. Men i grunden är de alltså fundamentalt olika.

Den traditionella modellen kommer aldrig fungera

Och de traditionella mediehusen inser förstås också att deras modell med kurerat innehåll aldrig skulle gå att överföra på Facebook och YouTube. Då skulle Facebook behöva anställa så många att det inte längre skulle bli lönsamt. Fullföljer vi den tanken ska vi kanske inte tillåta plattformar där människor pratar med varandra utan övervakning, för då spårar det ur. Det låter inte så fräscht, eller hur? Men finns det en medelväg? Vi vet inte. Men det de försöker göra nu är att anställa ganska många övervakare och ge oss användare redskap så att vi kan hjälpa till i arbetet med att stävja näthat och extremism. Men räcker det? Det vi vet är att det aldrig kommer att bli hundraprocentigt rent från skit. Och är det upp till oss som använder en tjänst att se till att den fungerar bra eller är det upp till det vinstgivande börsbolaget bakom tjänsten att se till att den fungerar bra? Svaret är långt ifrån givet och sista ordet knappast sagt.

4. Facebook utnyttjar cyniskt vår strävan efter att inte missa något. Här kommer Time Well Spent-rörelsen in, som lite ironiskt finns på Facebook. Och är det något som kommer att skaka om Facebook under året tror jag att det är detta – att Facebook så hänsynslöst nyttjar sin stora kunskap om vårt notisbegär så cyniskt att vi får nog. Att vi rent av kanske kommer fram till att det inte är nyttigt för oss att hela tiden kika efter notiser om vad som har hänt eller om någon har gillat mitt inlägg. Är det kanske lika beroendeframkallande som rökning? Är det kanske lika illa för våra själar som knark för våra kroppar? Den här debatten är relativt ny, men just nu ganska högljudd.

Jag vacklar …

Personligen vacklar jag väldigt just nu. Jag utnyttjar dagligen Facebooks fantastiska annonskraft för att hjälpa mina kunder och hade haft väldigt mycket svårare att nå ut med mina egna deckare utan Facebooks annonsplattform. Men jag är själv rätt less på hur klistrigt och kletigt det är. Hur enkelt det är att sitta och skrolla bort ett par minuter, som inte egentligen har gett mig något tillbaka. Jag har i alla fall stängt av autostarten av rörligt innehåll på mobilen, vilket jag faktiskt tycker hjälper. Det gör mitt skrollande lite sundare. Och jag älskar verkligen den tanken som Facebook bygger på. Att vi ska kunna mötas oavsett avstånd och andra fysiska hinder. Jag är dessutom född med en positiv grundsyn, så jag är övertygad om att vi löser detta också. Det finns inget sätt att backa heller. Vi kan och ska inte reglera bort människors längtan efter att lära sig mer om varandra. Vi måste ”bara” lära oss att hantera det på rätt sätt. Eller är jag bara naiv?

/ @jmjobring som låter El Perro De Mar sätta musik till detta inlägg med Freedom Is A State Of Mind.

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 Februari 2018

Är H&M nästa Lajkat?

Du har säkert läst i veckan att Schibstedt lägger ner sin viralsajt Lajkat. Orsaken är att vi annonsörer inte behöver Lajkat för att nå ut, vi kan själva annonsera direkt på plattformar som Facebook och Google. Omvägen via sajter som Lajkat behövs inte på samma sätt då de, liksom annonsörerna själva, märker av svårigheten att få räckvidd utan att betala för den.

Samtidigt ser vi en trend där mediehusen, i alla fall om vi ska tro de siffror de redovisar, lyckas bättre och bättre med sina betalväggar. Läs t ex om SvDs ökning i höstas och Dagens Nyheter som nåde 100 000 digitala prenumeranter i juli förra året.

Det ser i varje fall på ytan ut som att medierna nästan är igenom sitt stålbad. Vissa gick under och drunknade, andra kämpar fortfarande förtvivlat mitt i badet men vissa verkar ha lyckats ta sig genom. Stålbadet kan vi också kalla för digitalisering även om det redan är ett slitet uttryck.

Många har stålbadet kvar
Men använder vi mediernas glasögon och tittar ut ur mediebubblan ser vi hur andra branscher inte ens har börjat doppa tårna i badet medan andra har börjat simma så smått. En bransch som snart är i badet är klädbranschen.  Stolta flaggskepp som H&M har gått kräftgång både på börsen och på sista raden i kvartalsrapporterna. Vi ser också hur småbutikerna i våra städer kämpar för sin överlevnad för att hitta sin produktfördel gentemot hemburna paket från nätjättar som Nelly och Footway med flera.

Samtidigt drunknar Postnord redan i paket från Kina, främst från köpappen Wish. Men det är bara början. Amazon har inte etablerat sig i Sverige ännu. Inte heller den Kinesiska jätten Alibaba är väl riktigt etablerad mot slutkund. Men finns det verkligen några paralleller med mediebranschen? Ja, jag tror det. I alla fall tror jag att det finns saker att ta med från mediebranschens stålbad in i klädbranschens.

REA inte bort själen.
Mediehusen fick panik i Internets ungdom och släppte allt de hade för händerna och reade ut alla sina nyheter på den egna webbplatsen. Allt var gratis och allt skulle finansieras enligt den gamla modellen där annonsörerna stod för merparten av inkomsten och prenumeranten för en försvinnande liten del. Sedan kom Facebook och Google och mediehusen agerade på samma sätt en gång till. Alla nyheter reades ut igen. Det man inte förutsåg var att ingen såg deras egna annonser på den egna sajten längre. Och vad värre var; Facebook och Google var så otroligt mycket bättre på att skapa annonsplattformar än mediehusen. Mediehusen började förlorade i båda ändar – besökarna läste gratis och annonsörerna annonserade direkt på samma plattform som alla läste nyhet på, alltså inte på mediesajternas plattformar utan nätjättarnas.

Mediehusen har ju så smått hittat tillbaka till sin själ efter storrean. De vågar stå upp och ta betalt för det de skapar. De har i alla fall inlett resan mot att bättre förklara skillnaden på fri information, underhållande klipp och kvalitetsjournalistik.

Går det att översätta?
Och för klädbutiken då? Ja, lägre pris kan förstås driva in folk kortsiktigt till butiken, men ingen kan konkurrera prismässigt med Alibaba eller Amazon. Gör inte om misstaget med mediehusens storrea! Då blir ni Lajkat. Kika istället på hur de stora mediehusen agerar nu. De rätar på ryggen och satsar allt på kvalitet och vågar sätta upp en betalvägg för att ta betalt.

Ska vi översätta det till en lokal butik kanske det skulle kunna vara:

Hitta butikens unika särart och satsa allt och lite till på att försöka kommunicera den. Priset är underordnat. Förutom att självklart bjuda på världens bästa service handlar det om att kommunicera sin särart. Börja arbeta upp dig själv och butiken till att bli en lokal influencer. Det är trångt där ute idag, men inget tyder på att det blir enklare att starta i morgon.

Gå samman med andra lokala affärer och erbjuda leveranser som kan matcha de stora nätjättarnas. Många vill få sitt paket hem till dörren och kunna retunera det på närmaste postlåda. Kanske kan man här utnyttja det lokala fotbollslaget eller annan tillgänglig arbetskraft som inte kostar skjortan och t ex få hemkörning och hämtning kvällstid, eller något annat Postnord inte kan matcha i serviceväg åt de stora jättarna.

Utnyttja Googles kärlek till det lokala. Google prioriterar alltmer det geografiskt lokala i de sökningar vi gör. Därför borde de lokala handlarna ha en chans att bli väldigt relevanta om de gick samman och ordnade en gemensam modern webbshop. Nästa gång någon söker på damskor ska de lokala butikerna hamna långt upp i det organiska söket och kunna konkurrera med näthandlarna. Givetvis finns det många utmaningar på vägen, men högst troligt möjligt.

Den stora förloraren i den här processen tror jag är kedjor som H&M som inte har varken den lokala kärleken eller den tydliga nätnärvaron. Nu har ju H&M starkt varumärke och en hel del muskler, så jag tror att det långsiktigt klarar vrida över sin affär mot nätet och mot mer specialiserade butiker som konkurrera med annat än pris. Men de har inte satsat speciellt mycket på att bygga varken djupare lojalitet eller en särart. De har alltid gått på lägsta priset. Nu får de betala ett högt pris för det. Precis som Lajkat fick göra.

/ @jmjobring som lyssnar på passande I’m in a brand med Rome Is Not A Town.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 30 Januari 2018

Sajten Breakit agerar som en PR-konsult

Läser med stor behållning hur Breakit förklarar hur de arbetar med spridningen av sina artiklar i en artikel här på Resumé.

Jag citerar ur artikeln:
”– Tittar man på det wallraff-reportage som vår reporter Erik Wisterberg gjorde förra året körde vi en livesändning på Facebook som vi visste skulle ta spinn i olika branschmedier och att andra därefter skulle plocka upp det. I det här fallet hade vi inte en lika given krok utan kontaktade helt enkelt de olika redaktioner med en vinkel som skulle vara relevant utifrån deras bevakningsområde.”

Ja, du känner igen det va? Exakt så som PR-konsulter har arbetat och resonerat sedan urminnes tider. Och så tänker nu också en pigg och hungrig nyhetssajt.

Men när en nyhetssajt bedriver eget PR-arbete gentemot andra nyhetskällor att skriva om just deras reportage för att driva trafik till sin egen sajt för att där sälja reklam, tar inte detta sammanblandningen av journalistik och PR och reklam till nya nivåer? Ja, högst troligen. Men det finns knappast någon att klandra eftersom alla lever på att skapa engagerande nyheter och är beroende av varandra. Breakits syfte i det här fallet är ju inte direkt heller något att invända emot: de vill få ut sina nyheter.

Nyhetsvärderingen i fokus
Finns det då inga faror med att nyhetsmedier agerar som PR-byråer? Nej, det har de alltid gjort, t ex förr mot nyhetsbyråer som TT där de ville få in sina nyheter för att få spridning och cred, men kanske mindre uttalat och genomtänkt än våra nya uppstickare. Faran ligger snarare hos den som ska göra nyhetsvärderingen, att gate keepern har på fötterna och kan sina publicistiska regler, men det är knappats heller något nytt.

Nyhetschefer och chefredaktörer har i alla tider sållat bland nyheterna och valt ut det mest engagerande, men deras jobb är nog ganska mycket svårare idag då källorna är många och vad som skapar engagemang mäts mycket mer direkt än tidigare. Där finns snarare en fara, att man stirrar på engagemanget och glömmer själva nyhetsvärderingen och mediehusets själ och hjärta, men det är en helt annan historia.

/ @jmjobring som förstås lyssnar på Silvana.

 

 

 

Dela blogginlägget:

Vem blir först ut i Sverige tror ni? Det finns förstås retoriska poäng, men framförallt är själva listan i sig själv ett genidrag av Trump. Vem gillar inte en lista? Ett oemotståndligt klickbete för i princip alla mediehus eftersom alla vet att:
1) De som hatar Trump klickar för att förstärka sin bild av vilken idiot han är.
2) De som älskar Trump för att förstärka sin bild av hur bra han är.

Vem är förloraren då? I långa loppet urholkas förstås de utpekade mediernas trovärdighet. Även om de allra flesta har stor respekt för till exempel New York Times så urholkar en presidents eviga tweetande om att de kommer med falska nyheter varumärket. Även om läsaren inte tycker om Trump skapar han säkert en viss tvekan.

Dessutom påverkar förstås han beteende i Vita Huset hur rapporteringen därifrån blir. En nervös journalist är ingen bra journalist. Och vem blir inte nervös över att bevaka Amerikas president, i vanliga fall. Men om man dessutom ska bevaka en president med 47 miljoner följare på Twitter och man arbetar på ett mediehus man vet att han hatar krävs det förstås en hel del för att våga publicera något alls. Det är klart att det påverkar journalistiken.

Ifrågasättandets ädla konst
Dessutom påverkar Trump alla andra politiker med sitt sätt att ifrågasätta alla som ifrågasätter honom. Vi ser ju att det fungerar. Vattendroppen urholkar stenen. Alla börjar tvivla på New York Times. Så, åter till min inledande fråga: Vem blir först ut i Sverige? Och vågar någon haka på redan i den här valrörelsen? Jag är tveksam. Men tyvärr tror jag att Trumps ledarstil kommer att efterapas av många. Men… ska vi vara positiva och tro gott om mänskligheten finns här ju faktiskt en nyttig sak att lära sig.

För om vi kokar ner precis allt som Trump gör, inte minst hans lista över Fake News, så utkristalliserar sig ett enda ord med enormt stor kraft: Engagemang. Och tänkt att det är exakt det du och jag pysslar med hela dagarna. Vi borde med andra ord ha sjukt mycket att lära här. Och för mig är det tydligt vad den stor läropengen är: Du måste engagera med din kommunikation. 

Börjar dagen på Twitter
Trump börjar dagen på Twitter och har därmed garanterat sig medieutrymme direkt på morgonen. Och sedan trummar hans maskineri på som vanligt under dagen, men det har ju alla presidenters staber gjort i alla tider. Skillnaden är att Trump vet att engagemang är det som spelar roll. Nu troligen mer än någonsin tidigare i historien. All kommunikation från Vita Huset som ger eko över Atlanten är den som engagerar. Det andra – vardagspolitiken och nya lagar och regler o s v – hör vi sällan eller aldrig talas om.  Och högst troligt är Trump väldigt nöjd med det också. Han kan regera i skuggan av sin egen engagemangsfabrik.

Så… när du läste min helt felaktiga rubrik över ”Värsta falska nyheterna – hela listan” hoppas jag att du förlåter mig för klickbetet: Jag vill engagera dig. Jag vill få dig också att förstå att vi måste försöka börja förstå och lära oss. Inte bara förfasa oss, som i varje fall jag mest har gjort detta konstiga första år med Trump som president. Det är dags att se hur vi kan använda Trumps taktik till något vettigt. Förhoppningsvis kan vi nu efter ett års förfasande och suckande börja bygga en bättre värld med samma taktik.

/ @jmjobring som röstar på First Aid Kit i dag.

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 4 Januari 2018

Åtta saker vi pratar om 2018

Jag summerade häromdagen hur det gick för mig med mina funderingar inför 2017, kika här. Nu är det dags att blicka framåt. Här är åtta saker vi kommer att prata mycket om under 2018.

1 – Vi ser fler biflöden på sociala medier
Facebooks försök med att lägga företag i ett biflöde istället för det vanliga nyhetsflödet är oroande för många, jag skrev om det här. Men jag tror ärligt talat att vi alla måste bli bättre på att skapa värde och posta sådant våra följare inte kan vara utan. Vi måste förtjäna vår uppmärksamhet. Och Facebooks algoritm har egentligen redan stoppat oss i ett eget biflöde. Den stora vinnaren tror jag är Linkedin, men snart nog lessnar även de användarna på usla företagspostningar. Så, börja skapa värde istället.

2 – Harry Potter dyker upp i Mixed Reality
Ninatic, företaget bakom Pokemon Go, har hintat att Harry Potter ska dyka upp i din trädgård i Harry Potter: Wizards Unite. Även om Ninatic kanske inte kan upprepa succén med Pokemon Go kommer vi säkert ändå att få se många spelare irra omkring med mobilen i handen. Det finns många Potter-fans där ute i rätt ålder. I förlängningen kommer dessa spel också att hjälpa utvecklingen av andra kommersiella tillämpningar av AR och MR.

3 – Vi börjar fråga mer
Vi mäter och mäter men når sällan ända fram till den heliga gralen avslutet. Jag tror att vi under 2018 får se hur alltfler försöker börja mäta effekt och sluta förlita sig så mycket på räckvidd. Men när vi bygger varumärken och har långa B2B-cykler är det givetvis alltid en utmaning. Jag tror vi helt enkelt får börja fråga mer för att få svar på vem vi når och hur de vill bli nådda av våra budskap. Våga fråga!

4 – Vi omvärderar tiden vi spenderar
Jag skrev häromdagen om rörelsen Time Well Spent i USA, och här finns mer på det temat. Nu har den kommit till Sverige och vi fick även en ny undersökning gjord av Sveriges Annonsörer som basunerade ut att 23 procent av svenskarna överväger att lämna Facebook.  Nej, 23 procent kommer inte att lämna. Och nej, annonsörerna kommer inte att gå över till analogt, som Sveriges Annonsörer hoppas på. Men jag tror vi får se en tilltagande trend att vi funderar alltmer över den ”beroendeframkallande” delen av de sociala medierna. Vad tillför egentligen ett ”gilla” till ditt liv?

5 – Handeln får ett stålbad
Jag tror på riktigt att handeln står inför ett liknande stålbad som medierna nästan är igenom. H&M har gått kräftgång på börsen hela 2017 och vi ser i min hemstad Umeå hur de lokala affärerna i centrum har svårt att kompensera för kombinationen av e-handel och köpcentrum. Och då har egentligen inte varken Amazon, Wish eller Alibaba kommit hit på riktigt. Överlevarna är de unika lokala, exklusiva butikerna som har en vettig digital närvaro. Butikerna i mittenskiktet kommer att stupa. Att se och lära av kommunikationsbranschens stålbad tror jag blir viktigt.

6 – Kina kryper allt närmare
Apropå Alibaba. Idag sneglar Silicon Valley alltmer mot Kina, läs Martin Gelins utmärkta artikel i DN. Och megaframgången med Wechat måste ju sprida sig även hit. Jag tror att vi under 2018 får ser fler industrijuveler än Volvo köpas upp av Kinesiska företag, men även att vi anammar mer av deras trender. Guanggun Jie är bara början. Dags att börja plugga kinesiska.

7 – Reklamen dör igen
AdWeek summerar annonseringsåret i sin podd och toppar med Nikes försök att slå två timmarsrekordet för maraton, Fearless Girl i New York och Logics raplåt som stödjer en självmordspreventionslinje. Alla tre är i min värld minst lika mycket PR-aktiviteter som reklam. Så, det är väl dags att återigen säga att reklamen är död. Eller kanske mer relevant att sluta skilja på reklam och PR och börja prata om vilken effekt vi vill uppnå och skita i etiketterna. Eller hur?

8 – AI blir Person of the Year
AI eller Artificiell Intelligens kommer att bli årets största snackis och pryda omslaget till Times i december. Jag tror dessutom att vi i kommunikationsbranschen får tillgång till alltfler smarta verktyg som kommer att hjälpa oss skapa innehåll och nå rätt konsumenter. Om vi tycker att det är trångt i det digitala idag är det en västanfläkt jämfört med hur det blir i morgon när vi får robotar som skapar innehåll även åt kommunikationsbyråerna och inte bara åt mediehusen. Oj, oj, oj.

Jag tror faktiskt att vi kan se fram emot ett enastående intressant år och då har jag ändå inte tagit upp riksdagsvalet med troll och upprörda väljare, att Trump tyvärr kommer att twittra igång mer motsättningar än att skapa ökad förståelse, att vi får en ny läroplan som förhoppningsvis ska föra digitaliseringen in i skolan och att GDPR kommer att göra att många IT-ansvariga missar sköna maj för att sedan kliva ut ur buren i juni och inse att det nog ändå inte var så bråttom. Men någon måtta på tyckandet får det ju vara. Nu kör vi 2018.

/ @jmjobring som börjar året med de tio bästa låtarna från 2017 i lurarna.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 28 December 2017

Hade jag rätt om 2017?

Jag tycker verkligen om den här tiden på året då vi får frossa i framtidsspaningar! Jag tror dessutom att det finns något nyttigt i att faktiskt fundera över vad vi har lärt oss och hur vi tror att det kan hjälpa oss framåt. Därför försöker även jag spå framåt och tänkte göra så även i år. Men först måste jag ju stanna upp och se om jag fick rätt om 2017? Jag förutspådde tre möjligheter inför 2017, men vad får jag egentligen för betyg på mina spaningar?

”Vi har lärt av de mörka krafterna” 
Förra året hoppades jag att ”Vi lyckas kanske till och med vända diskussionen bort från plattformarnas ansvar till att handla om vårt eget ansvar.” Men riktigt så långt kom vi inte. Inte minst ser vi hur etablissemanget i USA skyller på ryska trollfabriker för att presidentvalet spårade ur, men riktigt så stort inflytande hade nog inte de där annonserna eller klickbetena från Ryssland. En hel del ansvar faller nog tillbaka på amerikanerna själva också. Men samtidigt måste kraften i #metoo sägas vara en riktigt stor och lysande stjärna som visar att den goda sidan kan dra stor nytta av kraften i vårt nya medielandskap. Jag ger mig själv betyget 3 av 5.

”Konsten att välja bort”
Jag hoppades också att vi skulle börja skala av och välja medier och kreativa lösningar som prickade rätt, istället för att skjuta brett och räkna räckvidd. Jag spådde att ”Räckvidd är inte alltid svaret, det är dags att se effekten också.” Slog det in? Svaret är förstås högst individuellt, men jag tror att allt fler faktiskt såg detta komma under 2017.  Om inte annat så såg de säkert hur trängseln blev allt större om uppmärksamheten och diskussionerna om mätning fördes på allt fler håll, inte minst deltog jag själv i en panel på Mynewsday i Umeå där resonemanget fördes. Här får jag betyget 4 av 5.

”Influencer viktigare än kanaler”
”Under 2017 tror jag att vi för första gången ser hur det börjar bli mainstream även för små och medelstora aktörer att köpa plats hos influencers istället för i en viss kanal.” Nja. Nog ökade säkert trycket hos många större influencers, men det finns fortfarande en osäkerhet hos både köpare och säljare hos de influencer som kvalar in på nivån under de riktigt stora. Betyget blir underkänt, kanske 2 av 5.

Läs hela min spaning, ”Tre möjligheter inför 2017” här.

Och 2018 då? Håll ut, jag återkommer alldeles snart, tills dess kan du lyssna på årets 10 bästa låtar.

/ @jmjobring

Dela blogginlägget:

I bland annat Slovakien har Facebook en tid nu kört ett försök där de lägger alla kommersiella sidor i en egen feed. I din vanlig feed ser du helt enkelt bara dina vänner och de företag som annonserar, all annan räckvidd hamnar i ett egen separat flöde som kallas för ”Explore Feed”.

Det låter som domedagen för alla som har en kommersiell Facebook-sida, att hamna utanför den vanliga feeden. Men är det det? Journalisten Filip Struhárik, på ett av mediehusen i Slovakien, har gjort en sammanställning av statistiken i en intressant artikel på Medium.

– De 50 största Slovakiska medierna tappade 52 % av interaktionerna (gilla, kommentarer och delningar)

– De seriösa nyhetsmedierna tappade 39 % av interaktionerna medan hatsajterna tappade 27 %

– För en del nyhetssajter innebar det ingen förändring för själva webbplatsens trafik medan andra har tappat upp mot 10 % förstås beroende på hur beroende webbplatsen är av Facebook

Journalisten skriver även om sin egen sajt DennikN som enligt uppgift har 23 000 prenumeranter och 40 procent av trafiken från Facebook. De har tappat 32 procent av interaktionerna och sett 38 procents minskning av engagemanget, men endast tappat 3 procent av sin trafik sedan Facebook inledde testet.

Vad betyder det för oss?
Det är förstås lite svårt att översätta det här siffrorna rakt av för oss som arbetar med kommersiella webbplatser då vi ofta har ett annat förhållande till Facebook än vad mediehusen har. De flesta av oss betraktar nog i dag Facebook som en blandning av annonsplattform och umgänge med våra kunder, men oftast inte som det främsta stället att driva trafik till vår sajt. En gissning är att även annonseringen kommer att bli lite dyrare om all kommersiell trafik flyttas till egen feed, då ännu fler börjar annonsera på en redan ganska trång plattform.

Är det domedagen då? Nja. Jag tror att det kan få de varumärken som redan är skeptiska mot Facebook att lämna plattformen helt. Men jag tror att de allra flesta redan i dag betraktar Facebooks organiska räckvidd som lånad och vi försöker ständigt göra oss så relevanta för våra vänner att de vill hitta oss.

Kanske är det en positiv utveckling?
Ska man vara riktigt optimistisk kanske det kan vara bra om vi tvingas att betrakta Facebook fullt ut som vi betraktar besöken från Google – de som aktivt vill hitta oss ska vi ta extremt god hand om och vara så relevanta vi kan. De som inte vill se oss ska vi inte försöka övertyga genom att skrika högst utan genom att vara redo då de behöver oss och genom att skapa ambassadörer av våra kunder som hjälper till att sprida vårt varumärke.

Det ska tilläggas att Facebook säger att detta är ett försök och inte alls säkert att det blir verklighet på alla  marknader. Men som journalisten i Medium-artikeln också påpekar är det nog nyttigt att börja fundera på ett liv utan organisk räckvidd på Facebook.

Läs hela artikeln på Medium

/ @jmjobring som jobbar på årslistan och lanserar en ny iskall deckare.

Dela blogginlägget:

Publicerad 8 December 2017

Time well spent?

Enligt vissa uppskattningar stirrar vi på skärmen ungefär 150 gånger på en dag. Ljuset från skärmen ska enligt vissa undersökningar göra det svårare för oss att sova. Och det här är bara början. De yngre generationerna föds med en mobil i handen, vad kommer att hända med dem? Hur ska det gå?!?!

Nej, jag sällar mig verkligen inte till alarmisterna som ropar om förstörda generationer eller att vårt sociala liv tar skada av skärmtid. Men det skadar aldrig att reflektera. Och vi ser en ganska tydlig mottrend i dag – är vi verkligen medvetna om hur väl Facebook och de andra plattformarna är designade för att få oss att fastna?

The Attention Economy
Finns där en ny gilla-markering på Instagram tro? Har jag fått någon ny notis på Facebook kanske? Har det där mailsvaret kommit ännu? Allt fler plattformar och appar vill ha vår uppmärksamhet just nu.  En av motkrafterna heter Time Well Spent som drivs av Tristan Harris som har arbetat på Google. Deras lista nedan är trots allt rätt intressant att reflektera över tycker jag:

  • Snapchat turns conversations into streaks, redefining how our children measure friendship.
  • Instagram glorifies the picture-perfect life, eroding our self worth.
  • Facebook segregates us into echo chambers, fragmenting our communities.
  • YouTube autoplays the next perfect video, even if it eats into our sleep.

Jag har själv testkört Time Well Spents app Moments en tid för att se hur mycket jag använder telefonen. Den registrerar alltså varje gång jag plockar upp telefonen och mäter även tiden jag använder telefonen. Det som överraskade mig mest var hur ofta jag faktiskt plockar upp telefonen.

En nyttig övning och att bara ha appen installerad gjorde att jag reflekterade över användandet, men lite ironiskt kändes appen efter en tid som ytterligare en sak som tog min uppmärksamhet. Så appen är borta, men en liten tankeställare har jag fått med mig, framförallt över hur designen på plattformarna är gjorda för att vi ska fastna. Värt att reflektera över, även om vi inte behöver bli panikslagna.

/@jmjobring som för att spä på mitt det-var-bättre-förr-gnäll väljer Neil Youngs nya Fly By Night Deal som verkligen ekar av forntiden. På ett rätt skönt sätt.

 

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Först kom den Arabiska våren och vi var lyriska. Sedan kom trollen, Brexit och det Amerikanska valet och vi var i princip beredda att radera våra konton på de sociala medierna. Men nu vänder det kanske igen? Jag ser två fina stjärnor på den digitala himlen som just i dag lyser väldigt vackert.

Taggen #metoo är störst i Sverige
Med hjälp av Google Trends kan vi se att taggen #metoo är mest använd just i Sverige, sett till folkmängd, se listan nedan. USA där allt startade har pendlat mellan 8-9 plats. Och det riktigt vackra med taggen är förstås det genomslag den har fått. Bransch efter bransch tvingas ta tag i problem som uppenbarligen har sopats under mattan sedan Hedenhös. Men jag tycker att vi kan våga nära en dröm om att den här taggen är mer än en kampanj. Tänk om den kunde få hålla i sig, så att alla som inte kan hålla sina fingrar i styr och hålla respekten uppe gentemot sina medmänniskor faktiskt för evigt riskerar att hängas ut. Det är en vacker tanke, och kanske ändå inte helt omöjlig, i alla fall inte i Sverige där vi ser vilken urstark kraft taggen faktiskt är.

 

Paradisläckan är en vacker uppföljning
Den andra stjärnan på den digitala himlen just nu är Paradisläckan. Ryggradsreflexen från mäktiga män som Leif Östling får dem att framstå som att de ändå är lite påkomna med fingrarna i syltburken. Rent lagligt har de kanske inte gjort fel. Men deras reaktioner tyder ju på att om de hade vetat att folk skulle få reda på deras skatteupplägg hade de kanske inte agerat som de agerade. Men nu fick vi reda på det. Betraktar vi Paradisläckan som en naturlig fortsättning på Panampapers tror jag snart att vi har ett tillräckligt tydligt budskap till alla med offensiv, om än laglig, skatteplanering i tankarna – gör det inte om du inte kan stå för det.

Den gemensamma nämnare är förstås transparens
Hjälten i de två exemplen är transparensen. Och det är en transparens som möjliggörs tack vare digitaliseringen. I #metoo handlar det förstås om våra gamla hederliga sociala medier – möjligheten för privatpersoner att sprida sina åsikter via sina egna och andras kanaler. Tillsammans blir kraften och räckvidden enorm. I fallet med Paradisläckan och tidigare Panamapapers möjliggör digitaliseringen både möjligheten att läcka enorma mängder data (11,5 miljoner respektive 13,4 miljoner dokument) och möjligheterna att hitta saker i all data. Innan allt detta var digitalt hade det varit lastbilar med pärmar som journalisterna skulle plöja för att hitta nålar i höstackar. Nu kan 382 journalister i 67 länder tillsammans bygga sökbara databaser av materialet och sålla fram nålarna relativt fort.

I min värld är dessa båda exempel väldigt hoppingivande. Kanske kan vi vrida tillbaka digitaliseringen till folket. Bort från trollande idioter och bort från känslan av att de sociala medierna har glidit oss alla ur händerna. Transparensen kanske ändå kommer att regera, så att alla mörka hemligheter faktiskt kommer fram i ljuset och avskräcker framtida generationer från att tafsa eller skattefiffla.

/ @jmjobring som på Umeågalan igår kväll knockades av Pajalas nya stoltheter The Magnettes.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 25 Oktober 2017

Vem hamnar i biflödet på Facebook?

Facebook testar just nu att skapa två nyhetsflöden. Ett ”biflöde” där nyhetstjänster hamnar, och alla företagssidor om jag har fattat det rätt. Och ett annat som är privat där dina vänner och andra riktiga människors inlägg syns. Testet genomförs tydligen i Sri Lanka, Bolivia, Slovakien, Serbien, Guatemala och Cambodia. Jo, du ska kunna betala dig in i det riktiga nyhetsflödet, men default-läget är att du hamnar utanför. Bland annat har AdAge skrivit om detta.

Martin Jönsson på Dagens Nyheter menar att Facebook öppnar dörren för ”fake news” igen med det här testet”Genom att göra nyhetssidor man följer till ett tillval, rycker man undan mattan för nyhetsföretagens organiska räckvidd.” Det i kombination med att engagemang som mätetal är viktigare än avsändarens trovärdighet, menar Martin Jönsson öppnar för att ”fake news” åter får stor spridning.

Och på Digiday resonerar man redan i dag om att Google är en mycket bättre partner än Facebook. Men den riktiga upprördheten och rädslan är förstås att Facebook helt ska släppa publicisterna (och sidorna?) och återgå till rötterna som en plattform för människor att dela med sig av sina liv. Punkt.

Är vi tillbaka där allt började?
I andra änden talar tyvärr Facebooks strävan efter eget innehåll också mot att de vill bli den nya ”kabel-tv-kanalen”, eller vad vi ska jämför det med ur historien. Kanske slutar allt där det började. Vi måste alltid köpa annonsplats för att få tillgång till folks uppmärksamhet, precis som vi köpte tv-reklam i kabel-tv-kanalen förr? Vissa tycker redan att vi är där.

Men jag har hela tiden hävdat motsatsen, att Facebook faktiskt är beroende av vårt professionella innehåll för att få en rimlig mix av bra material på sin plattform. Bara vi skapar bra innehåll förtjänar vi uppmärksamheten. Men om Facebook tar sina egna pengar och själva börjar producera det professionella innehållet, som FNL-serien, amerikanska varianten av SKAM o s v,  då blir de ju ett självspelande piano som inte behöver vårt innehåll. Kvar står vi som mer än någonsin tidigare behöver Facebooks kunders uppmärksamhet utan någon som helst plats på plattformen.

Cirkeln sluts
Upp med plånboken igen, cirkeln är sluten. Fast skillnaden är att konkurrensen från övrig media är mindre eftersom de har tappat massor av kunder på vägen, både på grund av just Facebook men också på grund av andra fundamentala förändringar i digitaliseringens spår. Jag trodde kanske att Facebook hade toppat sin aktiekurs och storlek, men detta är kanske bara början? Vill Facebook ”bara” bli en enda stor tv-kanal med global räckvidd som producerar eget innehåll och säljer annonsplatser?

Jag vill gärna tro att detta försök med ett ”biflöde” inte slår igenom och införs över hela plattformen, det vore nog en katastrof för många. Men det ger i alla fall mig åter en tankeställare om hur mäktigt Facebook är i dag. Och vi bör ständigt påminna oss själva om att Facebook faktiskt är ett börsbolag som ska göra allt för att maximera sina ägarens pengar. Litar vi för mycket på Mark Zuckerbergs filantropiska och visionära sida? Vad händer den dag Mark kliver av VD-posten och en ”ordinär” börs-VD tar plats? Det är en läskig tanke.

/ @jmjobring som lyssnar på Addeboy vs. Cliff tunga Americans i dag.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 4 Oktober 2017

Två eller sex sekunder?

Det är befriande att läsa att Markus Ahlm på Colony i en debattartikel här på Resumé ifrågasätter om reklamfilmer på sex sekunder verkligen är svaret på hur vi kommer runt reklamtröttheten.  Vi har också sett uttalanden från Marc Pritchard, chief brand officer på Procter & Gamble Co, om att deras annonser visas i genomsnitt två sekunder.

Men i grunden handlar det förstås inte om reklamfilmer på sex eller två sekunder.  Ingen tror väl på allvar att vi vill se varken sex sekunder eller två sekunders reklamfilmer? Vi tittar givetvis så kort tid på dem för att vi kan undvika filmerna. Reklamtrötthet är väl i grund och botten bara ett uttryck för att vi nu kan välja bort reklamen, och då gör vi det.

Visst kan man, som Pritchard föreslår, skapa bättre annonsformat som inte irriterar oss. Eller som Ahlm föreslår, utnyttja reklambyråns kreativitet bättre; ”Ju mindre utrymme som ges till kreativiteten, desto mindre chans att vända den trenden.” Men går trenden att vända?

Vi kan aldrig vända tillbaka
Jag tror vi måste inse att vi aldrig kan vända tillbaka. Procter & Gamble måste hitta andra vägar till våra hjärtan för att vi ska välja deras tandkräm. De kan inte längre visa upp sitt varumärke tillräckligt många gånger så att jag väljer deras tandkräm i hyllan av den anledningen. Det finns helt enkelt inte längre tillräckligt med tillfällen då de kan störa mig med sina budskap. Men vad gör vi då?

Det är väl egentligen bara en väg kvar? Vi måste börja bygga varumärken som tillför värde för mottagaren, kanske lär oss att borsta våra barns tänder smartare. Vi bygger företag och varumärken som kunderna vill associeras med, kanske hjälper företaget till med tandläkarräkningar för de som har det supertufft ekonomiskt. Vi bygger in kommunikation i hela företaget från designavdelningen till VD via medarbetarna, så att allt vi gör kommunicerar företagets själ och hjärta på samma sätt och hela tiden.

Är det inte ändå lite skönt att vi nu faktiskt måste börja anstränga oss på riktigt för att skapa relevanta varumärken? En stor reklambudget så att jag kan skrika högst är inte längre det givna svaret.

/ @jmjobring som i dag lyssnar på denna lista.

 

 

Dela blogginlägget:

”So we need to be true to who we are. And remember what’s really important to us. That’s what’s going to keep Apple, Apple: is if we keep us, us.” Citatet är från Apples grundare Steve Jobs och det var hans röst som ekade över de församlade i Steve Jobs Theater i går när Apple höll lanseringsmässa.

Att det finns en stark personkult runt Jobs är förstås ingen nyhet, och kanske var han inte världens bästa företagsledare. Men jag tycker ändå att man bör lägga rätt stor vikt vid hur världens största företag väljer att öppna ett av sina viktigaste event på senare år. Apple gör det genom att fundera över sina rötter och sin värdegrund. Allt det som gör oss, oss.

Här kan vi konkurrera
Är det något som kommer att överleva, och få oss att överleva, en allt hårdare globaliserad konkurrens är det exakt just det vi måste hålla reda på: Vad är det som gör oss, oss. Och är det något många svenska företag kan konkurrera med är det ju vårt svenska arv av schyssta arbetsförhållanden, (hyfsat) jämlika arbetsplatser, relativt ohierarkiska företag och andra mjuka värden.

Värdegrunden måste få ökad status
Värdegrunden måste få komma till heders igen. Den har skämtats bort i så många år och behandlats med valhet från en stor mängd företag. Kanske mest för att man har varit osäker på nyttan och inte riktigt insett värdet i det. Det är dags att uppgradera företagets själ och inse att Steve Jobs faktiskt hade förstått något väsentligt. Något som gör att världens största företag i dag pratar med sina kunder om varför deras medarbetare ska vilja gå till jobbet i morgon.

Det är kärnorna i Äpplet som säkrar återväxten.

/@jmjobring som idag har denna lista i lurarna.

 

Dela blogginlägget:

Trenden att högprofilerade globala konsultbolag köper digitala kommunikationsbyråer fortsätter nu när Deloitte köper Acne. I mina ögon är köpet ytterligare ett tecken på att digitaliseringen skär djupare än vad vi kanske hade trott från början. Deloitte och de andra förstår att digitaliseringen inte är en isolerad företeelse, det är i högsta grad en affärskritisk del av affären.

Men egentligen är det inte bara ”digitaliseringen”. Kanske är det snarare följderna av digitaliseringen som ritar om hela den globala affärskartan.  Och egentligen är det inte något hokus pokus – om du inte utvecklar den digitala kundresan tappar du kunder. Svårare än så är det inte. Det kan många butiksägare och företagsledare vittna om, snart också en hel del andra företag som inte orkar följa med i utvecklingen.

Skogsbolagen i norr är ett bra exempel

För oss i norra Sverige betyder det till exempel att våra stolta bolag som verkar i skogsindustrin måste digitalisera allt från själva maskinerna och reservdelsflödena till kundupplevelserna och gränssnitten som möter förarna samt inom en räcka andra områden.

Deloitte och de andra konsultbolagen har sedan tidernas begynnelse byggt upp ett förtroende hos ledning och styrelserna hos sina kunder, något som nästan alla kommunikationsbyråer saknar.  Byråerna pratar med marknad eller kanske sälj, men sällan med ledningsgruppen och näst intill aldrig i styrelserummen.

Vad ska vi göra? Vi ringer affärskonsulterna!

När ledning och styrelse börjar inse att digitaliseringen kommer in i allt fler delar av företagen inser de att de måste agera på något sätt. Men många är fortfarande villrådiga över vad de ska göra. De lyfter då som vanligt luren och ringer in sina affärsrådgivare på Deloitte och liknande byråer. Deloittekonsulterna vet förstås vad som ska göras, men de har inte själva haft kunskapen, de har i sin tur lyft luren till sina vänner på den digitala byrån och sett hur pengarna har ramlat in där istället. Nu hamnar de där pengarna i den globala affärskonsultens ficka istället.

Det går att tolka det här positivt och negativt:

POSITIVT: De börjar gå upp för allt fler företag att digitaliseringen inte löses genom att ”vi finns ju på Facebook”. Det handlar om att möta ett helt förändrat kundbeteende som skär rakt genom hela verksamheten och i många fall påverkar hela kundresan från kommunikationen till själva säljtillfället och vidare in i eftermarknaden, för att inte tala om själva varumärkesbyggandet och mer komplexa processer som personal- och kundvård.

NEGATIVT: Konkurrensen från de globala affärskonsulterna som har en vass digital byrå i bakfickan blir mördande – vilka har uthållighet och finansiella muskler som de här mastodonterna? Och kundkontakter? Och bredd på erbjudandet? Får vi se en ny svans av byrådöd i bakvattnet av det här?

Jag är alltid positiv…

Jag tror att jag väljer att tolka det positivt. I varje fall för oss som arbetar med företagen snäppet under de globala drakarna. För oss tror jag det är positivt att kunskapen om digitaliseringens påverkan på affärerna sprids uppåt i organisationerna. De mindre bolagen sneglar ju gärna på de större. Om de ser att storbolagen plockar in de digitala byråerna allt längre in i affärerna borde de förstå att det finns en anledning till det. Eller?

/ @jmjobring som har dessa tio i lurarna idag.

 

 

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Kanske var Microsoft ändå inte så fel ute? I mina ögon lät beskedet att Microsoft köpte Linkedin som att ett ganska tråkigt techbolag köpte en rätt medioker social plattform. Min farhåga då var att Microsoft skulle lyckas döda plattformen helt genom att integrera in Linkedin i Microsoft-träsket – tänk fasan över en slags Office-integrering där man gjorde om Linkedin till att bli social inloggningsportal till Microsoft. Typ.

Men sakta, sakta kanske vi ändå kan ana att Linkedin faktiskt blir bättre och bättre. De har våra CV:n, de har nu självstartande video, det kommer en integrerade kamera och de har något som är kanske den viktigaste valutan idag och alldeles säkert i morgon: Trovärdigheten. Linkedin har i princip hamnat helt utanför allt prat om ”fake news” och klickbeten.

En intressant artikel från Business Insider visar hur mycket vi litar på de olika sociala plattformarna, se grafiken nedan och läs artikeln här. De blå staplarna är Linkedin.

Linkedin ligger alltså högt i allt utom när det kommer till att själv dela material. Det är förstås plattformens stora svaghet, men kan ju å andra sidan betraktas som en riktig tillgång om du själv vill nå ut. Väljer du Linkedin för din postning är alltså konkurrensen mycket mindre och trovärdigheten större. Låter ju som paradiset, men det finns förstås en baksida,

Baksidan är att så få av de 500 miljoner användarna är där dagligen och vi tillbringar typ två minuter på sajten jämfört med runt 50 minuter på Facebook (siffrorna kommer från samma Business Insider-artikel som ovan).

Sammanfattningsvis kan vi se att Microsoft ännu inte har förstört Linkedin, snarare tvärtom, men de har å andra sidan inte heller lyckats få igång annonsdelen av plattformen – den är fortfarande ljusår bakom Facebooks. Linkedin har stor trovärdighet och få som postar vilket gör den till en given plattform för dina företagspostningar, men den har å andra sidan klart färre användare som tillbringar mindre tid där än de stora plattformarna.

/ @jmjobring som finslipar manuset till tredje delen om Katja Lyss och lyssnar på de här låtarna för att vakna till efter sommaren.

 

 

Dela blogginlägget:

Jag har under våren gjort ett antal videokrönikor åt ett förlag som gör undervisningsmaterial åt nyinflyttade svenskar. Jag har bland annat pratat om källkritik i traditionella medier och om hur man ska uppträda på nätet, men även försökt förklara hur man kan vara källkritiks när man tittar på bloggare, sociala medie-profiler, vloggare och andra influencers. Det är inte så lätt.

När vlogprofilen Jon Olsson hyllar RedBull som sponsor i någon av sina dagboksvideor i sin egen kanal är det inte reklammärkt. När Therese Lindgren berättar om sin egen kollektion har hon faktiskt i titeln på videon skrivit (i samarbete med CCS Healthcare), men i övrigt är det svårt att veta om det är reklam eller helt enkelt bara Therese som i sin egen kanal berättar om sina egna produkter. Och varför inte? Coca Cola visar ju sina egna produkter i sin egen kanal Coke TV, inte mycket reklammärkning där heller.

Jon Olsson har för övrigt en egen serie av skidväskor. De visar han upp i ett avsnitt han kallar ”What I do for a living”. Han berättar helt enkelt vad han gör på dagarna, förutom att åka skidor och vlogga. Är det reklam?

Samtidigt skriver Hanna Wedin på annan plats här på Resumé från Cannes om att det bara är en tidsfråga innan en influencers vinner ett Lejon i Cannes. Hanna skriver att varumärken inte har en chans att bygga upp en egen kanal och: ”Det som istället kommer hända är att varumärken får göra all sin marknadsföring i kanaler man inte själva äger.”.

Jag kan nog tycka att Hanna Wedin tar i lite väl mycket och att vissa varumärken nog ändå kanske kan fortsätta bygga sina egna kanaler, men om vi fullföljer hennes tanke så är det ju gänget Olsson och Lindgren vi får hänga med om vi vill nå ut. Men hur ska mottagarna då veta vad som är reklam och inte?

Missförstå mig inte här. Jag tycker att Olsson och Lindgren är grymt duktiga influencer och riktiga kommunikationsproffs. De vet exakt vad deras publik vill ha. De gör ju exakt det vi alla predikar hela tiden – du måste leva ditt varumärke och veta vad det står för.  Det är väldigt få varumärken där ute som kan säga det. Tyvärr.

Och vi som arbetar med kommunikation kan i princip tycka vad vi vill om utvecklingen. Reklamombudsmannen också. Och Konsumentverket. Och Sveriges Tidskrifter. Och Tidningsutgivarna. Och IAB. Kanske även journalisterna. Och de flesta andra som tidigare har försökt hålla en gräns mellan det köpta och det ”redaktionella”. Ska vi bara ge upp?

Eller är det kanske helt enkelt upp till oss som arbetar med det här att ge vettiga råd till våra kunder, så att de inser vikten av att skilja på reklam och redaktionellt? Spoons marknadschef, Björn Owen Glad, funderar runt samma ämne då det gäller native advertising; när ska annonsörer och publicister kunna straffas för att de slösar med konsumenternas tid och sitt eget förtroende?”, läs mer här.

Jag har förstås inte svaret, men jag vet att gränslöst sällan är helt lyckat. Inte i några förhållanden. Och jag är rätt övertygad om att vi borde prata mer om den här gränslösheten för att hitta tillbaka till ett sunt förhållande mellan redaktionellt och reklam.

/@jmjobring som i sommar tänker lyssna på Oh Wonder och skriva på den sista delen i trilogin om Katja Lyss.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 9 Juni 2017

Vad söker vi på Wikipedia idag?

Wikipedia är en extremt viktig uppslagsbok och uppskattas idag vara den 6:e största webbplatsen i världen. Att ha koll på vad alla söker på där är förstås en bra temperaturmätare om du vill veta vad vi tänker på just nu. Vilket i förlängningen kan hjälpa dig att haka på dagsaktuella samtalsämnen, något vi alla vet är en guldgruva när vi skapar innehåll.

Så, vad är på agendan just i dag i Sverige? Här ser du vad vi söker på svenska delen av Wikipedia just idag. Du kan också se senaste månaden eller veckan eller kanske kolla vad som är på väg uppåt och nedåt, du hittar alla länkar i vänsternavigeringen. Där kan du även byta språk och t ex se vad som händer i Danmark, där den mest besökta Wikipedia-artikeln denna månad verkar vara Sveriges byer...

Mest besökt på den engelskspråkiga Wikipedia denna månad är Hyphen-minus, som man också kan undra över. Tvåan Darth Vader är kanske mer självklar då. Så där kan man hålla på och fundera över mänskligheten, men mest av allt kan det faktiskt hjälpa oss att förstå vad som är på gång just idag.

/ @jmjobring som sedan min intensivaste skrivperiod med romanen Köld har en hang up på Oh Wonder, som just nu släpper låtar från ett kommande album,  i natt kom High On Humans. Det är faktiskt rätt kul att se hur bandet arbetar med släppen, t ex har de släppt originaljudinspelningen som Josephine gjorde då hon kom på låten efter att ha pratat med okända på tunnelbanan.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 3 Juni 2017

PR-världen är rund

Precis hemkommen från möte med vårt globala nätverk Global Com på Mallorca och man är så där uppfylld som man är när man får träffa entusiastiska kollegor från hela världen. Det man slås av är att vår bransch faktiskt är rätt homogen, oavsett om du verkar i USA, UK eller Umeå är utmaningarna och möjligheterna de samma hos kunderna och kundernas kunder.


Global Com består av cirka 70 ägardrivna PR-byråer från hela världen.

Alla pratar i dag om att få kunderna att förstå att de måste ta några steg ut ur sin komfortzon för att nå framgång. Trängseln är enorm och när vi väl får uppmärksamhet försvinner den mycket fortare. Inga nyheter där inte.

Nyhet för mig däremot var att snabbväxande ekonomier i Asien, som Myanmar/Burma, betraktar Facebook som Internet. De letar inte information på Google utan söker efter i princip allting inne i Facebook. Och var det något som förenade i princip alla man pratade med (förutom kineserna…), var det hur dominerande Facebook faktiskt är. Även inom B2B. Vad Linkedin pysslar med är det få som förstår. Däremot är många av PR-byråerna nog fortfarande lite avvaktande och försiktiga runt annonsering på Facebook. I varje fall i vårt nätverk.


Strecken på kartan som beskriver hur nätverket hjälper varandra att skapa affärer över världen växer nu för Global Com.

Försiktiga var nätverkets byråer dock inte när de pratade om tillväxt och tillströmningen av kunder, det råder en hyfsad optimism i branschen runt om i världen. Många vittnar om att deras kunder ser PR som räddningen ut ur reklamtrötthetsträsket. Men alla pratar också om hur svår balansgången är när de traditionella medierna svajar och gränserna mellan redaktionellt och köpt blir suddigare och suddigare.

Och som en följd av det kanske, så var det påfallande många av byråvännerna som pratade om hur värderingsdriven PR snabbt vinner mark. I dessa tider av politisk oro tar företagen stafettpinnen för moral och etik. Och många gör det dessutom riktigt bra.

En annan sak som man slås av är hur långt fram Sverige fortfarande ligger när det kommer till kreativitet. Vi väcker fortfarande avund runt om i världen för den kreativitet som kommer från svenska byråer.  Så, det är väl bara att vi alla sträcker på oss och fortsätter på den inslagna vägen och ta vår kreativitet till resten av världen. Världen behöver oss.

/ @jmjobring som lyssnar på Kamasi Washingtons 13 minuter långa softjazziga låt Truth och borstar bort den sista sanden mellan tårna.

 

Dela blogginlägget:

Årets kaffebar enligt White Guide heter Budhas Kaffe och Rosteri och ligger i Lycksele. Nej, Lycksele är inte en stadsdel i någon av våra större städer utan en ort i Lappland med 8 532 invånare.

– Det ska kännas som hemma att komma hit, säger Budha Sutedja när jag träffar honom och säger att jag gärna vill skriva något om hans och livskamraten Katarina Johanssons kaffebar. För är det något vi kommunikationsarbetare avundas är det människor som kan bygga äkta varumärken från grunden. Vi möter ju ganska ofta de som vill ta genvägar och dopa sig till uppmärksamhet, vilket förstås ibland också måste vara marknadsföringens uppgift. Men så finns det de andra, de som ser långsiktigt och bygger från hjärtat. Det är lätt att tycka om dessa besatta själar.

IMG_6879

– Jag tävlar varje dag, mina kunder är mina domare, säger Budha och förklarar att han inte är intresserad att delta i en tävling där kaffesmaken ska bedömas. Det är upplevelsen som är det viktigaste.

Det är också därför Budha tar sig in i en kommunikationsblogg. Det fysiska mötet och den trevliga upplevelsen har förvisso gett honom ungefär tre gånger så många följare på Instagram jämfört med Lycksele kommun, men för Budha är den absolut viktigaste marknadsföringskanalen själva kaféet. Han pratar fort och mycket om att kaffet är hans drog – jag är en legal dealer  – och han försöker helt enkelt få Lyckseleborna och alla andra besökare att fastna för hans drog. Han vill få dem att känna skillnad på olika sorters kaffe och lära dem mer om den svarta drycken. Han låter upplevelsen bli kommunikationen, och det har alltså räckt ändå in i White Guide, trots (eller kanske tack vare) att hans livsverk finns drygt 70 mil från Stureplan.

– De där domarna i Stockholm är inte mina kunder, det är inte viktigt för mig om de tycker om mitt kaffe eller inte, därför är det här priset så roligt. Det handlar inte om kaffets smak, det handlar om bemötandet, om upplevelsen. Jag har en mission att lära folk att älska kaffe och brukar säga att Lycksele har långt fler kaffeälskare per invånare än något annan stad i Sverige, vi brädar lätt alla hipsters där nere i storstan.

Budha och Katarina bevisar återigen att allt kommunicerar – det handlar inte om det vi säger utan om det vi gör. Testa själv om du har vägarna förbi Lycksele.

@jmjobring som förstås lyssnar på One More Cup Of Coffe med The White Stripes.

 

Dela blogginlägget:

Vissa sidor verkar just nu ha möjlighet att lägga till en film som omslagsbild på sin Facebook-sida. Men långt ifrån alla – jag kan se den på 1 av de cirka 30 sidor jag har åtkomst till, så det verkar inte ha rullats ut särskilt brett ännu. Men gå in och kika om du har det, se nedan. Kul möjlighet som blir spännande att följa hur den utvecklas!

Skärmavbild 2017-05-04 kl. 09.31.14 (kopia)

Rörlig omslagsbild är förstås helt i linje med Facebooks ambition att öka mängden rörligt på sin plattform. Frågan är vad som är hönan och ägget i det här? Drivs utvecklingen av att vi som användare vill kommunicera mer med rörligt eller är det plattformarna som vill att vi ska kommunicera mer rörligt? Förmodligen är det en kombination, vi får bättre verktyg att göra rörligt material och vi blir alltmer vana vid att ta till oss rörlig kommunikation. Vi har också på senaste tiden sett hur mängden reklam i det rörliga materialet har ökat avsevärt genom att filmer på Facebook nu har en reklamfilm i början av klippet. Och där ser vi nog kanske den absolut viktigaste drivkraften – de sociala plattformarna vill åt de relativt stora reklampengarna som fortfarande landar i de traditionella tv-kanalerna.

quartely_facebook

I natt släppte också Facebook sin kvartalsrapport och siffrorna var, som vanligt, urstarka. Snart har Facebook 2 miljarder användare per månad och Instagram 700 miljoner. Ett hyfsat nätverk att sprida sina reklamfilmer på, jämfört med att köpa in sig i oräkneliga tv-kanaler, så nog borde de har ganska goda förutsättningar att fortsätta plocka annonspengar från mer traditionella kanaler.

/ @jmjobring som på årsdagen av Olles bortgång lyssnar på fantastiska öppningsspåret på debuten från 1993, som dessutom kan fungera som fond till inlägget ovan: Hur lång kan det gå?

 

Dela blogginlägget:

Igår var det starten på Facebooks utvecklarkonferens F8, en högtidsstund som börjar närma sig Apples KeyNotes i både utseende och intresse. Läs gärna bloggkollegan Nils Andersson Wimby utmärkta sammanfattning här ”De viktigaste Facebook F8-nyheterna för marknadsförare”. Det jag också tar med mig är att Facebook återigen tar chansen att bygga infrastruktur och stärka upp sin betydelse som plattform, inte bara som ett socialt nätverk. Och hur viktigt de anser att AR är, något som jag instämmer fullt i. Framförallt för marknadsföring. Det mest intressanta tyckte jag var:

– Att Facebook tills vidare släpper tanken på att skapa nya redskap för att använda AR, de tror fullt ut på att mobilen. Tills vidare i alla fall. Mark Zuckerberg markerade det genom att säga, att är det något ni ska ta med er från F8 är det just det – mobilen är den viktigaste plattformen för AR. En kraftig känga mot Snapchat som ganska nyligen lanserade ett par glasögon.

– VR får en egen app i Facebook SpacesTyvärr var känslan lite Second Life som väl ändå får sägas floppade rejält. Och som av en händelse hade jag och barnen tidigare på kvällen provkört Playstations VR-lösning, och lätt illamående undrar jag stilla hur lång väg det är kvar innan VR slår brett. Det känns en bit bort innan sladdar och en sjukt stor hjälm känns helt självklar. Naturligtvis kommer utrustningen att bli bättre och komma närmare och närmare kroppen, men, ja, se bilden nedan…

IMG_6755

– Messenger blir en självklarare del av företagskommunikationen. Egentligen finns allt på plats i Messenger utom användarnas beteende, vilket förstås aldrig ska underskattas. Vill vi chatta med företaget i samma kanal som med kompisarna? Är inte det just det vi hela tiden har velat undvika. Jo. Men samtidigt vill vi heller inte ringa (i alla fall inte jag) och då blir Messenger en naturlig kanal. Här inspireras idag all av kinesiska WeChat där du kan hantera ett helt liv i samma app, typ. Framförallt kan du beställa och betala, vilket förstås Messenger också strävar efter – den som äger transaktionen tjänar pengar, vilket Apple, och förstås alla banker, har bevisat för länge sedan.

– QR-koden får nytt liv. Alla älskade att hata QR-koder. Idén var god, men problemet var förstås att det krävdes för mycket av användaren. Men om den nu byggs in i Messengers kamera har man minimerat mycket av det stöket. Jag tror det här kommer att få stor betydelse, för är det någon som har kraften att påverka oss marknadsförare så är det nog Facebook– vi har investerat en hel del i kanalen redan. Och vi har alla stött på problemet med att få våra fysiska besökare in på våra digitala plattformar. Facebook är smarta nog att döpa om den också, nu heter det Parametric Codes.

parametcis_codes_facebookf8

Facebook öppnar även Messenger för fler spel, för att dela musik via Spotify och senare Apple Music med mera, med mera. Hela den här räckan av nyheter för Messenger visar att Facebook menar allvar med att vilja fortsätta vara mer än ett nätverk – Facebook vill vara alla företags digitala infrastruktur, Facebook vill vara Internet för företag. Vi ska ersätta vår webbplats med en Facebook Page och vår kundkontakt – telefonväxeln, chaten, och så småningom transaktionen – med Messenger. I rockärmen har Facebook förstås alla användare. Det bygger dessutom ut sitt analysverktyg, och som av händelse kallar Facebook det kort och gott för Facebook Analytics. Klingar namnet bekant? Bäva månde Google.

FB_analytics

/ @jmjobring som fastnade lite för New Orders nymixning av låten The Game.

 

Dela blogginlägget:

Jag tror att väldigt många skulle må bra av att banta ner sin digitala närvaro. Banta ner och koncentrera insatserna. För många företag har de digitala kanaler idag blivit ett ok istället för en möjlighet. Det är lätt att addera, men svårt att avsluta. Hur ser det ut i din organisation? Här kommer fyra tecken på att du kanske ska sätta företaget på en digital diet:

1) Du har kanaler du inte har uppdaterat på en vecka. Visst generaliserar jag, men högst troligt bör du inte ha kanaler som ser ut att vara aktiva där du inte har uppdaterat den senaste veckan. Visst ska du se till att du har ditt eget varumärke registrerat på alla relevanta plattformar, men är du inte aktiv på just den plattformen bör det framgå i profilen/bion där att du inte uppdaterar där just nu.

2) Du har inte hunnit kika på webbstatistiken under senaste veckan. Högst troligt är din webbplats fortfarande din viktigaste plattform, är den det måste du ha tid att minst en gång i veckan skumma statistiken och direkt se eventuella förändringar. Genom att återkommande och ofta analysera statistiken ökar du också förståelsen betydligt för dina besökare, och det är ju egentligen grundförutsättningen för att du ska kunna skapa relevant innehåll med mottagarvärde.

kaffespill_loggor.001
Är det kanske hög tid att städa upp och våga sig på en digital diet?

3) Du rapporterar inte din statistik till dina chefer. Blev glad över att höra Staffan Ekengren på Scania på Super Content Marketing-dagen berättade att hans content-gäng nu rapporterar direkt till ledningen. Jag tror att det är en absolut förutsättning för att lyckas med bolagets digitala PR – att den är så förankrad i ledningen att de inte kan vara utan dina rapporter om hur det går. Om du inte rapporterar utvalda nyckeltal regelbundet idag tycker jag du allvarligt ska fundera över hur du ska komma igång med rapporteringen, ofta handlar det om att verkligen vaska fram de absolut mest relevanta nyckeltalen först och sedan pedagogiskt förklara för ledningen varför de inte kan vara utan dem.

4) Ingen reagerar om du låter bli att uppdatera. Handen på hjärtat, skulle någon sakna om du inte uppdaterade på en vecka? Dina kunder, dina chefer eller dina medarbetare? En lite obehaglig tanke att fullfölja, men nyttigt, tror jag. Se till att ditt innehåll är så starkt att de som följer dig verkligen vill följa dig och skulle sakna dig om du inte postade något på en vecka.

Orkar eller hinner du inte med det ovanstående är det hög tid att banta, tror jag. En digital diet handlar om att koncentrera resurserna för att verkligen skapa innehåll som står ut och gör skillnad istället för att finnas överallt och bjuda på mellanmjölk. Lätt att säga, väldigt mycket svårare att göra förstås, men ju mer du spär ut desto större är risken förstås att det blir svagt. Så utmana dig själv och organisationen och kör en hård diet, ni kommer att må mycket bättre på andra sidan.

/ @jmjobring som lyssnar på Busy Ps klassikerdoftande discodänga Genie.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 6 April 2017

Ställningstagandets konst

För en tid sedan besökte jag New York och kunde konstatera att jättarna gärna samarbetar, men det som också framgick tydligt i stadsbilden var att varumärkena tar ställning. De vill troligen fylla det vakuum som det minskade förtroendet för politiker har skapat.

NYTimes_beskuren_low

Till exempel har mediehuset The New York Times en jättelik reklamskylt med slutsatsen The truth is more important now than ever (se bild ovan). Förstås en rätt tydlig passning till den sittande presidenten. Klädföretaget Diesel kör också hårt med Make Love Not Walls, vilket även det får ses som ett ställningstagande mot presidenten och ambitionen att bygga en mur mot Mexico.

Att varumärken så tydligt tar en politisk ställning är väl troligen en effekt av det Amerikanska samhällets polarisering under den senaste presidentkampanjen och även efter president Trumps tillträde. Frågan är om vi inför det svenska valet får se samma sak här hemma? Eller är vi för lite polariserade och för mycket partipolitiskt inriktade för att det ska gå att göra lika tydligt? Även om det säkert är svårt att göra det lika särskiljande tror jag att många varumärken skulle tjäna på att bli tydligare i sina ställningstaganden. Först sätta en riktigt värdegrund och sedan våga plocka ut den, på riktigt, skulle utan tvekan göra avtryck och högst troligt också bli bra för affärerna. Har vi några tydliga exempel idag eller vilket varumärke skulle du vilja se ta ett kliv ut med en fana i handen?

/ @jmjobring som idag lyssnar på luftiga Get Me med Starwalker.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 4 April 2017

Samarbeten det nya svarta

Var nyligen i New York och slogs av hur många och nära samarbeten de stora faktiskt har lyckats sy ihop där borta:

– Starbucks har köpt in sig i Pokémon Go genom att göra alla sina caféer till pokestops (platser där du kan fylla på med pokébollar och annat du behöver för att spela Pokémon Go) med reklam i.

– Väl inne på Starbucks får du fritt Wi-Fi i samarbete med Google.

– Ska du åka med en Uber-taxi kan du låsa upp speciella filter i Snapchat under en kort tid så att du kan visa dina vänner att du åker Uber och när du beräknas vara framme.

– I flygbolaget SAS:s app får du också förslag om att ta Uber till flygplatsen.

kollage_Starbucks_snapchat_uber.001

Samarbeten mellan stora varumärken är givetvis inget nytt, men det är uppenbart att många nu försöker hjälpa varandra framåt – att ett plus ett ska bli mer än två – och här kan det finnas massor att lära även för oss som inte är stora globala varumärken, tror jag. Vi kan inspireras av vad som går att göra tillsammans och som gynnar båda parter och kanske vara mindre ängsliga över att hamna i skuggan av den andre. Tillsammans, liksom.

/ @jmjobring som är glad att smygfavoriterna i duon Oh Wonder har släppt nytt i form av starka låten Ultralife.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 24 Mars 2017

Att vara eller inte vara?

Att vara eller inte vara influencer, det är frågan. Det finns en enorm fördel i dagens splittrade medielandskap att använda sig av influencers / påverkare – alltså någon som har stort inflytande på en viss utpekad målgrupp. Den absolut största poängen med en influencer är att den är träffsäker för exakt just den målgrupp som följer den. Vi vet idag att om vi ska nå t ex modeintresserade kvinnor i Sverige är det väldigt trubbigt att annonsera brett mot alla kvinnor i hela landet. Då kan en influencer vara en mycket effektivare väg.

#fashion

Fördelen med en påverkare/influencer är att du kan hitta en som har exakt rätt målgrupp i sin följarskara. Men i samma sekund som du ger dina pengar till en influencer hjälper du hen att bygga sitt varumärke starkare. Inget fel i det förstås, men du måste också ställa dig frågan vad samma investering hade kunnat göra för ditt eget nätverk – hade din investering gjort större nytta om du byggde upp dina egna kanaler i exakt rätt målgrupp och började betrakta ditt eget varumärke som en influencer?

Här tycker jag vi idag ibland blir lite ängsliga och kanske lite kortsiktiga – vi litar mer på externa influencer än på vårt eget varumärke. Det är kanske enklare att ge pengarna till någon som redan har nätverket än att bygga det själv eftersom vår kärnverksamhet med all säkerhet är att framställa produkten medan påverkarens huvudsakliga jobb är att bygga sitt nätverk. Men jag tycker ändå att det finns ett par saker man ska tänka på:

1) Är detta en engångsinvestering mot den här målgruppen? Då är det givetvis mycket enklare att använda en influencer med färdigt nätverk än att börja bygga eget för en så begränsad insats.

2) Vad hade investeringen kunna göra för att bygga min egen kanal? Naturligtvis svårt att svara på, men annonsverktygen på t ex Facebook och Instagram är idag så träffsäkra att du kan trycka på rätt bra i exakt rätt målgrupp. Orkar du följa upp det med riktigt bra innehåll som målgruppen tycker om är du på god väg att bli din egen influencer.

3) Hur mycket skiljer det i trovärdighet? Det är förstås alltid svårare för ett varumärke att vara lika trovärdigt som en enskild individ. Det är ju ofta själv poängen med en influencer – den personliga trovärdigheten. Och den personliga trovärdigheten är väldigt svår att konkurrera med för ett anonymt varumärke, men inte omöjlig.

#cars

Ska ditt varumärke bli en influencer handlar det om att vara transparent, se sina kunder och bjuda upp till dans, på samma sätt som influencern har jobbat ihop sin trovärdighet kan ditt varumärke också göra det – egentligen det vi i PR-branschen alltid har prata om. Vägen är lång och ibland inte värd investeringen och när du ska plocka marknadsandelar kanske du ändå måste anlita andra påverkare – men jag tycker att det idag finns en poäng att fundera grundligt över hur vi bygger andras kanaler vs. att bygga våra egna. Spelplanen är i förändring och frågan är om du ska vara med och spela eller bara köpa in dig på spelartröjorna. Svaret på influencern Shakespeares eviga fråga – att vara eller inte vara – är därför sällan helt självklart idag. 

/ @jmjobring som inte kan sluta imponeras av First Aid Kits snygga Patti Smith-doftande dänga; You Are The Problem Here riktad speciellt till alla oss vita medelålders privilegierad män.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 7 Mars 2017

Tre varningsflagg för Snap

Jag är verkligen ingen börsanalytiker, men jag vet en hel del om den digitala utvecklingen. Och ska jag ge något råd runt Snaps börsintroduktion är det att hissa en flagga av tveksamhet. Jag har svårt att tro att de som investerar hårt i aktien verkligen vet vad de ger sig in i. Här är mina tre varningsflaggor:

1) Låga intäkter och ingen färdig annonsmodell på plats – Den som använder Snaps tjänst Snapchat idag vet att den inte direkt är nedlusad med reklam. Och vad mer underligt är att det fortfarande inte heller är helt lätt att köpa en annonsplats i appen. Man får anta att en stor del av pengarna från börsintroduktionen ska gå till att bygga upp en annonsplattform, men bolaget har trots allt rätt många år på nacken, och än så länge har väldigt lite hänt på den fronten.

2) Det innovativa försprånget är borta – Snapchats enorma hype har byggt två på två saker – disposable media, alltså att det du delar med dig av försvinner efter en tid, och det andra är alla de innovativa kamerafunktionerna som har gjort att du snabbt och väldigt enkelt kan vara väldigt kreativ med dina bilder. Du behöver inte kunna ta en bra bild för att bygga på ditt eget varumärke, du kan använda en av appens linser och se cool, snygg eller bara extremt konstig ut. Men allt det här kan du göra även på de stora plattformarna idag. Nej, Snapchat kommer inte att tappa den generation som nu växer upp med appen, de kommer kanske att addera Facebook/Instagram som en ytterligare kanal, men visst är de storanvändare av Snapchat och kommer säkert så att förbli. Däremot är jag mycket mer tveksam till om Snapchat kan fortsätta att nyrekrytera användare i samma takt när alla de stora plattformarna erbjuder exakt samma funktioner. Då blir liksom Snapchat bara en app till.

3) De kallar sig ett kameraföretag – Min tredje tveksamhet är att bolaget för en tid sedan sa att appen Snapchat bara är ett ben, de är egentligen ett kameraföretag. Och vips så lanserade den en kamera inbyggd i ett par glasögon, som inte är speciellt lätta att få tag i. Och rent historiskt har inte glasögon i kameror funkat så där superbra, tänk Google Glasses. Det är väl dessutom få kameraföretag som idag skär guld med täljkniv, snarare inleder de samarbeten med ledande telefontillverkare för att överleva. Men Snap säger i det läget att ”Our strategy is to invest in product innovation and take risks to improve our camera platform.” Nja.

IMG_2283

Jag kan mycket väl få äta upp hela det här inlägget, och det gör jag gärna för jag älskar uppstickaren Snapchat och den nytta de har gjort för alla konkurrenter som tvingades fortsätta utvecklas. Och även jag vet att börsen drivs av förväntningar snarare än verkliga intäkter, men någon gång brukar verkligheten komma ifatt även framtida förväntningar.  Men jag skulle inte lägga mina sista sparpengar på att aktien kommer att bli en tillväxtmaskin. Men om de lyckas få med sig de investerarna som kliver in i bolaget att hjälpa till att fortsätta driva utvecklingen framåt är jag den första att jubla, men jag tvivlar på att tunga industriella investerare i längden köper t ex det här: ”This means that we are willing to take risks in an attempt to create innovative and different camera products that are better able to reflect and improve our life experiences.” Nja, igen.

/ @jmjobring som tappar hakan inför Säkert! nya platta Däggdjur – tror inte den hade kunnat skapas någon annanstans än i det förunderligt kreativa hörnet av världen som kallas Umeå.

 

Dela blogginlägget:

Det har i dagarna skrivits många inlägg, se t ex Ingvar Näslund på Västerbottens Kuriren skriver och Karin Olsson på Expressen Kultur om hur illa public service är för alla kommersiella medieaktörer. Det är ofta de kommersiella mediehusens utmaningar att ta betalt i det nya medielandskapet ställs mot public services vilja att också följa med i förändringarna. Men ingen kan väl på allvar tro att de stora utmaningarna de privata aktörerna har enbart beror på public service? Alla vet ju att det är hela omritandet av den mediala kartan med Google och Facebook, och i viss mån Twitter och Snapchat, i spetsen som är grunden för det fundamentalt förändrade medielandskap vi har idag.

debatt_publicservice

Det är därför med glädje jag kan se en mer nyanserad ton hos Thomas Mattssons på Expressen när han skriver om att man borde ge SVT ett tydligt online-uppdrag. Jag är säkert naiv, men jag kan för mitt liv inte förstå hur någon kan tro att public service-bolagen skulle kunna göra sitt jobb utan att försöka hänga med i den digitala utvecklingen? Om de bara fortsatte med linjär tv och traditionella FM-utsändningar utan att förflytta dessa in i det digitala kanaler och egna appar skulle vi verkligen kunna börja ifrågasätta hur våra licenspengar användes. Utvecklingen är både självklar och oundviklig.

Hotet är produktutvecklingen inom annonsaffären – inte slaget om nyheterna
Det stora hotet kommer snarare från den produktutvecklingen inom annonsaffären som gör att vi med en otrolig precision och enkelhet idag kan annonsera på en mängd andra plattformar än de svenska mediehusens. Det är ju där annonspengarna hamnar idag, annonspengar mediehusen har varit och är beroende av. Och att public service också utnyttjar de möjligheter dessa plattformar erbjuder är ju också helt självklart för att få ut mesta möjliga av våra licenspengar – lika självklart som att vi just nu kan se P4 annonsera på stortavlor runt om i landet. Det känns ju rätt meningslöst att ifrågasätta och tyvärr känns det som om mediehusen ibland missar att fokusera på det verkliga hotet och istället viftar mot den mer greppbara konkurrensen – den om nyheter istället för den om annonserna.

Jag tror att public service tänker helt rätt när de försöker hitta nya vägar att samarbeta med lokala aktörer, likt BBC gör, och jag hoppas att de lokala mediehusen inte enbart betraktar detta som cynisk propaganda i eget intresse. Ju snabbare de kommersiella mediehusen kan sluta att knyta nävarna och istället öppna famnen för public service-bolagen desto snabbare tror jag vi kan rädda det som finns kvar av den så otroligt viktiga lokala och demokratibärande riktiga journalistiken. 

/ @jmjobring som lyssnar på fina Ashes av nya bekantskapen Albert af Ekenstam.

 

Dela blogginlägget:

Super Bowl är som bekant också VM i reklamfilmer, eller i alla fall VM i att betala för reklamplats. Men just det brukar också innebära att reklamfilmerna är gjorda med omsorg, ibland tyvärr lite väl mycket omsorg så att de är flata och tråkiga. Dock kan vi använda oss av dem för att se hur trenderna blåser i branschen.

Och kikar vi på de tio som har skapat mest buzz i det digitala (både köpt och förtjänad), vilket ju bör vara ett krav på en reklamfilm idag, ser vi att humorn i år hamnar efter ”De Stora Historierna”, eller vad vi ska kalla de storslagna och tårfyllda historieberättandet, se t ex 84 Lumber som dumpen nedan kommer ifrån. Bland de tio som AdAge listar med hjälp av statistik från iSpot är väl egentligen tre humorbetonade, en med Bieber för T-Mobile, Mr Clean och Kias ”Heros Journey”. Och just den sistnämnda Kia är undantaget som bekräftar regeln eftersom Kias annons verkar ha haft stort genomslag i andra mätningar, och innehåller väldigt mycket humor och inte så mycket stora känslor, även om den har historienerven i sig.

84lumber

Men, jag dristar mig ändå att dra slutsatsen att i årets Super Bowl dominerade de stora och tunga berättelserna, gärna fylld av motgångar och hinder vi ska övervinna för att komma i mål. Och om vi vänder blicken utåt är det ju i linje med de stora penseldragen vi kan se i världen just nu – politikerna ställer till det och är opålitliga populister medan varumärkena försöker vara de goda och vänliga rösterna vi kan luta oss mot när världen är orolig omkring oss.

/ @jmjobring som inte kan motstå lite lättsam fransk pop från Le Couleur när världen ser ut som den gör.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 30 Januari 2017

Räckvidden är inte problemet

Så här i början av året summerar jag en mängd olika Facebook-sidor åt kunder, men försöker även blicka ut och se vad andra har åstadkommit under det föregående året. Och i mina ögon är trenden idag ganska tydlig – räckvidden verkar inte längre sjunka, som vi alla ropade högt om för något år sedan. I varje fall inte speciellt dramatiskt eller tydligt. Däremot kanske inspirationen och kunskapen om vilka verktyg som finns tynar mellan varven, det tror jag är ett större problem än att Facebook faktiskt skruvar i räckvidden. Vi har dessutom flera hyfsat stora andra plattformar idag som många säkert också skapar innehåll på och kanske tappar man då fokus något.

statistikexempel_orgrackvidd:gillar_fb
Exempel på hur en indexerad organisk räckvidd (kompenserad för stigande följarantal) kan se ut för 2015 (grön) och 2016 (blå), mer variation beroende på inspiration och säsong än tendens att det sjunker.

Om vi bara kan uppdatera kunskapen och faktiskt använda de verktyg som finns, på t ex Facebook, för att skapa bättre inlägg, då tror jag att vi ganska enkelt också kan motverka Facebooks eventuella skruvande i algoritmen. Vet vi att rörligt och live prioriteras, då måste vi också ta konsekvenserna av det och skapa rörligt och live. Till exempel kan fortfarande bildspel ge dig bra mycket mer räckvidd än ett inlägg med en bild än en länk. Och så mycket jobbigare att skapa är det inte idag.

Så, min uppmaning för 2017 är att börja arbeta lite mer dedikerat och lägga lite mer omsorg på inläggen, alltid tänka vilket mervärde jag skapar för min mottagare, ge dina mottagare något att prata om, sluta stirra på antalet följare utan betrakta alla som viktiga individer och ambassadörer och framförallt: var tydlig med resurser och uppföljning – det håller inte att år 2017 inte veta hur och vad du ska mäta och rapportera. Så, sluta gnäll på Facebook och fokusera energin på det du kan påverka och utvärdera det du gör, så att du ständigt har chans att förbättra dig.

/ @jmjobring som svindlar vid tanken på att mina ord just nu syns i en pockethylla nära dig.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 23 Januari 2017

Grupperna är en ny maktfaktor

Det börjar bli tydligt att vissa grupper på Facebook ”vinner”. De blir så stora att de blir självspelande i rekryteringen av nya medlemmar. Vissa grupper blir till och med så stora att administratörerna kan sälja dem till mediehus, som t ex gruppen Elfel på Facebook som ägs av facktidningen Elinstallatören sen något år tillbaka. En av de stora poängen med intressestyrda grupper är att alla är hyfsat vänliga mot varandra – de delar helt enkelt bara samma intresse och håller därför ofta borta sina åsikter om politik och omvärld utanför. Det gör innehållet relevant och ofta väldigt kärleksfullt, vilket kanske inte annars kännetecknar nätdialogen idag.

grupper_vänligheten

Det finns också grupper som är till för att stärka varandra och för att stå upp mot hatet, som t ex Hone & The Bees som är en grupp endast för tjejer, där tjejer kan prata utan inblandning av andra och där man är tydlig med att det inte ska handla om politik. En som å andra sidan på ett sätt är väldigt politisk är gruppen #jagärhär som nu har nästan 58.000 medlemmar och väl kan kännetecknas som nätaktivister – de försöker ta udden av näthatet genom att kommentera och gilla när nättrollen har ryckt ut och dissat något, jag skrev lite mer om den i min spaning inför 2017.

hone

Dessa grupper blir förstås också allt viktigare som influencer – är du skotillverkare kan det säkert snart bli aktuellt att kontakta Lonesome Runners med 14.000 otroligt löpintresserade medlemmar. Eller om du driver tryckeri kanske du ska börja fundera över att räcka ut en hand till de självpublicerande författarna i gruppen Författare på Facebook, för att nämna två grupper som jag själv vistas i med stor glädje just nu. Se skärmdumpen ovan där båda inläggen börjar med ”Lycka…”, och det är ju sammanhang som dessa som vi ofta vill att våra varumärken ska synas – relevant och omgärdat av entusiaster. Framtiden ser ljus ut för de smala men stora grupperna på Facebook.

/ @jmjobring som lyssnar på 5 fine frökner i väntan på nästa säsong.

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 28 December 2016

Tre möjligheter inför 2017

Jag skrev ett liknande inlägg förra året om tre möjligheter för 2016, läs gärna det och döm själv om jag hade rätt. Men vad säger vi om 2017, vad ser jag för möjligheter där? Ja, häng med (orkar du läsa till ända slutet blir du belönad med en lista över den 16 bästa låtarna från 2016):

VI HAR LÄRT AV DE MÖRKA KRAFTERNA
Jag är en obotlig optimist, vilket förstås har varit tufft år 2016. Men jag tror vi har nått vägs ände när det gäller de mörka krafternas övertag inom digital kommunikation. Gruppen #Jagärhär är ett lysande bevis på det, se dump på deras välkomsttext nedan. Och jag tror att tusentals och åter tusentals politiska rådgivare och kommunikatörer har lärt sig massor av både Trumps framgång och Brexit. Till exempel såg vi bara häromdagen hur alltfler svenska politiska partier vågar sig på Live-formatet på Facebook. Under 2017 kommer vi att se hur de goda krafterna tar över det digitala samtalsrummet, högst troligt i samverkan med att alltfler varumärken inser kraften i att vara med och hjälpa det goda digitala umgänget. Vi lyckas kanske till och med vända diskussionen bort från plattformarnas ansvar till att handla om vårt eget ansvar.

jagarhar

KONSTEN ATT VÄLJA BORT
Vi som är kommunikationsrådgivare kommer år 2017 att behöva vässa våra argument för att få våra kunder att förstå att de måste välja bort. Att vi inte bara kan addera en ny kanal så fort den dyker upp har vi nog lärt oss. Men vi måste också våga sluta att köpa banners eller annonser bara för att vi har gjort det tidigare. Vi kanske måste våga verkligen gå all in på till exempel Linkedin under den här kampanjen och lägga tyngdpunkten på att skapa riktigt bra och intressant innehåll som bär sig själv istället för att lägga hela budgeten på att visa upp något urvattnat budskap för så många som möjligt. Räckvidd är inte alltid svaret, det är dags att se effekten också. Nä, verkligen inget nytt, men vi måste sålla hårdare än tidigare, vi måste koncentrera trupperna inför 2017, vi måste se bortom de svepande kampanjerna med mängder av spill och dyka ner på de djup där vi verkligen kan göra skillnad.

alla_2016
Ett diagram från senaste Internet och svenskarna som egentligen bara säger oss att vi måste lära oss mer om kanalerna och hur de fungerar för att verkligen få effekt i våra kampanjer.

INFLUENCER VIKTIGARE ÄN KANALER
I linje med ovan, att vi måste börja välja bort, kommer vi också äntligen att börja ifrågasätta vad som är en annonsplats. Under 2017 tror jag att vi för första gången ser hur det börjar bli mainstream även för små och medelstora aktörer att köpa plats hos influencers istället för i en viss kanal. Detta går också hand i hand med den extremt snabba utvecklingen av e-sporten – en sport där det är tydligt att influencer är viktiga. De stora förlorarna, förutom de traditionella mediehusen, är de idrottsutövare eller andra som söker sponsorer och som inte har insett att de måste bygga sina egna varumärken och bli sina egna kanaler, för att förtjäna att få ta del av sponsors- och annonspengarna. Och ja, misstag som Audi och Kakan får vi ser färre av, byråerna måste bli bättre på att hjälpa sina kunder från att hamna i sådana sitsar.

/ @jmjobring som listar årets 16 bästa låtar här.

PS. Apropå de mörka krafterna tror jag faktiskt också att de riktigt stora institutionerna, som FN och EU, kommer att behöva ta ett allt större grepp om våra digitala mänskliga rättigheter, men det händer nog inte under 2017, de är säkert fler år bort. Är du nyfiken på den tanken kan jag helt oblygt rekommendera min senaste deckare SNÖ, som kom ut precis innan jul, där det resonemanget finns lite mer utvecklat. Ds.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 14 December 2016

En revolution i det tysta

När är det värt att släppa kontrollen om sin egen webbplats och i utbyte få en mängd smarta funktioner på en plattform där kunderna ändå finns? Ja, vi börjar nog närma oss en tipping point för det resonemanget i och med Facebooks senaste stora uppdatering. För något år sedan skrev jag om att Facebook skulle bli Internet för företag, läs det inlägget här. En av de saker jag då efterlyste var att Facebook skulle öppna ”bloggfunktionen” som finns för personliga profiler, den kallas för AnteckningarNotes. Och nu har Facebook precis gjort just det. Du kan numera skapa en Anteckning / Notes och på det viset göra ett propert blogginlägg, precis som du gör på din sajt idag. Skillnaden är att du hamnar i nyhetsflödet hos dina följare och de som ska läsa slipper klicka sig iväg till en annan plattform – du kommer med andra ord högst troligt att öka läsandet avsevärt.

Förutom Anteckning / Notes har Facebook även tagit ett stort, och förmodligen ännu viktigare, steg närmare att vi ska släppa vår webbplats – de har skapat en mycket tydligare butiksfunktion. Och gjort det mycket enklare att visa upp sina tjänster, beroende på vilken mallar / templates du väljer.

manage_tabs

Om du har missat alla dessa funktioner är det bara att ge dig in på Hantera flikar / Manage Tabs och gå loss. Nu kan du styra mycket mer än tidigare, och alltså lägga till en butiksfunktion med några klick. Först väljer du templates / mallar, därefter kan du dra runt flikarna så att det passar just din sida.

manage_tabs2

Den kanske främsta fördelen är det ju om du säljer produkter, då kan du omedelbart och överst visa upp dina produkter och länka direkt hem till din butik. Se nedan där min sida för mina romaner med Katja Lyss får agera exempel. Jag eller mitt förslag säljer ju inte dessa böcker i en egen butik utan så fort någon klickar hamnar man på Bokus och kan beställa boken. Och den gamla blå knappen Köp nu länkar också in till din egen Butik numera. Du kan också länka in utifrån direkt in på Butiken, se här.

butik

Om du istället är en byrå eller annan aktör som säljer tjänster väljer du en annan mallar / templates och kan direkt lyfta upp dina tjänster, se vår byråsida nedan där du kan se våra tjänster som vi har lagt överst för alla som besöker sidan. Klickar du på en tjänst fälls det ut er text och samtliga tjänster visas upp, se nedan.

punktpr_professionel

tjanster

Självklart kommer inte denna uppdatering enskilt att göra Facebook till Internet för företag, men Facebook tar ännu ett väldigt viktigt steg på vägen mot att göra det digitala livet utanför Facebook onödigt för företag. Varför ska jag lägga tid och energi på att uppdatera på flera ställen när jag kan nå i princip alla mina kunder via Facebook? Kunderna finns högst troligt redan på Facebook, de slipper lämna plattformen för att läsa dina nyheter eller se dina produkter / läsa om dina tjänster, och alldeles snart kan de nog betala direkt på Facebook också. Vad ska vi med det andra Internet till då?

/ @jmjobring som förtränger bristen på dagsljus med låten For Good med REMI.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Har det äntligen lossnat? Nu verkar politiken till slut ha vågat ge sig ut på Facebook live. Och jag tror det är ett vinnande vägval. Varför ska politikerna gå genom journalistfiltret när de kan sätta sin egen agenda och ta direktkontakt med väljarna? Jag har i flera år propagerat för att de borde ta tag i taktpinnen och använda sina egna kanaler. För vilket media i det här landet hakar inte på om t ex statsministern hade börjat hålla ett tal en gång i veckan på sin Facebook-sida? Om oppositionen med regelbundenhet började ta upp aktuella ämnen i en egen Allians-panel i sina egna kanaler. Varför inte börja släppa sina nyheter först i egna kanaler, det måste ju vara absolut bästa sättet att bygga upp dem?

Möjligheterna är oändliga, ändå envisas de med att kalla till presskonferens och släpa sig till Agenda-studion och få dansa efter någon annans pipa. Rätt obegripligt. Men nu är det kanske ändring på det? Vi har i varje fall den senaste veckorna sett vissa tecken i den riktningen – Annie Lööf sökte frågor till sitt jultal live på Facebook och Anna Ekström passade på att diskutera skolan när PISA släpptes igår. För övrigt ett väldigt smart drag av Ekström då det annars var Björklund/Fridolin i alla etablerade medier, nu skapade hon sin egen kanal och gjorde sig relevant och visade sig engagerad bland sina egna följare.

sosse_liveannie_live

/ @jmjobring som har Mango med Bay Ledges i lurarna och laddar för dagens boksläpp.

 

Dela blogginlägget:

I förra veckan samlades den svenska journalisteliten och firade varandra på Stora journalistpriset, instiftat av Bonnier. Och jag tycker att vi i PR- och reklambranschen ska ta med oss ett par saker därifrån för att bättre förstå det medieklimat vi verkar i.

Grävjobben var extremt starka
I kategorin Årets avslöjande som är guldmedaljen för undersökande journalistik var årets startfält det tyngsta i mannaminne. De nominerade var granskningen av Riksrevisionen av Dagens Nyheter, Kommunal-granskningen av Richard Aschberg på Aftonbladet samt Bosse Lindquist på SVT som rullade upp Macchiarini-affären vid Karolinska institutet. Den sistnämnde vann, men som sagt, sällan eller nästan aldrig har vi sett ett så starkt startfält. Kan givetvis vara en viss del slump, men jag tror också att det finns en strimma hopp där att (de stora) mediehusen inser att grävande journalistik är det som skiljer dem ifrån klickjägarna, som är många fler. De vågar satsa på avslöjanden och längre jobb som inte alltid är säkra på att de ger utdelning, men när de gör det så skapar de stora värden för varumärket. Det stärker också oss som ofta och gärna pratar om att vi ska bygga värderingsdrivna företag och organisationer och inte betrakta värdeord som något flum som någon drog innan middagen på firmafesten. Bygg in värderingarna i företaget och undvik att hamna i journalisternas grävskopor. Luta er inte tillbaka och tro att journalistiken inte längre har resurser att granska er, avslöjanden har förhoppningsvis även framöver ett kommersiellt värde.

vinnare-3_low
Bosse Lindquist på SVT som rullade upp Macchiarini-affären vid Karolinska institutet. Foto Magnus Bergström, CC.

Analys av big data är förnyaren
Helena Bengtsson på The Guardian som är en av världens vassaste datajournalister fick priset som Årets förnyare. Helenas arbete är till exempel att dyka in i databaser som Panama-dokumenten eller Wikileaks och försöka hitta det som är intressant i enorma mängder data. ”Jag ställer mina intervjufrågor till databaser istället för till människor”, förklarar Helena och det är ju givetvis något som vi marknadsförare och PR-strateger kan bli mycket bättre på också. Vi är förstås till vardags inte i närheten av de datamängder som Helena och hennes kollegor arbetar med, men vi kan ofta leta upp bra data att ställa frågor till för att öka våra insikter innan vi drar igång. Allt kan idag inte skickas över till plannern utan vi måste alla bli bättre på att tolka den information vi har framför oss, inte minst eftersom vi har ett alltmer diversifierat samhälle där de gamla demografiska och geografiska sanningarna inte längre gäller.

vinnare-4_low
Helena Bengtsson på The Guardian är datajournalisten som blev årets förnyare. Foto Magnus Bergström, CC.

Årets röster har egna röster
Niklas Orrenius på Dagens Nyheter vann årets röst i konkurrens med Magda Gad på Expressen och Anna Gullberg som är chefredaktör på Gefle Dagblad. Gemensamt är att de alla har egna starka röster bortom de mediehus de för tillfället befinner sig på. Niklas Orrenius har drygt 70.000 följare på Twitter, skriver böcker och syns och hörs långt bortom DN. Anna Gullberg har en egen blogg och en podd tillsammans med Daniel Nordstrand på VLT. Magda Gad har i varje fall 5.000 följare på Twitter och tvekar inte att prata om västvärldens svek i det fasansfulla kriget i Syrien, givetvis inte för att i första hand bygga sitt eget varumärke utan för att göra världen medveten om allt som sker bortom bevakningen – men hon är en tydlig och aktiv deltagare i samhällsdebatten som är långt bortom hennes uppdrag som korre på Expressen. Min poäng är att dessa journalister inte nöjer sig med de anställningar de har utan de bygger aktivt upp en egen plattform att agera utifrån – de lever sina varumärken och brinner för sitt yrke, något som både vi själva och våra kunder kan lära sig mycket av.

Tre punkter som vi som kan ta med oss in i vår arbetsvardag, tycker jag. Och jag vill, på samma sätt som jag i mitt förra inlägg ville slå ett slag för att höja kunskapsnivån om den digital utvecklingen, gärna höja medvetenheten om hur journalistikens verklighet ser ut idag. Våra uppdragsgivare har all rätt att kräva att vi har järnkoll på hur journalistiken mår likväl som hur den digitala världen utvecklas. Det är ju trots allt där mycket av vår förmåga att nå ut avgörs idag, det lär vi oss knappast på de interna galor som just nu står som spön i backen, även om det givetvis är kul att vara nominerad och tävla 😉

/ @jmjobring som givetvis lyssnar på Mattsson Helins efterlängtade återkomst av podden som sände från Stora journalistpriset.

 

Dela blogginlägget:

Har i två dagar hängt på Internetdagarna som arrangeras av Internetstiftelsen. Och det bestående intrycket är att den digitala hälsan är rätt risig. Förmodligen har evenemanget färgats en del av det amerikanska valet då flera talare har varit amerikanska och relativt få var medelålders vita män. Men det var ändå en medelålders vit man som gjorde ett stort intryck på konferensen, Edward Snowden. Han var givetvis inte fysiskt på plats men via Skype med från Moskva.

img_5422

Snowdens svar på vad han ansåg om att Trump hade blivit vald fick hans svar rubriker i internationell press, som The Guardian. Och det är klart lockande att dra på hans svar: “Donald Trump is just the president. It’s an important position. But it’s one of many.” För egen del tar jag däremot med mig hans svar på vilken roll Facebook och Google har spelat för det amerikanska valet – Snowden menar att om de stora plattformarna kan påverka vår demokrati har vi problem med demokratin snarare än nätverken. Jag försökte själv föra ett resonemang i en lång postning häromdagen åt det hållet. En annan viktig sak Snowden tryckte på var att en demokrati alltid bär med sig en osäkerhet, det är priset man får betala. Se hela intervjun här, jag lovar att det är värt det, även om du förmodligen måste koncentrera dig för att hänga med i hans resonemang.

Men det är fler som har pratat om att den digitala hälsan har hosta. Ja, i princip alla. Alltifrån trollfabriker till fejkade nyheter via det alltmer utbredda hatet. För oss som arbetar med marknadsföring i det digitala är förstås också det bristande förtroendet ett stort problem idag. Företag som Telia och Telenor har deltagit under de här dagarna och pratat om de CRS-inriktade insatser de gör, och en inte alltför vild gissning är att mycket av framtidens CSR-arbete skruvas över till det digitala.

img_5387
En av talarna som trots mörkret ingöt lite hopp var Juliana Rotich som med Brck förser Afrikanska skolor med wifi och surfplattor.

Undvik falsksång och tondövhet
Men jag tycker att vi som arbetar med digital marknadsföring inte längre heller bara kan blunda för problemen. Vi måste sättas oss in i dem och förstå dem för att kunna antingen parera eller hantera, ofta både och. Och här tror jag att många företag ligger alldeles för långt bak idag, vilket vi inte minst ser när profilerade varumärken som Audi och Grand Hotel trampar i så relativt enkla klaver. Jag såg väldigt få kostymer under de här två dagarna, men desto fler lärare, offentliganställda, bibliotekarier och förstås de som arbetar under den digitala huven. Men jag tror att om fler företag skickade sina chefer och ledningsgrupper till mer icke kommersiellt inriktade tillställningar som Internetdagarna så skulle vi få uppleva mycket mindre av den falsksång och tondövhet många företag och dess ledningar fortfarande dras med när de kliver ut i den digitala samvaron. Då skulle fler ha chansen att förstå sin samtid bättre, och i förlängningen förstås också göra bättre affärer.

Kika även gärna på föredragen under rubriken Baksidan av digitala vardagen där kris, troll, viralgranskning med mera avhandlades. Där fanns bra verktyg och handfasta tips.

/ @jmjobring som just nu lyssnar mycket på The xx vackra On Hold och smälter intrycken från två dagar i den absoluta digitala framkanten.

 

 

Dela blogginlägget:

Detta är en halvlång essä snarare än ett av mina vanliga blogginlägg, men jag hoppas och tror att belöningen om du läser hela är att du får med dig några nya insikter som kan få dig att förstå vår lite besynnerliga samtid bättre. Eller så är jag helt fel ute och du får den där fina känslan av att veta mer än mig. I vilket fall, läs gärna och tyck gärna till, du når mig enklast på Twitter. Hoppas du får trevlig läsning!

MED BLICKEN TIO ÅR BAKÅT
Jag har under det här året arbetat genom och släppt två kriminalromaner, i våras kom KÖLD och idag skickade förlaget SNÖ till tryckeriet. Det intressanta med den processen har varit att jag skrev grundmanusen för ungefär tio år sedan. Alltså innan den digitala revolutionen hade nått fram till sociala medier och på allvar hade börjat stöpa om medielandskapet. När jag nu satte mig ner med de här manusens beskrivningar av samhälle, polisarbete och polisernas förhållande till medier insåg jag hur otroligt mycket som har hänt. På ganska kort tid. Och just där i närhistorien tror jag vi kanske måste börja rota för att bättre förstå strömmarna just nu.

Börjar vi på min egen mikronivå i romanarbetet finns det en exponering runt polisen och spektakulära brott idag som är väldigt annorlunda mot hur den var när vi bara hade ett par stora lokala morgontidningar, två kvällstidningar och public service. Det var väldigt ovanligt att någon sände direkt från en presskonferens eller från brottsplatser, vilket idag är mer regel än undantag. Vittnen och andra inblandade kan idag hitta en massa rykten, och säkert också fakta för den delen, på såväl de mer rumsrena sociala medierna som på mer ljusskygga platser som Flashback. Det är klart att det påverkar alla inblandade, från de utredande poliserna till brottslingarna och alla där emellan.

omslagetko%cc%88ld
Omslaget till mina romaner som har gett mig ett intressant perspektiv.

I mina romaner blir dessutom huvudpersonen ofrivilligt även huvudperson i en video som blir viral, vilket givetvis kommer att påverka hennes liv och karriär. Mig veterligt har inte verkligheten i Sverige riktigt hunnit ifatt min diktning på den punkten, men i USA ser vi ju ofta hur polisfilmer sprids som löpeld, inte minst vid kontroversiella skjutningar, som den när partnern filmade i bilen precis efter en skjutning. Det är klart att den filmen måste ha fått oerhörda konsekvenser för alla inblandade, inte bara offren utan även poliserna.

DEBATTEN HAR FÅTT LUFT
Att det har påverkat vår bransch – kommunikation – vet ju alla. Men hur det skär genom samhället i övrigt tänker vi kanske inte så mycket på till vardags. Våra vanor runt mediekonsumtion och informationssökande är ju i grunden helt annorlunda än när jag började skriva på min triologi för sisådär tio år sedan. Och det är rätt underhållande att se hur jag redan i somras, när jag skrev igenom SNÖ som kommer i december, kunde förutse den debatt vi ser nu om algoritmerna och de stora informationsmängder om oss som vissa stora bolag äger. Den debatt om öppna algoritmer och bristen på transparens fanns redan tidigare, men då bara i branschforum, idag förs den öppet, vilket är efterlängtat och bra. Givetvis sker det också mängder av saker bakom de hemliga polisernas stängda dörrar. Vilka algoritmer använder den Franska polisen för att hitta nästa terrorist? Vem vet vad de algoritmerna pekar ut för individer? Det finns algoritmer som styr hur poliser ska patrullera, vad styr dessa algoritmer? Och så vidare, snart i all oändlighet, eftersom dessa algoritmer är nödvändiga filter som krävs för att hantera de ökande datamängderna, egentligen bara ett slags bättre beslutsstöd.

Sedan finns det mer civila funderingar runt det här, som vad kostar det samhället om vi som söker på Google när vi har ett visst sjukdomssymptom hamnar på läkemedelssajter som drivs av vinstintresse istället för myndigheternas sakliga sjukdomsinformation? Vi kanske köper oss ett piller istället för att uppsöka läkaren, som vi kanske borde. Vi kanske förvärrar skadan och kostar samhället en massa i slutänden. Visst finns det regler runt marknadsföring av läkemedel, men när läkemedelsbolagen väl har lärt sig content marketing och kan skriva informativa texter som även fångar vårt intresse, utan att i laglig mening ägna sig åt marknadsföring, då får vi nog svårt att reglera oss ur det. Och hur reklammärker vi till exempel på Snapchat?

EN BEKYMRANDE MEDIEUTREDNING
Det ligger samtidigt en nationell medieutredning och väntar på politisk uppmärksamhet. Visst lär vi få se ett justerat presstöd, men vem eller vad som ska avgöra bidraget är en fråga som inte är lättlöst och risken för politisk långbänk är uppenbar. Och det är bara en av frågorna som ligger mellan oss och bevakningen av vår offentliga apparat, som ju faktiskt är en förutsättning för vår demokrati. Någon måste följa upp att de löften som politikerna i t ex Bjurholm ger under valrörelsen uppfylls, någon måste se till att politikerna i den där byn inte korrumperas, någon måste se till att tjänstemännen i Bjurholm inte skapar sina egna regler. Och så vidare. Men vad händer när ingen är villig att betala för att denna uppföljning utförs i Bjurholm? Och dessutom fylls kommunhuset på med egna kommunikatörer eftersom kommunen ju måste vårda sitt varumärke och kommunicera med sina medborgare.

anette
Ögonblicksbild från när Anette Novak var i Olofsfors i Västerbotten och vi på plats försökte komma med input, läs mer om mina intryck från dagen här.

KAN VI FÅ EN TRUMP I BJURHOLM?
Och på andra sidan Atlanten har vi en tillträdande president som genom att förenkla och tala till människors nostalgi har tagit sig hela vägen till presidentposten. Trumps vaga löfte om att ”Make America Great Again” tillsammans med sina lögner har ju gett honom ett slags carte blanche. För vem ska kunna ifrågasätta de löften han gav under sin kampanj? Ingen trodde ju någonsin på allvar att han kan bygga en mur mot Mexiko och få Mexiko att betala för den. Men ändå fick han säga det. Och ändå fick han röster för att han sa det. Det är ju som om sanningen inte längre är relevant. Vi köpet liksom halvsanningen lika väl som lögnen eftersom vi vill tro att Trump kan göra Amerika härligt igen. ”Han kommer inte att fixa muren, men han kommer säkert att göra en massa annat bra, oavsett vad han lovade och sa.

Översätter vi Trump till svenska förhållanden så skulle det innebära att, även om vi förutsätter att någon var villig att betala för bevakningen av Bjurholms kommunhus, så skulle de som bevakade inte ha något att följa upp. Om Bjurholmspolitikern till exempel sa att hen skulle bygga tre sittlifter och två toppstugor i Agnäsbacken och låta EU betala, bara hen vann. Och när hen sedan vinner är det ju bara för hen att säga som det är, och som alla redan vet, det finns inga EU-pengar att bygga det utlovade. Jaha? Nästa fråga. Eller hur ska vi reagera på det?

DRIVS ALLT EGENTLIGEN BARA AV NOSTALGI?
Det finns en amerikansk entreprenör som heter Gary Vaynerchuk som började med vinförsäljning på nätet och nu har ett digital byrå, men mest av allt är han en karismatisk och väldigt underhållande föreläsare som svär som en borstbindare. Säga vad man vill om hans tips och råd, men jag tycker han slår huvudet på spiken när han pratar om att nostalgi är undervärderat. Det tror jag faktiskt också, i all sin enkelhet, kan vara en rätt stor del av förklaringen till att Trump ändå vinner. Och att SD får röster här hemma.

De pratar om att allt ska bli som förr. Innan globalisering. Innan kvinnors frigörelse. Innan de homosexuellas rop på uppmärksamhet. På den tiden då några få privilegierade levde på att andra inte var lika privilegierade. Ett system som byggde på ett vi och dom och där vi är de privilegierade och vi ska till varje pris få behålla våra privilegium, dom andra får ju hålla sig på sin kant, som de gjorde tidigare. Det fungerade ju då. Det är dit vi vill igen. Bara vi stänger in oss tillräckligt mycket kommer det att gå. Murar, tullar, utträde ur gemenskaper och hårdare kontroller som vi privilegierade bestämmer över, kommer att lösa alla knutar. Det fungerade ju tidigare. Det var ju så enkelt. Alla visste sin plats.

imgres
Gary Vaynerchuck driver tesen att nostalgi är klart undervärderat, och kanske är det just nostalgi som är framgångsfaktorn bakom extrempartiernas framgångar?

FINNS DET EN SLUTSATS HÄR?
Men hur hänger allt det här ihop då? Och vad har det med mina romaner att göra? Jo… har du orkat läsa ändå hit ska jag belöna dig med en slutsats också: Jag tror att om du också sätter dig ner och tittar sisådär tio år bakåt och ser hur mycket som faktiskt har hänt kanske du bättre förstår att de här omvälvande förändringarna faktiskt har påverkat en hel massa människors liv. Oftast till det sämre. Nej, förmodligen inte rent materialistiskt, men vår världsbild har ganska fort förändrats. De sanningar vi växte upp med – som väldigt hårt sammanfattat kan kokas ner till att vi är de privilegierade – och om vi bara gjorde rätt för oss och arbetade på, så visste vi att vi blev belönade med arbete, lön, partner, bil, grannar som var som oss och billiga produkter som någon annan producerade. Så är det inte idag.

Jag tror att den insikten kanske är en av de viktigaste vi ska ta med oss från Trump, Brexit och SD-framgångar. Vi är nostalgiska varelser som älskar trygghet över allt annat, om någon skakar den pinne vi sitter på kramar vi bara hårdare runt trädet, vi tänker i alla fall inte hoppa rakt ner i det okända utan väldigt bra försäkringar om att allt kommer att gå bra. Sätter vi sedan in digitaliseringen och de sociala medierna i det sammanhanget, så blir det tydligt att det kanske ändå inte är fejkade nyheter på Facebook eller en presidentkandidat som är kung på Twitter som avgör ett presidentval. Det är faktiskt de saker som de där presidentkandidaterna eller EU-motståndarna eller Sverigedemokraterna pratar om som avgör. De lovar att allt ska bli så mycket som förr som möjligt. Ju förr desto bättre. Du ska få sitta kvar på din pinne, bara du röstar på mig.

VAD KAN VI FÖRVÄNTA OSS OM TIO ÅR DÅ?
Om ”författaren” nu är klar med ryggdunkandet av sig själv över den insikt han har kommit fram till genom att sitta med sina tio år gamla manus mitt i denna omvälvande samtid, vad ser han då tio år framåt? Ja, det jag ser är att vi har ett par enorma digitala infrastrukturplattformar, förmodligen våra nuvarande Google och Facebook, som har så mycket makt över informationsdistributionen att samhället (kanske via organ som FN) på något sätt har insyn och viss kontroll över vad bolagen gör med vår data. Kanske har filantropen Mark Zuckerberg insett att det viktigaste han kan göra för sin dotters framtid är att lyfta av sitt eget bolag från börsen och sätta det under någon slags offentlig huvudmannaskap, som är bättre lämpat att hantera dessa frågor än ett amerikanskt börsbolag. När Facebook och Google är både handels- och mötesplats blir dess makt så stor att den inte bör vara i händerna på vinstmaximerande aktieägare. Eller?

Vi har om tio år förhoppningsvis också en ny generation politiker som kan använda sociala medier som både ett öra mot marken för att förstå sina väljare och samtidigt pedagogiskt använda alla till buds stående medel för att förklara hur och varför världen förändras och att vi lever i den världen som förändras. Det är inte hållbart att blicka bakåt och tro att vi ska kunna få det som förut. Många vet det, men väldigt få vill inse att det är så. Då måste våra makthavare, och givetvis vi själva i slutänden, lägga manken till att förklara varför det är så och försöka förklara hur världen fungerar och vår del i den där världen. Annars kommer alltid någon med ett enkelt budskap att trumfa ut den som försöker förklara komplicerade saker som verkligheten. Men eftersom jag har en positiv syn på människor är jag övertygad om att vi snart är i fas här också – att vi inser att sociala medier inte är optimalt för spridning av så komplicerade saker som politik, men att det faktiskt är det sätt vi idag kommunicerar. Så fort vi inser det tror jag också att vi hittar former för att framföra förenklade budskap som också är sanna och genomförbara, och som mottagarna förstår och kan sprida vidare. De som tror på demokratiska värderingar och inte är extremister måste också lära sig att förenkla för att kommunicera.

DÖRRKNACKARNA BORDE T EX VARA INFLUENCERS
Till exempel tror jag att partierna kan få enorm utväxling om de inför nästa valspurt växlade över den mankraft de lägger på att knacka dörr och de miljoner de lägger på fysiska skyltar, till att handla helt om det digitala kundmötet. Bara för att Facebook i grunden är en plattform där information är fri att sprida är det inte gratis att nå ut. Bara för att du får viss trafik från Google utan att anstränga dig, betyder det inte att du inte behöver anstränga dig för att skapa innehåll som sökmotorerna och dessa användare tycker om. Lika lite som att det är gratis att få någon att knacka dörr eller sätta upp en fysisk skylt i en rondell. Det kostar i tryck, skyltmaterial och engagemang, det engagemanget skulle partierna har mycket större utväxling i om de istället värvade ”digitala dörrknackare och skyltuppsättare” i form av influencer eller andra som är vana att pedagogiskt och tydligt förklarar sina budskap i de sociala kanalerna. Och varför nyttjar fortfarande inget parti Facebooks genomslag via live-sändningar och pratar direkt till sina väljare? För att bara nämna något ur den kommunikationspalett som de snart måste börja lära sig att använda.

GÅR DET SUMMERA FRAMTIDEN?
Kanske blev min essä väl vindlande, men jag tar mig faktiskt den rätten som författare. Du har väl också vid det här laget läst så många förenklade förklaringar om varför Trumps förenklingar vann valet i USA, så att en till skulle inte tillföra så mycket. Men mitt i min problematisering ska jag ändå försöker landa i några punkter som jag tror kommer att utmärka de närmaste tio åren. Jag tror att:
– Nostalgi är en otroligt viktig drivkraft i samhället, vi tycker inte om förändring, det måste såväl politiker som myndigheter inse och ta hänsyn till
– Förenkling är en konstform som vi inte bara kan lämna åt de mest extrema utövarna
– De stora informationsplattformarna som Google och Facebook måste på något vis ta mer ansvar över informationen som sprids på plattformarna, kanske båda märka ut vad som är sant och falskt, men också upplysa oss ut ur våra ”bubblor” på något sätt
– Myndigheterna, kanske via FN, måste ta taktpinnen när det gäller hanteringen av digital information, såväl de privata aktörerna som t ex polis och militär bör på något sätt ha någon slags neutral eller överstatlig bevakning över vad de hittar på med den data de samlar in – detta måste ske innan vi har övervaknings- eller militärsystem fulla av artificiell intelligens (AI) som börjar utföra övervakning eller uppdrag på egen hand
– De etablerade politiska institutionerna måste bli (ännu) bättre på att förstå de digitala kundmötena och hur digital informationsspridning fungerar, annars är de snart ute ur leken
– Vi måste på nationell nivå skyndsamt få ett regelverk på plats som kan möjliggöra bevakning av våra demokratiska valda institutioner i alla ändar av vårt glesbefolkade land, de etablerade partierna måste inse att de själva är de stora förlorarna om de inte kan komma överens runt medieutredningen
– Vi måste bygga ut bredbandet och mobiltrafiken i hela vårt avlånga land, så att alla har möjlighet att tillgodogöra sig all information som förklarar hur och varför vår värld förändras

Och som sagt, jag har en positiv grundsyn, så jag tror och hoppas att vi lär oss hantera även den utmaning som den fria kommunikationen innebär. Vi är trots allt bara i början av denna utveckling.

/ @jmjobring som lyssnar på A Tribe Called Quest, apropå nostalgi.

Vill du lära dig mer om den digitala utvecklingen rekommenderar jag dig varmt:
– Gå med i gruppen Digital samhällskunskap på Facebook, lyssna gärna även på den podd som de producerar
– Ett av många bra resonerande inlägg om Facebooks påverkan på valet i USA
– Lyssna på podden Den digitala draken om du vill fördjupa dig i hur utvecklingen ser ut i öster
– Vill du förstå de sociala medierna ska du givetvis följa denna blogg, men även lyssna på Social by Default
– Ska du följa några individer rekommenderar jag dig Jocke Jardenberg, Fredrik Wass, Brit Stakston och Jonas Söderström (min kusin…)
– Vill du ha insyn i hur content marketing kan förändra dina affärer ska du följa Contentbyrån och Kntnt
– Vill du läsa mina romaner där jag väver in en del tankarna ovan i thrillerform kan du börja här eller lyssna på Storytel (del två SNÖ släpps 7/12).

 

Dela blogginlägget:

Lite i skymundan bakom Facebooks starka siffror vid kvartalsrapporten som släpptes igår annonserade Mark Zuckerberg själv att man nu släpper en Snapchat-kopia. Den har testats i Irland sedan några dagar tillbaka, men nu verkar den alltså på gång för ett globalt släpp. I Marks eget inlägg skriver han att de arbetar vidare med att få folk att dela rörlig bild, t ex skriver han att ”We’re also building a brand new camera across our apps and we’ll be adding even more visual messaging tools over the next few months.” Så förutom Camera, som ju ser ut som en rak Snapchat-kopia, se nedan, kanske de har ännu mer rörliga nyheter i bakfickan. Uttrycket ”Right next to your News Feed” antyder dessutom att de ska kopiera Snapchat som till fullo utnyttjar att man sveper fram nya funktioner, så en vild gissning är att man kommer att nå Camera genom att svepa bort nyhetsflödet.

fb_new_camera

Jag tror inte att vi kommer att se några stora mängder ungdomar överge Snapchat bara för att Facebook inför en liknande funktion, Snapchat har mer i sitt DNA som ungdomarna tycker om. Men det ger förstås alla de som ännu inte har klivit in på Snapchat samma möjligheter till att skapa kreativa bilder och filmer som på Snapchat, vilket jag tror i förlängningen kommer att påverka Snapchats förmåga att rekrytera nya användare från äldre målgrupper. Många är redan vana Facebook-användare och har sina vänner på den plattformen och ser nog nu ännu mindre anledning att även börja använda Snapchat om i princip samma funktioner finns på Facebook.

Om och hur vi som professionella användare kan ha glädje av Camera återstår förstås att se. En gissning är att Camera kanske inte direkt släpps in på företagens Sidor utan mer är riktat mot våra personliga användare, men nu spekulerar jag. Facebook Live släpptes ju direkt till Sidor, så helt säker ska man inte vara. Säga vad man vill om att Facebook bara kopierar rakt av, men motsatsen hade varit mycket mer skrämmande, att Facebook bara slutade orka bry sig och blev fat and lazy. Det är många företag som har investerat betydande belopp i sina Facebook-sidor, de bör uppskatta att Facebook inte slutar att förnya sig.

/ @jmjobring som ser fram emot William Adams debut, det gedigna popsnickrandet på Hand genom rutan går inte av för hackor.

 

 

Dela blogginlägget:

Enligt en artikel i AdAge har kanske Instagram delvis tagit tillbaka initiativet från Snapchat, med sin Stories. De intervjuar två influencers som båda vittnar om att de båda plattformarna nu skapar mer jobb, men också ökar möjligheterna att få intäkter. AdAge refererar även (men länkar inte) till en undersökning gjord av TheAmplify som säger att; ”Instagram is generating more story views than Snapchat, according to tracking service TheAmplify.” AdAge skriver också att Instabrand, ett nätverk för influencers, har sett att Stories på Instagram får tre till fyra gånger mer visningar än på Snapchat.

Sprang också på nedanstående grafik i en tweet från Ehsan Fadakar på Schibsted Media Group Sweden, som jag tyvärr inte hittar källan till. Den verkar visa hur Snapchats tillväxt har förändrats över tid, och placerar man in släppet av Instagram Stories verkar det som om något händer. Men, som sagt, jag vet tyvärr inte mycket om källan till denna graf. Därför ska vi naturligtvis vara försiktiga med att dra för stora växlar, och som vanligt och allltid beror allt på vilken målgrupp du ska nå, men det är också väldigt många som arbetar hyfsat brett och då gäller det att välja rätt.

snapchat_insta

Jag har tidigare skrivit om att jag tror att Instagram delvis har tagit tillbaka initiativet från Snapchat, under rubriken Därför tror jag på Instagram igen. Något som jag fick uppskattat mothugg från Suzan Hourieh Lindberg på The Social Few. Men jag tror fortfarande att det för många företag är mycket lägre tröskel att kliva in på Instagrams Stories än att växla upp en helt ny kanal där det är oerhört svårt att skapa sig en publik. Men visst, vi ser i den senaste Svenskarna och sociala medier från Internetstiftelsen att Snapchat är sjukt starkt bland gymnasietjejer, se nedan. Så, har du din primära målgrupp där ska du givetvis inte tveka för länge.

snapchat_tjejer_gymnasiet

Exakt hur detta påverkar återväxten på de andra plattformarna vet vi inte riktigt ännu. Det vi kan se är att i varje fall Facebook verkar klara sig hyfsat, än så länge, se nedan. Ser vi åldersgrupperna 16-25 år har vi en minskning i daglig användning, från 82% till 78% medan ”Någon gång” ligger stilla. Och kanske är Snapchat ungdomens källa, kanske adderar de här gymnasietjejerna Facebook på samma sätt som de adderar e-post till sitt liv när vuxenvärlden närmar sig? Vi får se.

fb_fortsatt_okar

Det är i varje fall tydligt att när man annonserar brett på Facebook/Instagram idag får man ofta stor träffbild bland 18-24 år, så att de än så länge befinner sig och är synnerligen aktiva på både Instagram och Facebook är tydligt. Frågan är hur länge det ser ut så och vad som händer i morgon? Spännande fortsättning följer.

@jmjobring som med Good Clean Fun i lurarna stolt kan konstatera att Punkt PR med fem anställda och huvudsäte i Norrland armbågar sig in i Spinn-nomineringarna.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 18 Oktober 2016

Viktigt verktyg blir ännu bättre

Jag tycker det är förvånansvärt få som har upptäckt Facebooks möjlighet att skapa ett bildspel som inlägg. Du hittar den enkelt genom att klicka på ”Foto/Video” när du ska skapa ett inlägg, därefter kikar du näst längst ned i listan, där står det ”Skapa bildspel”. Det låter inte så upphetsande kanske, men faktum är att det är en otroligt användbar funktion för alla med begränsade marknadsavdelningar och hyfsat gott om stillbilder. Facebook meddelar dessutom idag att de bygger ut funktionen. Kort fungerar den på så sätt att den sammanfogar dina stillbilder och tonar ihop dem och ger dig chansen att lägga på en ljudslinga. Du får med andra ord en film istället för ett antal bilder. Och vi vet väl alla vid det här laget att Facebook, och dessa användare också för den delen, prioriterar rörligt. bildspelet startar, precis som alla filmer på Facebook, direkt när användaren skrollar förbi inlägget och du kan alltså lätt fånga ögat bättre än med en stillbild.

bildspel

Nyheterna man annonserar idag är att man ska kunna lägga text i bilderna och addera eget ljud, dessa funktioner är inte ännu igång på de sidor jag administrerar, men det kommer antagligen snart. De som redan nu är förändrat är att Facebook har utökat från sju bilder till tio bilder samt adderat ”Verical 2:3” som format, du kan alltså jobba även med dina vertikala mobilbilder.

fb-bildspel

En annan efterlängtad nyhet idag är att det nu ska fungera på Android, men tydligen inte på iOS. Jag har kunder där ute som har slitit sitt hår eftersom de inte har verksamheter där de sitter vid en dator och har länge kunnat vilja skapa bildspel på egen hand, med Android är det nu alltså möjligt. Du kan faktiskt också spara ner filmerna/bildspelen och använda dem på till exempel Linkedin eller Instagram. Dock tappar de hyfsat i kvalitet, och vi vet ju alla att det absolut bästa är att skapa orginalcontent för varje plattform.

In och testa, jag törs lova att du blir överraskad hur  mycket bättre ditt inlägg kommer att prestera jämfört med en stillbild eller ett fotoalbum.

/ @jmjobring som lyssnar på Planète och låten Nightcrawler, sju minuter ren houseglädje.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 14 Oktober 2016

Svenskarna och Snapchat

Igår släpptes ”Svenskarna och sociala medier” som är en delrapport från kommande ”Svenskarna och Internet” från iis-stiftelsen. Och inte så förvånande ser vi störst rörelser när det gäller Snapchat, se nedan. Hela 69 % respektive 58 % i åldrarna 12-15 respektive 16-25 år använder den dagligen. Och ökningen sedan förra året är riktigt rejäl. Det är bara att inse – har du dessa ålderskategorier som målgrupp måste du börja inkludera Snapchat i din marknadsföringsstrategi.

snapchat_2

 

snapchat_1

Bryter vi ner siffrorna i de yngre åldrarna ser vi vilket genomslag Snapchat har nu. Nästan alla (92 %) av alla flickor på gymnasiet använder Snapchat varenda dag, se nedan. För killarna är samma siffra 71 % i åldern 17-19 år. I princip alla flickor från 11-19 år är där dagligen, mellan 91 % och 97 %. Kort sammanfattat: Alla är där och alla använder plattformen väldigt mycket.

snapchat_3

Vad innebär det här då? Ja, som sagt, det första det innebär är att du måste börja lära dig att hantera Snapchat. Först kanske på egen hand för att lära dig och förstå plattformen och sedan involvera det i strategin. Det är inte alls säkert att du måste själv börja jaga följare och posta snaps, men du måste på något sätt förhålla dig till att hela den här målgruppen tillbringar stora delar av sin vakna tid där inne. Frågan är också vad detta innebär för jätten Facebook i framtiden. Kommer den här ”förlorade generationen” alls att börja använda Facebook eller är återväxten i de unga grupperna för alltid borta? Spännande fortsättning följer.

/ @jmjobring som lovar komma tillbaka till undersökningen när lite mer tid finnes, under tiden lyssnar jag på Be 2 Be.

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 11 Oktober 2016

Snapchat och Instagram uppdaterade

Idag har både Snapchat och Instagram gjort hyfsade förändringar.

snap_insta

SNAPCHAT har flyttat ner Discover-innehållet, alltså det där mediehusen kan posta sitt eget innehåll. Vännerna flyttas helt enkelt upp igen. Men den största skillnaden är att man inte längre bara kan klicka sig genom sina vänner Stories. Nu kan man bara se en story från en vän, sedan återvända till menyn och se nästa. Detta för att Snapchat såg att man helt enkelt bara klickade sig genom vännernas Stories och därmed aldrig fick se de annonser Snapchat kan hänga på i slutet av en väns Story. Läs mer i t ex AdAge. Däremot har de lagt till en funktion att du kan skapa en egen spellista med dina vänners Stories, se nedan. Men, det kräver alltså lite mer engagemang och kan nog ändå tolkas som en öppning att få in mer annonser.

snap_ny_spellista

INSTAGRAM gör som ägaren Facebook, dina vänner som har gillat inlägget skrivs ut med namn. Det är givetvis en förändring för att öka viljan att interagera med inläggen, vi har ju en tendens att göra som våra vänner. Tycker våra vänner att det där är en fin bild tycker vi det också, och klickar gilla. Och Instagram och Facebook får mer information om oss och kan sälja ännu bättre annonser.

Av dessa två nyheter tycker jag att Snapchat sticker ut mest. Det är en tydlig markering att annonserna är viktiga för dem. De vill börja tjäna pengar, men det är också lite ett steg tillbaka till att bli en tydligare chatta-med-dina-vänner app. En väldigt vild gissning är att de kanske känner av hotet från Instagram och att de försöker renodla sitt DNA som ju är att vara kompisarnas kanal, och inte ännu en plattform där jag delar snygga och genomtänkta grejor. Chattandet och mina vänner är det väsentliga.

/ @jmjobring som lyssnar på helt fantastiska Wings of Love med nya supergruppen Liv med Lykke Li och folk från Peter, Bjorn and John samt Miike Snow. Snyggast sedan Fleetwood Mac…

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 7 Oktober 2016

Skit i alla regler och vinn

Suckar djupt när jag kikar på Socialbakers statistik över de populäraste Facebookinläggen i Sverige i augusti. Överst på tronen är i augusti ett hotell i Örebro som har skapat ett monster till klickbete och med det hamnar de högst upp på listan. Och det är ju bara att gratulera! Eller? När man kikar på vad det är för inlägg blir i varje fall jag rätt trött. Och jag känner mig samtidigt som en sur gammal gubbe.

toppar_listan

Men är det verkligen okej att ett känt varumärke, som First Hotel väl ändå är, genomför en tävling som är felaktig enligt Lotteriinspektionens regler och tveksamt enligt Facebooks regler? Det är hyfsat tydligt på ett flertal ställen på Lotteriinspektionens webbplats, t ex i denna enkla pdf som jämför tävling och lotteri, där står det bland annat: ”Är det så att arrangemang avgörs med slumpens hjälp exempelvis genom att man lottar fram bland dem som ”gillat” och ”delat”, är det ingen tävling utan ett lotteri. Lotterier kräver tillstånd.” Se vad det står i inlägget nedan, ”Vi har helt slumpmässigt fått fram…” Enligt Facebooks regler får man inte uppmana till att dela, och det gör inte hotellet heller, de skriver istället ”…och dela gärna med dina vänner.” Detta är väldigt vanligt idag, så någonstans verkar Facebook ha nått fram med att man inte får uppmana till delning, men alla gör det ändå för de tror att deras chanser att vinna ökar (fast de egentligen borde minska ju fler som tävlar…). Man undrar varför inte Lotteriinspektionen har nått ut med sina regler på samma sätt som Facebook trots allt verkar ha gjort?

tavlingendragningen

Nej, jag vill egentligen inte alls hänga ut First Hotel, men de får tjäna som exempel, för jag ser det här dagligen. Välkända och duktiga varumärken som fullständigt verkar strunta i de regler och lagar som trots allt finns där av en anledning. Och frågan är om det är så smart? Förutom att din sida kan bli avstängd från Facebook (har dock aldrig hört talas om någon som har blivit det) eller bli anklagad av Lotteriinspektionen (har aldrig hört talas om det heller…) är den stora frågan om du når rätt publik med en sådan här tävling? Visst kommer garanterat någon av alla de som nåddes via de 42 658 delningarna – galet många! – att någon gång bo på hotellet i fråga, men är det verkligen i linje med deras varumärke att anordna en tävling som bryter mot lagar och regler? Borde inte vi som är kommunikatörer, marknadsförare eller pr-konsulter kanske ändå känna till dessa regler vid det här laget? Eller är jag bara en sur gammal gubbe?

/ @jmjobring som lyssnar på Starboy med The Weeknd i väntan på nästa härliga gilla-dela-tävling.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 31 Augusti 2016

Därför tror jag på Instagram igen

Det är kul att ha rätt, men mycket mer lärorikt att ha fel. Jag har tidigare spekulerat i att Instagram ska tappa fart i konkurrensen från snabbväxande Snapchat. Det var en spaning som byggde på omvärldsspaningar och inte siffror. Och inte heller idag har jag mer exakta siffror än att Instagram har runt 500 miljoner användare (egna siffror) och Snapchat cirka 150 miljoner (Bloomberg). Men för oss som arbetar nationellt och på små eller medelstora bolag spelar dessa siffror egentligen ingen roll. Ska vi titta på några siffror är det närmast på Svenskarna och Internet som släpps varje höst, där Snapchat var med för första gången förra hösten, se grafik nedan. Då dominerades plattformen av väldigt unga, men jag är helt övertygad om att vi kommer att få se helt andra siffror i höstens undersökning. Användandet lär ha ökat rejält och spridit sig uppåt i åldrarna. Ska jag spekulera vidare tror jag vi får se en klart mindre ökning för Instagram. Den årliga ökningen för Instagram var i IIS-undersökningen 12 procentenheter, ”från 16 procent 2013 till 28 procent 2014 och nu 40 procent 2015”. Nu lär vi se en avstannande utveckling där, tror jag.

snapchat_IIS2015

insta_IIS2015

Men det viktigaste är, och som inte lär synas i höstens siffror för Internet och svenskarna, de förändringar som Instagram har gjort de senaste månaderna. Det kanske inte har förändrat så jättemycket för den enskilda användaren men för den professionella företagsanvändaren gör dessa nyheter väldigt stor skillnad. Se listan nedan över alla förändringar som Instagram har släppt i rask takt under våren och sommaren:

HÄR ÄR INSTAGRAMS SENASTE FÖRÄNDRINGAR:
STORIES – Instagram Stories är en ganska direkt kopia av Snapchat fast med den viktiga skillnaden att gränssnittet är Instagrams och inte Snapchats, som ofta uppfattas som väldigt förvirrat av nya användare. Dessutom har de allra flesta svenska företag samlat följare på Insatgram under ett antal år innan Snapchat fanns på banan. Det gör att de har en följarbas som nu enkelt kan se när företaget i fråga gör en story på Instagram. Jämför med vilket jobb det är för de allra flesta företag att hitta nya eller skapa en följarskara på Snapchat och sedan få dem att titta på storien i fråga. En jättefördel för Instagram. Dessutom har de företag som har kommit igång med Stories fått bra med visningar eftersom de har synts längst upp i appen i ganska modest konkurrens, än så länge.

STATISTIKEN – den som kopplar ihop sitt Instagram-konto med sin sida på Facebook får numera tillgång till hyfsad statistik. Snapchat har fortfarande inget motsvarande, du kan se vem som har tittat och inget mer. En vild gissning är att vi så småningom också kan plocka ut den där statistiken från Instagram via vår sida på Facebook. Kan vi börja redovisa vår Instagram-närvaro på allvar i Excel-dokument som gör cheferna glada tror jag det också hjälper alla contentskapare att öka förståelsen för plattformen inom de företag de arbetar på – nog så viktigt.

INLOGGNINGEN – du behöver inte längre logga ut och in när du ska skifta mellan ditt privata konto och företagskontot, nu sker det sömlöst och enkelt. Något liknande finns inte ännu på Snapchat.

ANNONSERINGEN – vem som helst kan med en knapptryckning annonsera ut vilket inlägg som helst. Snapchat är fortfarande rätt låst för små och medelstora bolag, det är endast de riktigt stora drakarna som kan annonsera eller köpa in sig i filter och annat i plattformen. Det är förstås också en nackdel för Instagram att den lusas ner av annonser, men för företagsanvändaren kan det rätt använt ändå bli en bra investering och bli en hjälp i att bygga upp en bra bas med följare. Det är fortfarande väldigt svårt på Snapchat.

ALGORITMEN – Instagram införde en algoritm som visar bilder från de du interagerar mest med först. En förändring som gynnar konton som skapar bra innehåll som många engagerar sig i, men det gör också att kvaliteten på användandet av Instagram ökade för de allra flesta. De fick helt enkelt ser mer relevanta bilder. Snapchat har inte samma upplägg eftersom bilderna försvinner inom 24 timmar eller direkt om de skickas mellan användarna. Stories på Snapchat har inte heller någon algoritmstyrning som gör att jag får se de jag oftast tittar på längst upp, där är det fortfarande rent kronologiskt.

Insta_stories

Jag tror att alla dessa punkter sammantaget kommer att ge tillbaka Instagram lite av det initiativ som Snapchat var på god väg att sno åt sig. Framförallt för alla professionella användare. Givetvis är företagsanvändaren helt beroende av att publiken finns på plattformen, men man kan inte heller, som Snapchat nästan har gjort, göra det alltför svårt för företagen och tro att de ändå kommer att göra allt de kan för att bygga en närvaro på plattformen. Det finns liksom en gräns när tröskeln blir så hög att företagsanvändaren helt enkelt inte mäktar med att ta sig in. Jag tror därför många drog en lättnadens suck när Instagram nu har kontrat och visat framfötterna utvecklingsmässigt.

Företagen kommer släppa Snapchat
Ska jag försöka sammanfatta mina åsikter tror jag att Snapchat kommer att behålla greppet om sina unga användare och säkert också fortsätta växa, men antalet svenska företag som tar sig in appen tror jag inte kommer att växa alls just nu. Jag tror att de allra flesta kommer att satsa mer på Instagram och hoppas på att alla yngre användare inte har flytt plattformen. Jag tror också att Instagrams tillväxt har avstannat rejält, framförallt bland de unga, men inte mer än att företagsanvändarna ändå kallt räknar med att de når ut hyfsat på Instagram även inom den närmaste framtiden. Sedan kommer det förstås alltid att finnas företag som måste finnas på Snapchat eftersom de har en verksamhet som passar där och/eller en publik som är ung och i princip kräver att de finns där. Men Facebook har enligt sina egna siffror 60 miljoner företag på sin plattform, och alla dessa börjar just nu få ta del av klart mer och bättre statistik på sin Instagramnärvaro och de kan dessutom enkelt börja skapa realtidsinnehåll, som har varit Snapchats trumfkort. Den kraften tror jag inte Snapchat ska underskatta.

Jag ska nog med andra ord akta mig för att räkna ut Instagram alltför snabbt. Men som sagt, det är väldigt lärorikt att ha fel för då får man chans att omvärdera och genomlysa sina egna resonemang och bli lite smartare på kuppen. Den som är alltför rädd för att ha fel träffar nog också väldigt sällan rätt. Eller har jag fel igen?

/ @jmjobring som idag lyssnar på utmärkta Spotifylistan UK House Music och njuter av att leva i en föränderlig värld.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 8 Augusti 2016

Sommarens 5 viktigaste

Okej, då sitter vi lätt yrvakna på kontorsstolen igen efter sommarens utflykt. Men vad hände egentligen under ledigheten? Vad behöver jag bry mig om i sommarens nyhetsflöde? Här är de fem viktigaste punkterna för dig som sysslar med (digital) marknadsföring och försöker kommer tillbaka till verkligheten:

1) Pokémon Go ägde sommaren 2016 – Det har skrivits spaltkilometer om mobilspelet som sommaren 2016 tog halva världen med storm. Jag var själv tvungen att skriva ett inlägg här på Resumé även om jag försökte ha semester. Visst kan du köpa lures som t ex Media Markt gjorde den 17 juli för att locka Pokémons och spelare till din affär eller till någon plats i närheten, men högst troligt får vi vänta lite på hur vi mer strukturerat kan börja använda Pokémon i marknadsföringen. Däremot är det förstås viktigt för alla oss som arbetar med marknadsföring att försöka förstå hypen och kanske lära oss ett och annat av spelets idé och vad som triggar folk, det var det jag försökte utveckla i mitt sommarinlägg ”Därför är Pokémon Go viktigt”.

IMG_4344
Ja, hypen följer nog med oss in på kontoren nu när semestern är slut för många av oss…

2) Facebook skruvade i algoritmen. Igen – I början av sommaren skruvade Facebook åter ner räckvidden för företagssidor och upp den för familj och vänner, läs gärna deras eget inlägg som ofta ger bra hintar om hur vi ska hantera deras förändringar. Jag uttalade mig då här i Resumé, och jag tycker att det citatet kan få återupprepas: ”Vi måste sluta stirra på Facebooks skruvande i algoritmen. De kommer alltid att vilja gynna sina aktieägare, vi som arbetar med sidor på Facebook måste helt enkelt lägga all vår energi på att skapa relevant innehåll till de följare vi har. Inte stirra på statistiken och längta efter de vi inte har. Bygg relationer, glöm megafoner, säger han.” I samma artikel var Schibsteds sociala medier-chef Ehsan Fadakar mer irriterad på Facebook medan Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, mer var inne på min linje; att vi måste inse Facebook hela tiden förändrar sina algoritmer och vi måste fokusera på det vi kan påverka – vårt eget innehåll.

3) Instagram kopierar och utmanar Snapchat med Stories – Jag har under våren spått att Instagram är den plattform som har fått ta mest stryk av Snapchats snabba tillväxtutveckling. Men kanske kan Instagram nu delvis vända trenden genom att göra en Snapchat-kopia inuti i Instagram? Det är i varje fall tanken med Stories – du kan lägga upp bilder och filmklipp som du kan rita på och leka med och dessa ligger där sedan i 24 timmar innan de försvinner. Instagram har dock fortfarande två nackdelar jämfört med Snapchat: För det första är Snapchats startläge en kamera, du börjar alltså skapandet direkt i du öppnar appen, det gör man nästan, men inte riktigt i Instagram, och den lilla skillnaden är trots allt en skillnad som markerar att Instagram inte har samma inställning till att snabbt skapa enklare innehåll. För det andra är Instagram Stories förstås fortfarande en bit bakom Snapchat i lekfullhet, men den nackdelen är kanske inte så stor, då Instagram förmodligen har och tänker fortsätta ha en något äldre publik som kanske inte tvungen vill sätta hundöron på sig själv. Kommer Instagram Stories att ta tillbaka användare som har börjat luta över mot Snapchat? Nej knappast. Kommer Instagram Stories att glädja de företag som fortfarande inte har orkat eller vågat ta steget till Snapchat? Ja, alldeles säkert, det kommer troligen också att hindra att fler av Instagrams äldre/mer konservativa användare överger plattformen för konkurrenten Snapchat. Men, jag tror trots allt att det är ett misstag att helt stängda dörren till Snapchat om du arbetar med marknadsföring idag, plattformen har hunnit växa sig enormt stor och är hemmahamn för väldigt många som knappast kommer att rusa till Instagram oavsett vad de hittar på. Som vanligt kokar allt ner till vem du vill nå och med vilka budskap.

Insta_stories

4) Facebook ska hitta och stoppa klickbetessajternas framfartFacebook meddelade också häromdagen att de ska börja identifiera och stoppa trafiken till uppenbara klickbetessjater som använder rubriker av typen ”“He Put Garlic In His Shoes Before Going To Bed And What Happens Next Is Hard To Believe”. Facebook ska försöka identifiera fraser som ofta används av på den här typen av sajter – ”Du anar inte vad som hände sen…”, men även reducera trafik till sajter dit vi klickar bara för att snabbt återvända till Facebook. Huruvida detta kommer att gynna mer seriösa aktörer finns det delade meningar om, men jag tror personligen att färre klickbeten kommer att ge seriösare nyhetssajter mer trafik. Konkurrensen om trafik minskar ju de facto något, förutsatt att Facebook lyckas med sina begränsningar.

5) Philando Castile avlider i direktsändning på Facebook och ingen censurerar – I början av juli filmade Diamond/Lavish Reynolds i USA när hennes pojkvän precis hade blivit skjuten av en polis efter att han blivit stoppad vid en trafikkontroll, du kan läsa och hitta en mängd nyhetslänkar om händelsen på en utförlig artikel på Wikipedia. Det verkligt tragiska och obehagliga med sändningen är att pojkvännen Castile i princip segnar ner avlider i direktsändning. Man kan fortfarande se den otroligt obehagliga filmen på Facebook även om den nu är märkt med varningar. Mark Zuckerberg kommenterade och försvarade själv att filmen fick ligga kvar på plattformen. Och hela den otroligt tragiska händelsen sätter fingret på den utveckling vi nu ser när direktsändning bokstavligen är i var mans hand: Hur ska t ex Facebook och YouTube hantera gisslandraman eller terrorhot i direktsändning? Hur påverkar det polisen när de vet att alla kan direktsända deras ingripanden? Vem ska dra gränsen för vad som är okej? Ja, det gör ju förstås Facebook och YouTube själva, men är det en utveckling som är så lyckad att amerikanska börsbolag avgör vad som är rimligt att visa? Å andra sidan, innan de drog igång de här funktionerna krävdes det i princip en OB-buss från SVT för att direktsända rörligt, vilket förstås också kunde anses vara ett hinder för det fria ordet.


lavish
Diamond/Lavish Reynold filmade live när hennes pojkvän Castile avled av de skador han har fått av den polis som har stoppat dem för en trafikförseelse, filmen finns fortfarande kvar på Facebook och möjligheten till att vi alla kan sända vad vi vill live väcker många frågor och kommer säkert att påverka vårt samhälle på en rad olika sätt och vis.

Fortsätt med ett öppet sinne
Vi lever verkligen i en intressant tid här i början av den digitala eran. Det känns uppfriskande att vi trots allt vet rätt lite vet om vilken väg utvecklingen ska ta och vad som väntar runt hörnet, som t ex Pokémon-hysterin. Det visar kanske mest av allt att vi måste fortsätta ha ett öppet sinne och vara på tårna och utbyta kunskap och tankar med varandra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och nå ut med våra varumärken till kunderna. Välkommen tillbaka till den roliga verkligheten!

/ @jmjobring som redan älskar Spotifys nya tjänst Release Radar som på ett smart sätt kompletterar rekommendationstjänsten Discover Weekly och t ex talar om för mig att Ed Harcourt har släppt nytt. Tänk om Spotify också hade anlitat en PR-byrå som hjälpte dem med medierelationerna, då kanske expansionen kunde gå ännu fortare och vi släpp sväva i ovisshet om huruvida Spotify kommer att få slutligt världsherravälde eller ej.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 18 Juli 2016

Därför är Pokémon Go viktigt

Häromdagen kom Pokémon Go äntligen till Svenska AppStore och nu är alla igång. Även jag. Men jag är långt ifrån målgrupp och för min egen personliga del kan jag absolut förstå hypen, som här i Central Park, men kommer troligen inte att ryckas med i den. Men som fenomen är viraliteten i appen verkligen unik och säkert värd att titta närmare på då det har lugnat ner sig lite. Det är förmodligen den största hype vi har sett runt ett enskilt spel eller app och även om förstås Nintendo har en stor publik och många traditionella Pokémon-spelare säkert är i lagom ålder för att bli lätt nostalgiska över figurerna, är det ändå en extrem hype-kurva vi ser. Där finns som sagt säkert saker att lära.

Jag tror dock inte att den kommersiella potentialen för företag är uppenbar i detta skede av själva Pokémon Go, men alla gissar att det öppnas för kommersiella aktörer att köpa in sig på ett eller annat sätt. Kanske genom att få erbjuda unika sponsrade karaktärer eller hjälpa spelarnas figurer att bli bättre inne i eller i närheten av företagets lokaler. Däremot tror jag verkligen att Pokémon Go kommer att bli en dörröppnare för ett par andra viktiga trender med kommersiell potential.

IMG_3885

– En förstärkt verklighet är kommersiellt intressant. Augmented reality (AR) eller ”förstärkt verklighet” får ju verkligen ett lyft i och med Pokémon Go. Du kan alltså se digitala saker i en verklig omgivning genom t ex mobilens kamera. Det ser ut som om föremålet finns i verkligheten, men det är endast placerat där digitalt. Detta är ju förstås användbart för en mängd andra appar att haka på då dörren har öppnats av Pokémon-febern. Delvis har ju bl a Snapchat utnyttjat detta med sina Lenses där man har kunnat se sig själv med hundöron o s v. Men här tror jag vi nu får se en mängd appar som börjar utnyttja blandningen av digitalt och verkligt på ett nytt och innovativt sätt, säkert också med kommersiella förtecken.

– Geografiskt utplacerade digitala föremål är också kommersiellt intressant. Många har länge spelat med den svenskutvecklade appen Turf där man går omkring och letar upp geografiska zoner. Man kan ta en zon en stund och får poäng efter hur länge man får behålla den innan någon annan spelar tar zonen. Alla poäng nollställs varje månad, så då är det bara att ge sig ut på jakt igen. Skillnaden mot Pokémon Go är att bland annat att appen inte använder AR och zonen är mycket mer statiska än vad figurerna i Pokémon är. Men hela tanken på att på ett lustfyllt och spelifierat sätt leta upp saker som är utplacerade har också stor kommersiell potential, t ex att samla ihop till en fet bonus på en butikskedja om du har besökt fem butiker. Även här tror jag att Pokémon Go kommer att sätta fart på en hel del utvecklare och företag som hakar på trenden att placera ut digitala saker som vi ska leta upp.

– Viraliteten runt Pokémon Go är hoppingivande. Många vittnar om att de aldrig har sett en sådan hype runt ett spel eller en app som runt Pokémon Go. Det gjuter på något sätt in lite hopp hos alla som hoppas och tror på sin egen idé där ute. Vi har länge levt med ett antal stora sociala medier och där haft väldigt svårt att tro att någon skulle lyckas bryta deras dominans eller ens orka lyfta några ögonbryn – vem minns i dag Ello och Peach? Istället får vi se hur ett barnsligt spel skjuter iväg och upplever en tillväxt som får alla servrar i världen att knaka och bryta ihop. Det tror jag spelar roll för alla som utvecklar spel och appar eller andra plattformar, det visar att det finns utrymme för många nya aktörer med andra inriktningar än att vara nästa stora sociala plattform eller nischade sociala nätverk, som många har försökt sig på de senaste åren. Den virala hoppfullheten tror jag spelar roll för innovationslustan hos många apputvecklare

Vill du hör mer tankar runt Pokémon Go har såväl Social By Default som Digitalpodden/DI Digital och Breakit skrivit och poddat om ämnet.

/ @jmjobring som återgår till semesterlunken med Bishat i lurarna och fortsätter signera min debutroman runt om i Sverige.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 22 Juni 2016

Glöm allt utom rörligt

Läser och instämmer i både Martin Jönssons utmärkta artikel i Dagens Nyheter och Cassie Werber på Quartz – det skrivna ordet är på väg att ta slut på världens största publiceringsplattform Facebook. Och det som händer på Facebook händer i världen. I varje fall påverkar det oss som försöker skapa relationer och marknadsföra produkter och varumärken digitalt. För i den digitala världen är jätten Facebook synnerligen inflytelserik.

rorligt_forst
Bilden är från en föreläsning jag höll häromdagen för kommunikatörerna vid Umeå universitet och är tagen av Ulrika Bergfors Kriström. När jag är ute och föreläser och håller workshopar talar jag idag länge och mycket om vikten av att börja tänka rörligt på allvar.

Från rörligt till live – viktigare steg än vi tror
Och nu går vi från rörligt till live. Den senaste i raden att haka på är den stora bloggplattformen Tumblr som idag annonserade att de också ger möjlighet att sända live, dock blir det där streaming från andra plattformar som t ex YouTube. Och lite mindblowing är det ju att vem som helst när som helst kan slå på sin telefon och sända live på världens största publiceringsplattform. Det är klart att det kommer att påverka hur vi kommunicerar. Och det kommer inte att gynna ordet.

I inflytelserika Mary Meekers trendspaning för någon vecka sedan hade hon en slide du ser nedan, där hon kallar FacebookLive för ett ”New Paradigm for Live Broadcasting”. Och det är bara att hålla med. Jag roade mig med att skrolla runt inför EM i Frankrike nu och i stort sett alla tv-kanaler sände live från träningar och hotell inför turneringen på Facebook. New York Times har experimenterat med att sända live från Central park och andra parker. Det senaste dygnet har det experimentella bandet Sigur Rós sänt live i 24 h på YouTube när de kör runt på Island med en mix av sin egen musik som musikalisk ledsagare.

mary_FB_Live

Och det här är som sagt bara början. Det som fortfarande är riktigt utmanande är att skapa rörligt med kvalitet. Det är inte helt enkelt att omvandla sina skrivna postningar till rörliga – jag brukar ha det som en övning på mina workshops så jag vet att det inte är enkel sak för företagen idag. Inget varumärke vill ju fläcka ner sitt rykte med en usel filmsnutt bara för att det ger bättre räckvidd. Och få har väl muskler som Pepsi som verkligen satsar och bygger upp en riktigt Hollywood-studio för att kliva in helt i den rörliga världen. Ta även en titt på de stora varumärkenas Facebookflöden, t ex Nike, och du ser att det är 99% rörligt idag.

Våga ifrågasätta slentrianpostandet
Det vi alla däremot kan och bör göra är att på allvar fundera över resurserna vi lägger på kommunikation och relationsbyggandet. Kanske är det dags att på allvar ifrågasätta slentrianpostandet på sjuttioelva olika plattformar och istället ta ett steg tillbaka och försöka skapa kvalitet och bygga värde för mottagarna. Troligen får du, och ännu hellre dina kunder, ut så väldigt mycket mer av en livesändning med VD:n än ännu ett inlägg där du i ord och med en glassig reklambild försöker förklara förträffligheten med din produkt eller tjänst. Det är dags att alltid tänka rörligt först. Det är dags att börja testa live. Det är dags att glömma det skrivna ordet och sådana här långa bloggposter 😉

/ @jmjobring som experimenterar med enkla livesändningar i min roll som debuterande kriminalförfattare och idag lyssnar på Laurel.

 

Dela blogginlägget:

Jag tror det är den amerikanske kommunikationstänkaren Tom Webster som har myntat begreppet ”The Ad Bargain”. Eller snarare slagit fast att ”The Ad Bargain” inte riktigt håller längre. Webster beskriver det ungefär så här: “I will give you my attention for X number of minutes of commercials in exchange for free content that I like.”, bland annat i denna artikel av Social Media Examiner. Översatt blir det ungefär; ”Ge mig lite av din tid så ger vi dig bra innehåll gratis”.

Men mycket tyder på att vi inte riktigt går med på den förhandlingen längre. Vi strömmar våra TV-program, vi blockar annonser eller skippar att besöka tidningens webbplats till förmån för att läsa artiklarna direkt på Facebook eller Google. En ny undersökning ger vid handen att mobilanvändarna också blockerar mycket mer än tidigare – 21 % av världens mobilanvändare blockerar annonserar enligt rapporten. Framförallt i de stora länderna i öster, som Kina, Indonesien och Pakistan enligt Poynter som har gått genom PageFairs rapport, se grafen nedan. Det ska sägas att PageFair säljer mjukvara till publicister som stör ut ad blockerarna, och har alltså eget intresse av att visa upp stora siffror.

adblocking_graf
Och det känns nästan som att de stora mediehusen kramar ut det absolut sista ur reklamen. Som om de straffar oss som fortfarande inte blockerar annonserna. Gå in på valfri ”kvällstidning” på webben eller mobilen och du förstår vad jag menar, se nedan annars om det var länge sedan du var inne och kikade. Du möts i princip alltid av en klassisk take over numera. Både på desktop och via mobilen.

aftonbladet_takeover

expressen_mobil_takeover

När alltfler blockerar och ingen längre köper the Ad Bargain så krämar man bara på och gör upplevelsen sju resor värre. Hur tänker de? Det känns rätt korkat. Snacka om att gräva sin egen grav.

/ @jmjobring som lyssnar på De La Soul och Snoop Doggs Pain.

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 30 Maj 2016

Spaning från In2Summit i Berlin

Har nyligen kommit hem från Berlin och In2summit, som var konferensdelen till Sabre Awards (nej vi vann inte men är rätt stolta över att vara nominerade). Delar av den europeiska PR-eliten fanns på plats och delade med sig av insikter och tankar. Mest slående var kanske tyvärr ändå att endast 2 av totalt nästan 20 deltagare på scenen var kvinnor. Sjukt dåligt. Och vårt tweetade om den fick medhåll under dagen, det är bara att hoppas att det når fram…

tweet_berlin

Men, vad gäller innehållet noterade vi att många av talarna nämnde Snapchat som en kanal att hålla ögonen på och/eller jobba med för relationsskapande. Inte så konstigt kanske då kanalen är en bra relationsskapare, om än en ganska arbetsam kanal att skapa en följarskara på och ständigt uppdatera sitt innehåll. Och visst pratas det om den även här hemma i Sverige, men få använder den. Där finns stora möjligheter idag, som vi alla vet.

Samtidigt som flera talade om Snacphat, och Instagram också för den delen, nämndes aldrig Facebook från scenen. Om det beror på att plattformen är en så självklar del av relationsskapandet idag eller om det beror på att den är högst osexig att stå på en scen i Berlin att prata om ska jag låta vara osagt. Men jag tycker ofta att Facebook är lite eftersatt även hos svenska PR-byråer – plattformen är ju idag ett enormt användbart verktyg för att bygga relationer, det kan inte ignoreras. Även om vi ibland måste trycka på med en peng för att få räckvidd kan vi skjuta den så exakt rätt i den relevanta målgruppen att dess betydelse knappast kan ignoreras ens för de mest hårdnackade PR-byråerna som vägrar tänka annat än ”förtjänat”.

IMG_3206

Mest nytt kom annars från scenen då det pratades Virtual Reality av Adam Clyne och Patrick Chaupham från Weber Shandwick. Patrick stack ut hakan och sa att vi kommer att se folk gå omkring med VR-glasögon på stan inom ett år. Helt klart är ju i varje fall att det kommer att påverka hur vi upplever världen och vad som är ”på riktigt”. Intressantare från oss som är yrkesverksamma inom kommunikation är förstås hur vi kan använda det för att bygga relationer och sprida våra budskap. Frågan de hade som rubrik på sitt föredrag var ”Are brands ready to make virtual a reality?”. Och svaret på den frågan är nog ändå att vi kommer hinna förbereda oss på det, men som vanligt finns där alltid kommunikativa poänger att hämta med att vara tidigt ute. Och som de påpekade från scenen så blir ju hårdvaran hela tiden snabbt billigare. Vågar vi gissa att vi får se VR i Almedalen i någon form?

IMG_3190

Kul att notera att svenska SSU var representerat på scenen i form av Jimmy Larsson som bland annat berättade om den kampanj med Snapchat de kallade ”Late Snap” och körde inför valet senast. En spänstig idé och kampanj som de också har tävlat och vunnit lite priser med tillsammans med byrån Reform Act. På det hela taget var det som vanligt nyttigt att höra hur man resonerar runt relationsbyggande runt om i Europa. Vi klämde också in ett besök på en byrå i Berlin som ingår i GlobalCom-nätverket där vi ingår och som vanligt var det slående hur lika våra utmaningar är oavsett om vi sitter i Berlin eller i Umeå.

live_berlin

vår Facebooksida finns ett par live-sändningar vi gjorde från Berlin där vi snackade inför och sammanfattade dragningarna vi hade varit på, kika gärna in där också. För övrigt kul att komma igång med livesändningar på Facebook. Vill du se Sabre Awards egen film finns den här.

/ @jmjorbing som idag lyssnar på Lust for life efter att givetvis ha smugit upp och plåtat dörren på Hansa Tonstudion där Iggy och Bowie med många fler har spelat in mästerverk.

IMG_3241

Dela blogginlägget:

Publicerad 13 Maj 2016

Sociala medier är ett dansgolv

(Detta bloginlägg är återanvänt från min första blogg, vilket år tror du att det ursprungligen postades? Facit finns längst ner…)

Jag tror att året är 1994. Vi sänder ett litet studentradioprogram som heter Radio X. En demo trillar in med Nina i Cardigans väna stämma och låten Rise & Shine. Och man skulle förmodligen vara musikbolagschef för att inte bli helt golvad av den där demokassetten. Något liknande har vi aldrig hört och de befann sig dessutom på bilavstånd från Göteborg! Det hela resulterar givetvis i att vi fixar Cardigans första spelning i Göteborg. Jag vill minnas en extremt blyg Nina, en fantastisk spelning, ett knöfullt Kåren och att vi var kungar i diskcjockeybåset efter Cardigans gig.

I vilket fall, på den här tiden, i något slags postgrunge-rus, kunde man skifta genre på skivspelarna och ändå lyckas vara en riktig crowd pleaser. Från ”Funky Nassau” till Ministrys ”Jesus Built My Hot Rod”, från ”Marios Café” med Saint Etienne till ”Killing in the name…” med Rage Against The Machine. Det gällde bara att ha den absoluta fingertoppskänslan vid musikbytena, och att ratta stroboskopet med omsorg förstås. Alla som någon gång har varit på ett diskotek vet att sköter sig inte DJ:n så kliver halva dansgolvet av inom tre takter. Publiken är obeveklig och responsen omedelbar. Och tro mig, då svettas man alltid bakom skivspelarna oavsett hur oberörd man försöker se ut! Men vad har det med sociala medier att göra?

rise_and_shine
Demon med låten Rise & Shine fick hela Radio X-redaktionen (vi var tre personer) att gå i taket fullständigt. Och det gick ju ganska bra för det där gänget efter att vi fixade deras första Göteborgsgig…

Jo, allt. Att ratta sociala medier i någon slags professionell mening är faktiskt samma sak. Du kan hitta en kul film som blir en riktig feedfyllare med många tummar upp, kommentarer eller RT:s – dansgolvet är fullt och du är kung! Men när du en halv dag senare kör en liknande film får du ingen reaktion alls – golvet består av tre tjejer i en ring runt sina väskor och resten hänger i baren. Du surfar febrilt runt efter nästa feedfyllare medan svetten rinner nerför mushanden. Ofta kan det för ett otränat öga vara ganska otippade saker och det gäller att hitta avvägningen mellan Saint Etienne och Ministry.

Jag tror att det i grunden krävs ett intresse. Men bara för att du älskar musik behöver du inte bli en bra DJ. Samma sak gäller för sociala medier. Bara för att du tycker det är kul behöver du inte bli en bra social media manager, eller vad det nu kan kallas. Mycket handlar också om erfarenhet. Du blir en bättre DJ för varje gång du fyller ett dansgolv och förstår dess fundament, du blir en bättre social media manager varje gång du fyller feeden med kommentarer eller ser hur dina mentions blir allt fler. Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror att det i slutänden dessutom är samma hemliga njutning – vi njuter helt enkelt av uppmärksamheten vi får till låns i några minuter. Eller för att vara mer rak på sak, vi njuter som fan när alla dansar!

Detta inlägg publicerade första gången i februari 2011 på bloggen Brothers in Reklam. Det känns inte som om det har hänt så där jättemycket på fem år, fast det har det förstås. Men grundbudskapet tycker jag helt klart är tidlöst – du måste ha en publicistisk känsla och ett hantverkskunnande med dig när du ska hantera sociala medier likväl som att du måste ha en känsla för dansgolvet när du är DJ. Bara musikintresse eller tycka det är kul med sociala medier räcker liksom inte. Det gjorde det inte 2011 och det gör det definitivt ännu mindre idag. 

/ @jmjobring som också skakar liv i Rise & Shine med Cardigans.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 2 Maj 2016

Radiohead gör omvänd PR

Jag talade för en tid sedan för ett antal PR-konsulter om framtidens PR. En av mina spaningar var att vi kommer att få se mycket fler överraskningar även från företag. I musikbranschen är det ju idag mer regel än undantag att man litar helt på sina egna kanaler och överraskningssläpper nya låtar, videor och album där istället för att först prata med medierna. Jag tror vi snart får se samma utveckling från de stora varumärkena – att de först avslöjar nyheter för sina följare och därefter gör PR på det.

Men några artister som har tagit överraskningen till en helt ny nivå är bandet Radiohead. De har helt sonika suddat ut sig från Internet, se Facebook och Twitter nedan och deras helt vita sajt här. Nu håller vi alla andan och funderar på vad de ska släppa. Genialiskt och kul!

radiohead_fb

radiohead_twitter

@jmjobring som lyssnar på klassikern Karma Police i väntan på…

 

 

Dela blogginlägget:

Anrika New York Times har börjat sända live-promenader i stadens parker med hjälp av nya funktionen Facebook Live – och de får hundratusentals tittare varje gång. De går helt enkelt omkring och sänder live i sisådär 30-50 minuter. “We have no news hook on our live streams at the park, and we have no news story associated with them,” says Louise Story, executive producer of Facebook Live for The New York Times till sajten Quartz. De förmedlar helt enkelt bara en promenad i t ex Central Park för alla oss som inte kan gå där själva. Följ med på promenad i Fort Tryon Park eller i ett soligt Central Park.

central_park

När får vi se den första DN-promenaden på Djurgården eller SvD-strosar i Kungsträdgården i full blom? Eller varför inte ta med tittarna från hela världen in i en exotiskt svensk urskog i Norrlands inland där de får uppleva tystnaden och ensligheten. Slow-TV får en rejäl vitalisering tack vare Facebook Live.

/ @jmjobring som lyssnar på smäktande Cecilia med Andreas Moe.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 April 2016

Linkedin rör på sig

Jag har många gånger suckat över hur långt efter LinkedIn är om man jämför med Facebook, men nu har i alla fall Linkedin tagit ett kliv närmare Facebook och lanserat att rörligt material startar direkt i nyhetsflödet. I varje fall om du besöker sajten via datorn. Det är med andra ord läge att börja arbeta med rörligt även på den plattformen. Ja, det har det väl förstås egentligen alltid varit, men nu är incitamentet tydligare än tidigare. Precis som på Facebook är ljudet av från start, du måste aktivt slå på det. En annan skillnad jämfört med Facebook är att du länkar in materialet utifrån, vilket du inte kan göra på Facebook.

rorligt_li

Det här innebär förstås också att vi kan få ut ännu mer nytta av det rörliga material vi skapar, det är ännu en plattform där rörligt funkar riktigt bra. Det går vad jag förstår att posta från såväl YouTube som från en rad andra plattformar och lyckas få det att autostarta för den som skrollar förbi. Men än så länge verkar det, som sagt, endast finnas om du besöker Linkedin via datorn, inte i appen. I statistiken går det inte att se antal videovisningar i dagsläget, men högst troligt lägger Linkedin till det som en parameter. Vem vet, Linkedin som lanserade redan 2003 kanske kan slå igenom på allvar under 2016 och bli en bredare plattform?

/ @jmjobring som lyssnar på Eva Dahlgrens återkomst (med fd Umebon Johannes Berglund som producent) med sköna titeln Alla dagar du inte visste att du var lycklig och oemotståndliga textrader som ”ser alla mina vänner på Instagram”.

 

Dela blogginlägget:

I natt höll Mark Zuckerberg ett halvtimmes tal som inledning på teknikkonferensen F8. Jag har sammanfattat en del av nyheterna på min andra blogg, men det viktigaste för oss som läser Resumé var nog ändå ordet ”ecosystem”.

ecosystem

Zuckerberg och Facebook är nu så säkra på sin egen attraktionskraft att de vågar släppa in alla andra. Vi minns alla vad som hände när Apple gjorde samma sak med App Store. En helt ny ekonomi skapades över en natt och i princip hela klustret av start ups vi idag gärna skriver om i såväl Umeå som Stockholm och Göteborg har byggts upp runt det ekosystemet.

citat_give_everyone

Vad innebär det nu när vi alla släpps in i såväl Facebooks Live-sändningar som i deras enormt stora Messenger-app och kan publicera oss rakt in på Facebook med hjälp av Instant Articles till över en miljard användare? Ja, vi har återigen chans att hamna närmare kunderna och möta dem i ett sammanhang där de ändå vistas, precis som vi en gång kunde göra i mobiltelefonen. Jag tror att vi får se en hel del nya företag och även många gamla som nu förflyttar sig från egna appar in i Messenger. Men det viktigaste här är nog ändå gesten från Facebooks sida – vi vågar släppa in er alla hos oss, ni är inte konkurrenter, ni är medspelare. Så stora är nu Facebook och det känns inte längre underligt. Eller?

/ @jmjobring som lyssnar på Crocodile med Camel Power Club som Spotifys AI har letat fram till mig.

 

 

Dela blogginlägget:

Facebookgrundaren Mark Zuckerberg sände live (förstås) och visade upp en hel del nyheter runt live-funktionen. Läs Facebooks egna långa blogginlägg här. Nytt verkar vara att man kan sända live direkt från en grupp. Man ska också kunna använda Live Reactions, alltså använda de nya knapparna; ”Gilla”, ”Älska”, ”Arg” o s v, medan man sänder live, precis som på Periscope idag. De kommer också med ett antal live filter, se nedan. Inte alls i klass med Snapchats, men Mark flaggar för att det kommer mer filter…

fb_livefilter

Facebook gör det också möjligt att sända live inne i en grupp eller på ett speciellt event. Man släpper också en karta som man når via desktop, se nedan, och på mobilen ska live-sändningar få ett helt eget flöde. Dessutom kommer Facebook, precis som Snapchat gör på sin Discover, att bjuda in ett antal bolag att sända exklusivt material på Facebook. Allt ska rullas ut ”over the coming weeks”. Man släpper också nya mätverktyg och skrev häromdagen om att live kommer att påverka algoritmen positivt, du får alltså bra räckvidd så fort du sänder live.

fb_karta_live

Vad innebär det här?
Det är uppenbart att Facebook på en och samma gång svingar mot såväl Periscope – kartan och reaktionerna man kan göra direkt på skärmen i sändning och att man kan se vad folk skriver och svara på frågor i direktsändning är direkta kopior från Periscope. Att man sedan adderar ett antal filter och bjuder in mediehus att skapa innehåll är ju uppenbart riktat mot Snapchat. Att kunna sända från en Facebook-grupp eller ett event är däremot en mer egen nyhet, som jag tror kommer att bli användbar då grupper trots allt är det som privatpersoner idag använder mest av på Facebook.

I förbifarten nämnde Facebook alltså också häromdagen att de väger in live-sändningar och mer detaljerat videotittande i algoritmen nu. Med andra ord – de skruvar upp räckvidden för alla som sänder live för att ytterligare befästa sin position. Och vi vet hur det såg ut när Facebook gjorde samma sak för rörlig bild en gång i tiden.

För oss som arbetar med Facebook innebär det här att vi får ytterligare en funktion inbyggd i plattformen. Inlåsningen fortsätter, vi ska inte behöva använda Periscope och sända på Twitter utan kan nu nå våra följare direkt på Facebook, där trots allt många företag i dag har de flesta kunderna. För privatpersoner är grupp-funktionen och filtermöjligheterna uppenbar flirtar med Snapchat-anhängarna. Där är jag lite mer tveksam till om de verkligen kommer att lyckas, men det är klart att för den lite äldre målgruppen som har sneglat på Snapchat men inte vågat sig dit kan deta absolut vara ett alternativ.

Mängden nyheter överraskar mest
Men det kanske mest spännande av allt är ändå mängden nyheter Facebook släpper på en gång här. Det handlar inte om en lite förändring av en funktion längre – det handlar uppenbarligen om att erövra hela live-segmentet på en och samma gång. Du skola inga andra plattformar hava jämte mig, säger Facebook återigen idag och skickar svettningar nerför ryggraden på framförallt Periscope, men kanske blir även Snapchat-folket imponerade?

/ @jmjobring som noterar att den lite snällare Silvana också är tilltalande, lyssna på fina hyllningen Simone.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 1 April 2016

Snapchat utmanar oss alla

Vad är TV, vad är video och vad är en social plattform? Snapchat suddar ut alltfler gränser. Enligt en artikel i Business Insider har en studie av Nielsen visat att Snapchat når 41% av USAs 18 till 34-åringar. Jämför man med de 15 största tv-kanalerna når de endast 6% i den gruppen. Och nu springer förstås Snapchat efter den tv-reklam som traditionellt hamnade i de där tv-kanalerna. Snapchat gör det också genom att hävda att den unga målgruppen tillbringar mellan 25 och 30 minuter varje dag på plattformen.

Men är det samma sak som att de vill börja se tv-reklam på Snapchat? Knappast. En annan undersökning som utförts av Variety visar att endast mellan 7 och 9 % av användarna tycker mest om Discover-fliken eller Stories skapade av varumärken, se nedan. Och där är mer statistik från undersökningen som visar i princip samma sak – Snapchat är till för att skapa och umgås med kompisarna, inte ta del av budskap från varumärken eller nyhetskällor, även om det också är en del av plattformens själ.

statistik

Snapchat försvinner inte om du blundar
Så än så länge verkar Snapchat hålla fast vid känslan av att vara ett ”riktigt socialt media” snarare än en kanal för nyheter, som t ex Facebook och i allt högre grad även Instagram. Vad innebär det här för oss som ska försöka arbeta med plattformen då? Ja, att utmaningen förstås är stor att skapa innehåll som är relevant och som platsar i miljön på plattformen. Har du hört det förut? Ja, alldeles säkert. Finns det ingen genväg då? Nej. Har du kunder som är under eller runt 20 år är det bara att bita i det kreativa äpplet och ge sig av in och börja skapa. Även om du blundar väldigt hårt och länge lär inte Snapchat varken försvinna eller bli enklare att jobba med. Du lär inte heller öka dina chanser att hitta nya följare när alltfler varumärken ska in och trängas på plattformen.

Tänk efter före, men planera inte ihjäl dig
Nej, du ska givetvis inte heller kasta dig in ”bara för att”. Du ska i varje fall ha en enklare plan och ett tänkt runt din närvaro – det räcker långt att skapa en enklare strategi med syfte, mål, innehåll och spridning. Glöm heller inte att förankra den uppåt och utlova att den stödjer era affärsmål på rätt sätt och att allt kommer att rapporteras och utvärderas regelbundet. Om du och ditt eventuella team inte har press på er att leverera eller får en tydlig budget för att göra något vettigt kommer du heller aldrig att kunna utvärdera närvaron. Ta det på allvar, men planera inte ihjäl er och låt kreativiteten flöda!

/ @jmjobring som lyssnar på Zak Abel idag.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 17 Mars 2016

Instagram tappar fart

Just nu är Instagram rätt illa trängd mellan jätten Facebook och uppstickaren Snapchat. När de nu ska kliva in i algoritmens värld undrar jag om vi inte kommer att se slutet på Instagrams fantastiska utveckling. För influencer och de som redan har byggt upp en bra följarskara som Resumé intervjuade häromdagen är en algoritm av godo, men för de som är i startgroparna och ännu inte har hunnit bygga en följarskara på Instagram är detta ett tufft besked. Samtidigt ser vi en utveckling där alltfler användare och företag hittar Snapchat.

En hel del talar för Snapchat
Snapchat har även den stora fördelen av att ha gjort sig själv till startapp – du kan flytta bilder och filmer från Snapchat, men du kan inte som ordinär användare flytta bilder och filmer in i Snapchat från annan app. Dessutom ligger Snapchat verkligen inte på latsidan när det gäller att utveckla sin app. De har infört superenkla annonsformat från 40 kronor och utvecklat Story-funktionen samtidigt som de säger att 90 % av deras annonsörer återvänder, trots att de fortfarande tar duktigt betalt för de flesta av sina annonsformat, ja, förutom de nya superenkla annonsformatet då.

Jag tror att den dag vi professionella användare kan börja köpa oss räckvidd och följare på Snapchat tippar de över och snor en stor mängd annonspengar från andra nätverk. Men jag är långt ifrån säker på att de kommer att gå den vägen, de kan förhoppningsvis utveckla sina intäktsströmmar på andra sätt än att följa de gamla plattformarnas fotspår, det vore i alla fall väldigt befriande med en plattform där alla fick skapa relevant material för att få följare snarare än att betala mest. Grundaren Evan Spiegel är känd för att gå sin egen väg och till exempel avfärda alla uppköpsbud, så utvecklingen är minst sagt svår att sia om.

katsad_färgIMG_2283IMG_2525

Så skuggan från ägaren och jätten Facebook tror jag kommer att skymma en del av sikten för Instagram samtidigt som Snapchat plockar de yngre användarna med sin lekfullhet och kreativitet. Men att helt räkna ut Instagram tror jag inte vi ska göra, men den makalösa tillväxt vi har sett tror jag stannar av rejält i och med Snapchats framfart och algoritmen som kommer att påverka räckvidden negativt för många nya hoppfulla användare. För influcencer och andra med många följare väntar goda tider, för oss andra blir det till att hala fram plånboken även på Instagram. Eller så ses vi på Snapchat allihop;)

12421778_10153415680461127_1964495305_n som välkomnar våren med hjälten Iggy Pops härligt dystra American Valhalla.

 

Dela blogginlägget:

Jag skrev för en tid sedan om att Facebook vill bli Internet för företag och radade upp en hel del tecken som jag tycker pekar i den riktningen. Och nu kom ytterligare ett par datapunkter som är så tydliga att jag inte kan låta bli ämnet. I förra veckan släppte Facebook något de kallar för Canvas. SAS var tidigt ute och Resumé skriver om det här.

Du kan använda Canvas utan att annonsera
Det som inte framkommer där är att detta inte bara är ett annonsformat, det är faktiskt också ett sätt för företag att göra helt vanliga postningar i form av Canvas. Inlägget kommer endast att visas på mobila enheter, men du behöver alltså inte ens köpa annonsutrymme för att använda Canvas. Se mitt egna lilla test nedan. Inte så vackert kanske men jag la inte många minuter på att skapa den där postningen, men lite intressant är det ju att t ex kunna lägga flera video efter varandra och fylla på med text och köpknappar. Canvas blir med andra ord en hel egen minisajt på det sättet, men du behöver förstås inte lämna Facebook för att besöka den. Den fälls liksom upp inuti ditt flöde när du klickar på den illa pilen. Se bild nedan och kolla på vår Facebooksida via din mobil, skrolla ner ett par postningar så ser du den.

bilder_canvas_skuren

Man ska naturligtvis inte överskatta nya format på Facebook, de kommer och går, men jag tycker utvecklingen är det intressanta: Det här blir alltmer likt våra egna webbplatser för varje uppdatering. Och för mig är det här ännu ett tydligt tecken på att Facebook vill att vi ska lägga över, om inte allt, så väldigt mycket av det vi idag har på våra webbplatser till Facebook.

Och varför inte? Med köpknappar, textutrymmen, filmer, bilder och andra call to action-möjigheter finns ju allt samlat på ett ställe och sedan kan du med en knapptryckning annonsera ut det om du vill. Dessutom kan du ju i princip testa allt du gör, det som flyger av sig självt kommer ju säkert också att flyga om du annonsera det. Hela Facebook är ju egentligen testarena för ditt annonsmaterial. Och lägg därtill den oerhörda precisionen du idag kan annonsera med, t ex enbart mot det företag din viktigaste säljare ska besöka nästa vecka. Eller alla som passerar just den där platsen och är intresserade av shopping.

Samtidigt som vi inte ska överskatta Canvas som nytt format läser jag att Ingager har undersökt att över hälften av de svenska företagen kommer att öka sin annonsering på Facebook under 2016. I samma artikel kan vi också läsa att ”Nu har Ingager också analyserat klicknivåerna bland tio av sina största nordiska B2C-kunder. Enligt resultaten ökade klickfrekvensen med nästan 18 procent under den undersökta perioden, mellan vecka 16 och 53 i fjol. En förklaring till den starka ökningen är enligt Ingager möjligheterna att rikta annonsmaterial mot särskilda målgrupper som är intresserade av ett visst innehåll.” Och i en annan branschtidning läser jag att tre miljoner företag annonserar aktivt på Facebook vilket tydligen är en ökning med 50 procent på bara ett år och Sydostasien växer snabbast. Just sayin…

Hur gör jag en Canvas-postning?
Ja, det kräver att du har en Business Manager kopplat till din Facebooksida. Det är ett gratisverktyg som ger dig lite enklare överblick över den professionella delen av Facebook, så dra igång den om du inte har. Har du lagt in din sida där ska du klicka på Publiceringsverktyg och längst ner i vänsterspalten ser du sedan Canvas. Vill du lära dig exakt hur du gör kan du kolla hos Jon Loomer som förklarar precis allt i detalj. Visserligen som en annons, men du behöver alltså inte annonsera ut den utan kan också publicera den på vanligt sätt.

do_a_canvas.001

/ @jmjobring som idag lyssnar på en skön variant av evergreenen Hiphopper och är på väg att kolla in det digitala klimatet i Warszawa.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 Februari 2016

Snapchat öppnar annonser från $5

Idag annonserar Snapchat att de öppnar för enklare annonser. Det handlar om så kallade ”geofilter” – en genomskinligt filter en användare kan lägga framför sina snaps, se filmen nedan. Och vem som helst ska kunna köpa filterna, är tanken. Exemplet i filmen som introducerar filtret är en ung tjej som ska ha kalas som köper sitt eget filter.

[youtubeplay id=”E_ZjEeEez_0″ size=”medium”]

Den enda haken.. Det här släpps förstås inte i Sverige just nu. går du in och försöker köpa möts du av nedanstående besked, än så länge. Jag har ej heller hittat någon information om hur och när det ska rulla ut. Men, vi kan nog vara ganska säkra på att det kommer.

Skärmavbild 2016-02-26 kl. 08.32.01

Vad innebär det här?
Svenskar är över lag ganska förtjusta i Snapchat, så det borde inte vara så långt bort att vi kan köpa det även här. Och innan dess kanske det är idé att du har startat upp din Snapchat-kanal. Nej, du ska givetvis inte bara var där ”för att”. Men det gäller att konstant se över sina plattformar för att inte missa när ens målgrupper är mottagliga för dina budskap. Min gissning är att vi i år kommer att få se många nya företagskonton på Snapchat. Framförallt hos de som har en ung målgrupp och kan jobba geografiskt, t ex nattklubbar, caféer, restauranger, affärer med ung publik med flera. Nu finns det i alla fall ytterligare en väldigt god anledning att starta upp ditt företagskonto, så in och börja snappa nu 😉

/ som heter ”jmjobring” på Snapchat förstås och har Freddie Wadlings nya singel i lurarna.

 

 

Dela blogginlägget:

Idag släpptes då Facebooks nya ”Reactions”, så här skriver Facebook själva om funktionen. In och testa! Den intressanta utmaningen nu blir att fundera över hur vi ska värdera dessa, de verkar i varje fall synas direkt i statistiken, som då i ett slag blir mycket mer komplex, se nedan. Är en ”Älska” mer värd än en ”Haha”?

reactions

/ @jmjobring som lyssnar på Men I Trust och delar ut Reactions…

 

 

Dela blogginlägget:

Nu berättar Facebook att de öppnar Instant Articles för alla, alltså möjligheten att publicera längre artiklar direkt på Facebook och dela på annonspengarna med Facebook. Läs Facebooks eget inlägg om öppningen här. Kravet verkar vara att du har 50 artiklar som Facebook kan granska i förväg och avgöra att du håller kvalitet som ett mediehus. Enligt Nieman Lab skulle egentligen Instant Articles ha släppts först på F8-utvecklarkonferensen 12 april, men anledningen till att Facebook redan nu berättar om det är att Google är på gång med sin lösning, Accelerated Mobile Pages (AMP). Den kan du läsa mer om på t ex AdAge.

instant_admin_start

En evolution har inletts
Att båda dessa giganter öppnar upp för världens alla mediehus tror jag faktiskt kommer att förändra medielandskapet radikalt. Och för alltid. Risken är ju stor att den egna plattformen sakta men säkert kommer att tappa i värde i samma takt som besökarna stannar inne på Facebook eller Google och läser artiklarna där. Troligen leder detta också i förlängningen till att Facebook är närmare att bygga sitt ett eget Internet, framförallt för företag, som jag har skrivit om tidigare. Varför ska vi lämna plattformen då vi får alla nyheter och snart kan köpa alla grejor där inne? Och i samma takt bygger Google en egen bubbla som vi inte heller behöver lämna.

Å andra sidan. För alla publicister stärker det här affären. Det visar att bra innehåll är guld värt idag, och att det kanske ändå går att att tjäna pengar på bra innehåll. Tänk om vi nu kan se lokala aktörer och kanske nya initiativ ansluta sig och lyckas bära en affär på att fortsätta granska samhället. Infrastrukturen och distributionen är ju nu i princip gratis.

Men… tänk om Facebook och Google börjar skruva ner intäkterna från annonserna när alla mediehus är inlåsta. I ett riktigt långt och ondskefullt perspektiv skulle man ju kunna tänka sig att Facebook skruvar ner intäkterna sakta men säkert så att de till slut kan sluka mediehusen utan alltför mycket ansträngning – då har Facebook i ett slag både innehållet och plattformen. Den risken räknar förstås alla med, men det är svårt att inte lägga alla ägg i en korg när korgägaren är så stor och stark. Vi lever sannerligen i en spännande tid när det gäller medieutvecklingen!

/ @jmjobring som till vardags funderar över medieutvecklingen på Punkt PR och hårdpluggar gamla sköna Timbaland i lurarna. Är han nästa man för Polarpriset?

 

Dela blogginlägget:

Samtidigt som diskussionerna går höga om smygreklam bland bloggare och influencer drar Veckorevyn och Bonnier igång en Snapchat-kanal som högst oblygt håller upp produkter framför kameran, se bilden nedan. Visst de hymlar inte om att programmet är sponsrat eller som de skriver i sitt pressmeddelande: ”Beautytude produceras av WoWat, Bonnier Tidskrifters nya TV-redaktion, i samarbete med svenska makeupmärket IDUN Minerals.

I början av den ”Story” som de visar upp produkten i nedan berättar de att inslaget är sponsrat. Men i en ”Story” försvinner inslagen efter 24 h. Så rent teoretiskt kan du komma in precis när inslaget där de berättar om att inslaget är sponsrat är bortplockat på grund av att de har legat ute i 24 h, men ändå se när de visar upp produkten, som skärmdumpen nedan. Då är produktuppvisningen inte längre reklammärkt. Och själva ”reklammärkningen”, att berätta att ”inslaget är gjord i samarbete med”, är ju inte direkt så som vi är vana att se märkningen i annonser eller tv-reklam.

veckorevyn_snapchat
Skärmdump ur Bonniers sminkskola i Beautytude på Snapchat.

Jag är givetvis också för en tydlig reklammärkning, men hur skulle Bonnier ha kunnat göra mer? Hur ska man i ett 10 sekunder långt Snapchat-inlägg reklammärka produkter som hålls upp? Ska man alltid kasta in en vinjett innan produkten visas? Blir lite tight om du har 10 sekunder på dig. Här måste det förstås till nya regler som följer med i utvecklingen. Eller måste det? Är det kanske snart en omöjlighet? Får vi kanske finna oss i att vi måste lära våra barn att förstå att det mesta de möter på nätet är det någon som vill att de ska se, och att de bara är mer eller mindre tydligt vem avsändare är? Ibland är det en politiker som vill få ut sitt budskap i en gammel-TV-intervju och ibland är det sminkmärket IDUN som vill få dig att köpa deras produkter via Snapchat.

Vem bär ansvaret?
Så här ser ju verkligheten ut idag. Det man måste fråga sig då är vilket ansvar vi som arbetar professionellt med att få ut varumärkens budskap då har? Jag skulle säga att vi har ett väldigt stort ansvar. Kanske är det vi som ska säga åt produktägarna att de måste vara tydliga mot sina mottagare? Kanske är det vi kommunikationsproffs som ska hjälpa till att hålla gränserna tydliga och hjälpa mottagarna att avgöra vad som är sponsrat material och inte? Det är ju trots allt vi som är bäst skickade på att avgöra vad som är vad…

Vad tycker du? Var ligger ansvaret? Och finns det någon universell lösning som kan funka på alla plattformar?

/ @jmjobring som indirekt är sponsrad av Punkt PR som betalar min lön, och i lurarna har jag helt osponsrat Celebrate med Anderson Paak.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 9 Februari 2016

Allt om flera konton på Instagram

Just nu rullar Instagram ut möjligheten att använda flera konton på Instagram på samma mobila enhet. Så här gör du:
1) Klicka på kugghjulet upp till höger.
2) Skrolla ner tills du hittar ”Lägg till konto”, se nedan (om det inte finns där ännu kommer det inom kort, Instagram verkar rulla ut funktionen stegvis)

kontoskifte_inringat

3) När du sedan går till profilsidan får du en pil efter användarnamnet längst upp, klicka på användarnamnet och du kan växla mellan kontona, se nedan där du ser båda mina användarnamn ”jmjobring” och ”punktpr”.

12660260_10153335438851127_2085213144_n

Jag tror att den här möjligheten kommer att öka antalet företagsbilder på Instagram rätt rejält. Det kan tyckas vara en liten förändring, men det faktum att du innan var tvungen att logga ut från ditt eget konto och in på företagets har varit en tröskel för många. Framförallt de som inte har detta som sin huvudsyssla på företaget. Frågan är om vi får bättre bilder för att de kan bli mer relevanta och hamna i rätt sammanhang på grund av enkelheten eller om vi får sämre bilder för att det är så enkelt att posta? Vi får helt enkelt se, men högre närvaro från företagen är jag övertygad om att vi kommer att se.

/ @jmjobring som just nu hårdlyssnar på Rihannas låt Same Ol’ Mistakes, hon är som bäst så här tillbakalutad, tycker jag.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 4 Februari 2016

Vi behöver ett Super Bowl

Hela reklam-Amerika är i spinn runt Super Bowl. Bäst bevakning tycker jag själv att Ad Age har på sina specialsidor. Super Bowl är ju som en reklamtävling fast på allvar, så att säga. Utan att ha siffror på det tror jag att det definitivt ökar intresset hos alla för kreativ reklam – från tv-sofftyckarna till reklambranschen och säkert också ute på de annonsköpande företagen. Det blir den där lägerleden som behövs för att få både bransch och andra intressenter att prata reklam i några dagar. Och jag tror att det är något som den svenska branschen saknar. Ännu mer idag då vi inte ens bänkar oss framför självklara lägereldar som TV4s reklamblock ändå kunde vara för en tid sedan. Vem har t ex sett ICAs senaste reklamfilmer som vi alla såg och pratade om förr när linjär-TV var vid liv?

superbowl_adage

Vi har förstås också våra stora idrottsevenemang som fotbolls- och ishockeymästerskapen, men då pluggas bettingbolagens usla filmer tills vi alla sänker ljudet och surfar iväg på telefonen i pausen (apropå ICA så gjorde de ju en rolig parodi på det fenomenet). Men vi har ingen riktig stor lägereld där vi kan lansera vårt reklamkunnande på bred front. I USA gör man idag också ofta en poäng att inte göra en ny film till Super Bowl. Och man pratar i åratal om när Oreo utnyttjade strömavbrottet osv, etc. Tänk om vi också kunde ha en reklamhögtid där vi någon gång om året fick både befolkningen och branschen att prata reklam och marknadsföring.

Eller är det kanske något som Spinn och Guldägget ska skapa – en arena där bra och kreativ marknadsföring når ut till både bransch och befolkning? Har du något bra förslag?

/ @jmjobring som är digital strateg på Punkt PR och har Hurricane Highlife av WDL i lurarna.

Dela blogginlägget:

Publicerad 3 Februari 2016

3 grunder för din amöbakommunikation

Det är dags att introducera en ny term i vårt marknadsföringsvokabulär: Amöbakommunikation. Under 2016 tror jag det blir tydligt för alla som jobbar med kommunikation att kommunikation är något som ständigt pågår, inte bara då marknadsavdelning råkar ha köpt lite medieutrymme eller då försäljningen dippar. Antingen kommer företagen att behöva ett kvalificerat eget team eller ett retainerupplägg med sin byrå för att ständigt hålla koll och kunna anpassa sig efter omgivningen.

Känner du att ni inte riktigt är där ännu? Här kommer tre enkla steg som kan få igång din amöbakommunikation – alltså ett förhållningssätt till kommunikation som gör att du hela tiden anpassar dig efter det dina kunder/besökare/följare vill ha, likt en amöba. Den enkla orsaken till att du måste anpassa dig mot målgruppen är att det är både dyrt och svårt att försöka nå ut med ett budskap utan att vara relevant och intressant.

flock_måsar
Gör du rätt kommer nya och gamla kunder och följare att flockas runt ditt material.

1) Bevaka statistiken Självklart förstås, men det tål fortfarande påpekas är min erfarenhet – du måste hålla koll på trafiken på din sajt och dina sociala plattformar. Absolut minst på en daglig basis, gärna oftare. Grundläget på sajten är att åtminstone ha koll på vilka källor besökarna kommer ifrån, håll koll på fördelningen över nya och återkommande besökare och se var de blir av på sajten, besöker de flera sidor och vart går de efter första besöket? På dina sociala plattformar är engagemangsfrekvensen idag viktigast. Får du engagemang når du ut, så att veta vad som engagerar är a och o. Nedan ser du var du hittar ”Engagemangsfrekvens” på din Facebook-sida. Använd den som mått, det är inte styrt av hur många följare sidan har utan det mäter engagemanget hos de som ditt inlägg har nått ut till. Givetvis ska du även hålla koll på räckvidden, men det gör du högst troligt redan eftersom den syns direkt vid inlägget (och ofta idag är oroande liten).

engagemangsfrekvens

2) Skruva och justera. Nu när du har koll på statistiken kan du börja testa rubriker och innehåll, bland annat. Är det bättre att skriva en punktlista än en lång textmassa? Är det bättre att posta först på Facebook eller Linkedin? Vad kickar igång mina Twitterföljare så att de följer med in på sajten? Vilka sökord hittar mig? Funkar rörliga inlägg bättre än stillbilder på min Instagram? Vilka tider funkar bättre än andra? Det är också intressant att kika bakåt och se vilka inlägg som lever längst, vad hade de för ingredienser eller ord som folk söker på och vad kan du lära av dem?

contentkalender

3) Var förberedd, gör en kalender men revidera ständigt. Idag är som sagt relevansen otroligt viktig. Om du postar något som berör folk och som hammar rätt i tiden bär dina vänner iväg ditt inlägg och du behöver inte annonsera lika mycket. Du måste därför bli bättre på att ta vara på de kommunikationstillfällen som dyker upp. Gör en kalender där du planerar in såväl yttre – kanelbullens dag etc – som inre händelser – chefen ska träffa potentat som kan bli bra bild etc – och lär dig att betrakta allt du gör med kommunikationsglasögonen. Snart lär du dig vad som kan bli bra nyheter och vad som engagerar dina vänner, liket en amöba kan du då börja anpassa din kommunikation efter världens dagsform.

/ @jmjobring som är digital strateg på Punkt PR och lyssnar på Jerry Williams med låten Cold Beer. Nä, inte vår Jerry, det finns uppenbarligen en till…

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 1 Februari 2016

Kärleksbyggande marknadsföring

Kärlek lönar sig. Det är kul att se att man på Harvard Business Review kan visa att enbart nöjda kunder inte är en framgångsfaktor. Emotionellt involverade kunder – Emotionally Attached Customers – är mycket värdefullare. Vi kan till exempel se hur Pepsi slår ärkefienden Coca Cola när det gäller Emotionally Attached Customers.

Och är det något vi kan, bör och ska bygga med hjälp av våra sociala medier och PR så är det ju att försöka få våra kunder mer emotionellt involverade i oss. Se rapporten sammanfattad här eller läs artikeln och börja betrakta 2016 som året då du också ska satsa på mer kärleksbyggande marknadsföring.

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 12.40.44

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 12.45.54

/ @jmjobring är digital strateg på Punkt PR med Bob Moses Tearing Me Up i lurarna.

Dela blogginlägget:

Nu börjar det dyka upp appar som ska hjälpa oss att enklare skapa vertikal/kvadratisk film, den senaste är appen KnowMe med vilken du enkelt kan ta bilder ur ditt bildbibliotek och lägga på speaker eller musik, eller spela in nytt rörligt direkt i appen. Många har spanat om att ”lo-fi video” är årets hetaste trend, alltså att göra enklare video på egen hand och använda som content för företaget. Och där hamnar förstås appen KnowMe exakt rätt.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 10.05.02

Se min egen testvideo här (stillbild nedan). Jag satte ihop den på under en minut från material jag hade i bildbiblioteket och en film jag har laddat ner från min Snapchat. Du adderar material till din film genom att hålla fingret på bilden du vill ha med så lång tid som du vill att bilden ska visas. Väldigt enkelt att förstå vilket gör appen supersnabb att använda, vilket kan vara bra idag då vi skapar filmer på Snapchat och tar bilder med mobilen på alla håll. Då kan vi snabbt spara ner den där Snapchat-filmen och adderar lite stillbilder och lägga på en färdig musikslinga. Vips så har du en lo-fi video.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 10.16.09
Så här ser det ut på KnowMes egna visningssida.

 

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 10.22.03
Så här ser det ut på en Facebooksida

 

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 10.17.53
Och så här ser det ut som länk i det personliga flödet på Facebook.

Tror faktiskt att KnowMe kan bli användbart även för företag. Istället för att lägga ut ett antal bilder kan man enkelt sammanfoga dem till rörlig bild, som ju funkar klart bättre på både Facebook och Instagram. Ladda ner och testa. KnowMe är förstås i sig självt även ett socialt nätverk, men huruvida det blir en hit är mer tveksamt. Men som vanligt kan det vara bra att registrera företaget på appen, så att ingen knycker er identitet där.

/ @jmjobring som idag lyssnar på Petters Följer mig.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 18 Januari 2016

Vad är grejen med appen Peach?

Persika är den första smaken ut i år. Appen Peach är på mångas läppar så här i början av året. En långt ifrån revolutionerande app som högst troligt är glöm om en månad, eller så är den inte det? Det är liksom lite det som kittlar, ingen vet var nästa Snapchat eller Instagram finns. Kanske är det Peach?

Vad är det då som ”alla” pratar om? Jo, en högst enkel app som bygger på i princip samma sak som Facebook, Twitter med flera. Ska det vara någon utmärkande egenskap är det enkelheten, som på sätt och vis påminner om Snapchat. Det är supersnabbt att uppdatera, och är det något som skiljer ut Peach är det vad appen kallar ”Magic Words”. Om du skriver t ex ”Move” så hämtar appen data från din hälsoapp. Skriver du ”gif” kan du leta bland ett bibliotek av enkla rörliga bilder. Skriver du ”Battery” kan du se och posta statusen på ditt batteri. Skriver du ”Song” kan appen höra vilken låt det är som spelas om det finns musik där du är. Och så vidare. Se mitt flöde nedan.

dump_jmjobring

Kommer Peach att slå stort? Nja. Den kommer säkert hitta sin krets av användare, t ex ett gäng av kompisar, som kommer att använda den länge. Men jag är högst tveksam till att den slår igenom stort och brett, den känns för lika befintliga appar som vi är mer vana vid. Nyheten är för liten, tror jag.Vi får väl se om jag får äta upp mina ord. Men innan du slutar läsa, du ska som vanligt in och registrera företagets användarnamn, så att ingen annan stjäl det. Och om den, mot förmodan, blir populär kan ni känna att ni var tidigt där 😉

Läs mer om Peach på Mashable och Wired och hur den funkar på Frida.

/ @jmjobring som heter ”jmjobring” även på Peach, så adda mig gärna om du testar. Lyssnar annars fortfarande mest på Bowies avslutningsskiva Blackstar och har svårt att förstå att han inte ska göra fler skivor.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 12 Januari 2016

Tre möjligheter inför 2016

Vi har utmanat varandra på min byrå att plocka ut tre möjligheter som kommer att innebära framgång 2016. Här är mina tre, som alla handlar om resultat, målgruppsinsikt och relevans, som jag tror blir de absolut viktigaste orden i vårt affärsvokabulär detta år:

Amöbakommunikation skapar resultat. Allt kommunicerar. Det var det första min första reklambyråchef sa till mig. Året var 1998. Och det har faktiskt aldrig varit mer aktuellt än inför 2016. Idag måste vi börja utnyttja den möjligheten. Vi måste ständigt utvärdera, anpassa, kommunicera och justera för att nå resultat. Oavsett om det är en nöjd kund eller kanske en storm med ett kul namn är det kommunikationstillfällen som ska utnyttjas. Detta blir under 2016 inte bara en framgångsfaktor utan också en kostnadsfråga – vi ser idag hur räckvidd blir så mycket dyrare om den inte bärs fram av relevans. Vrid över delar av din mediebudget och skapa ett eget internt team eller gör ett retaineruppläg med din byrå som likt en amöba kan anpassa sig efter allt som händer. Mediebudgeten är under 2016 den lilla utgiften, det som kostar är kunskapen, de snabba fötterna och bevakningen.

Skärmavbild 2016-01-05 kl. 16.03.24

Reklamens kvalfyllda död. Nej, långt ifrån alla använder adblockers, men de allra flesta har kopplat på en mental adblocker. Väldigt få accepterar idag den slentrianreklam som vi har fått upptryckta i ansiktet så länge. Relevans har aldrig varit relevantare än under 2016. Och det gäller i båda ändar – företagen som vill nå ut kräver helt andra resultat när de kan mäta allt och mottagarna/konsumenterna värdesätter relevant information vid rätt tidpunkt men nedvärderar dig om du trycker upp något orelevant i deras ansikten. I mitten står vi som ska leverera resultat åt företagen och relevant information åt deras kunder. Det ställer helt nya krav på både byråer och medarbetare, men faktiskt även på marknadscheferna som ska köpa. Komplexiteten ökar och med det också kraven på konsulterna. Vår bransch mår bra av det ökande trycket på leverans, men vi måste också bli bättre på att sätta upp relevanta målsättningar. Under 2016 finns det goda möjligheterna för de byråer som både kan skapa relevant innehåll som rundar reklamfiltren och som mäktar med att arbeta så nära kunderna att förväntningar och leverans motsvarar varandra.

Skärmavbild 2016-01-07 kl. 12.02.14

Alla är sitt eget varumärke. År 2016 blir året då allt fler företagsledare inser att de måste börja utnyttja medarbetarnas egna varumärken för att nå ut. Det handlar inte om att få personalen att klicka gilla på det företaget postar, vi måste gå djupare än så och hjälpa utvalda medarbetare att bygga upp sina varumärken som experter och problemlösare snarare än säljare. När företagsrepresentanten kliver in hos kunden ska kunden inte bara veta vilka de är, de ska ha djup respekt för den kunskap de har läst sig till att ”säljaren” har med sig i bagaget. När vi tar ”social selling” till den nivån är den värd sina inlägg i guld. Men då måste också företagsledarna inse att det är en långsiktig investering som visserligen kan kliva ut ur huset den dag medarbetaren i fråga slutar. Men den risken tar alla som lär upp en ny medarbetare redan idag. De allra djärvaste låter sina värdefullaste medarbetare arbeta fram personliga kommunikationsplaner tillsammans med en pr-byrå och jag lovar att de sedan kommer att få se grymma säljresultat i slutet av året. Hjälp dina medarbetare att bygga och vårda sina egna varumärken och dina egna affärer kommer att blomstra. Tror faktiskt att det här är den smartaste och mest effektiva marknadsinvesteringen ett B2B med lite längre säljcyklar kan göra år 2016.

/ @jmjobring som också bjussar på mina 15 i topp från 2015

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 7 Januari 2016

Snapchat rivstartar 2016

Efter bara ett par månader stänger Snapchat sin Lens Store i morgon. I USA kunde man köpa olika Lenses, alltså de filter du kan använda när du tar/filmar en selfie. Orsaken är enligt Business Insider att Snapchat helt ska fokusera på annonsaffären. Samtidigt annonserar Wall Street Journal att de kliver in i Snapchat Discover, alltså avdelningen där mediehus kan skapa helt eget material. Det är som om Dagens Indsutri skulle kliva in där, ett intressant beslut som det ska bli spännande att följa. För oss svenskar syns WSJ ännu inte, om det endast ska visas för amerikanska användare eller om det ska dyka upp internationellt också framgår ingenstans, vad jag har hittat.

Snapchat rivstartar alltså det nya året med stora nyheter. Och jag tror det kommer att fortsätta. Med kreativa annonsplatser som de tar rundligt betalt för säger Snapchat att 90% av deras annonsörer återvänder. De sitter helt enkelt på en guldgruva av dedikerade användare, frågan är om de kan ta betalt för dem så att det räcker. Det blir i vilket fall garanterat ett spännande år för den relativt unga plattformen!

Skärmavbild 2016-01-07 kl. 09.06.51

/ @jmjobring som lyssnar på Endlessly med Tess Zucchini denna kalla vintermorgon när arbetslivet åter drar igång.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 23 December 2015

Nu summerar vi 2015

Inför 2015 spådde jag på min dåvarande blogg att:

”Facebook tar pengar från Google” Ja. I varje fall tog Facebook mängder av videovisningar från YouTube när det gäller företagens videos. I reda annonspengar är det ju svårt att avgöra om Facebook tar annonspengar från Google eller från andra medier. Däremot spådde jag tidigare i höstas att Facebook kommer att bli en ännu mer relevant plattform för företag, läs gärna mitt lite omdebatterade inlägg Facebook blir Internet för företag.

”Instagram blir allt viktigare” Föga visste jag att Instagram skulle släppa loss oss annonsörer på plattformen under året. Om inte Instagram var en viktigt plattform tidigare blev den definitivt det när annonsmöjligheterna släpptes på. Så, ja, här tycker jag nog att jag fick rätt.

Skärmavbild 2015-12-22 kl. 22.09.26
Taylor Swift har nästan 60 miljoner följare på Instagram och hade många av årets mest gillade inlägg.

”Twitter blir tydligare marknadsplats” Nej. Twitter har inte lyckats med mycket mer än att skapa rubriker om ledningens bråk under året. Skrev bland annat om storinvesterare Saccas goda råd till Twitters ledning. Här på slutet har de fått in en betrodd VD i Jack Dorsey, men skutan har mycket kvar att bevisa för aktieägarna. Men Twitters inflytande i den svenska medie- och politikdammen är otvivelaktigt fortfarande starkt.

”Podcasten blir kommersiellt intressant” Ja. I varje fall går svenska Acasts finansieringsrundor fortfarande bra. Ni vet de där som försöker få oss annonsköpare att lägga in ljudannonser i poddarna. Tyvärr tycker jag att deras annonser ofta avbryter abrupt och ligger så högt ljudmässigt att jag bara blir sur och får ont i öronen av de varumärken som försöker ta sig in i den intima miljön. Nja säger jag. Då tycker jag sponsorskap och andra lösningar är klart mycket relevantare.

”Bloggen blir hemmabas” Nja. Inte har det poppat upp så där supermånga, men jag tippar att vi idag har fler seriösa företagsbloggar än vi hade för ett år sedan. Och ordet Content Marketing har verkligen hettat till i år. Men att arbeta med content på riktigt tar tid och en hel del resurser, som få verkar riktigt ha ro att tillsätta. Än så länge. Snart nog har vi inget val.

”Algoritmens år” Ja. Alla har pratat om algoritmer. Framförallt Facebooks. Förra året fick jag ofta berätta om Facebooks algoritm som en nyhet, i år har alla vetat att den finns och ungefär vad den gör. Med lanseringen av Instant Articles, som nu också en rad svenska mediehus hakar på, får man nog på sätt vis säga att algoritmen ägde 2015.

”Mest kunskap vinner…” Ja. Det här är en trend som blir tydligare och tydligare. För att ta de där snabba besluten som förmår putta din kommunikation i rätt riktning krävs kunskap. Kunskap om kanalen, om din målgrupp, om kommunikation, om relevans och om den digitala medielogiken. Jag skrev häromdagen om att vi borde glömma sociala medier och börja adressera varje kanal som en unik möjlighet. Det var många i branschen som gillade det, läs här om du missade. Där tror jag vi har lite av kärnan i 2016.

/ @jmjobring som avslutar arbetsåret med konceptplattan Revenge of the Dreamers II som J Cole ligger bakom och ett recept på grönkål, även känt som Halländsk långkål. Höjdpunkten på julbordet.

Mjöbrings grönkål:
Krama ur grönkålen om den har varit fryst
Stek i rikligt med smör en bra stund
Häll på grädde i omgångar och låt det koka in i typ minst en halv timme och gärna mer än en timme
Ringla över lite lagom med sirap efter ungefär hava tiden
Smaksätt med kanel
Smaka av med salt och svartpeppar, ta mer sirap om du vill ha mer sötma
Njut med en hemmagjord besk och en skiva vildsvinsskinka

God jul.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 15 December 2015

Hyra i gallerian eller bygga eget?

Jag skrev för en tid sedan ett ganska uppmärksammat inlägg om hur Facebook blir Internet för företag. Facebook bygger in fler och fler smarta funktioner och hjälper företagen att både inspirera och konvertera sina kunder utan de behöver lämna Facebooks plattform. Företagen når givetvis nya och befintliga kunder främst med hjälp av annonser, men även organiskt. Jag tror faktiskt att 2016 blir ett avgörande år för många företag som vill något på den digitala arenan, och jag hör detta från ett flertal håll just nu, inte minst i podcasten The Marketing Companions senaste episod med Mark Schafer och Tom Webster där de tog upp liknelsen nedan.

Den stora frågan tror jag blir om du ska hyra dig en plats i den stora shoppingallerian/köpcentrat där du kan nyttja de flöden av människor som redan finns eller om du ska bygga en egen butik på en egen tomt och locka dit dina kunder för att exklusivt besöka dig. Ja, de stora drakarna som H&M med flera har förstås båda delar, men för väldigt många är det ett viktigt val. Precis så ser det ut snart ut även på den digitala arenan.

gallerian_fb

Shoppinggallerian är förstås Facebook, men det kan också vara YouTube eller kanske LinkedIn för några. Att driva en helt egen butik på egen mark är att hålla fast vid övertygelsen om att jag kommer att fortsätta locka besökare till min sajt även om den ligger utanför de stora plattformarna. Och detta är förstås inte svart eller vitt. Det är klart att du alltid (eller i varje fall under flera år…) kommer att ha en viss trafik kvar till din egen sajt, men den dag du kan sätta en köpknapp på ditt Facebookinlägg eller posta produktinformation och låta kunderna söka bland dina produkter utan att de behöver klicka sig iväg, tror jag den egna sajten sakta kommer att tyna bort. Allt fler kommer att samlas i gallerian och njuta av fördelen av att människorna redan är där på plats. Är du en stor aktör är du högst troligt i flera gallerior/plattformar.

Ska vi fortsätta liknelsen måste du på egen hand bygga vägar, fixa kundvagnar, kassasystem och så vidare till din egen butik. Och framförallt måste du på egen hand orka annonsera för att nå dina kunder. I gallerian kan du haka på de samannonser som görs, du får också ett flöde utanför fönstret med folk som bara strosar runt eller egentligen är på väg till en annan butik, men ändå rätt öppna för dina köpimpulser.

Kostnad mot nytta
Vi har historiskt haft svårt att överge ägandet. Kanske är det så även när det gäller det digitala? Vi tycker om att kunna kontrollera alla led, från uppdateringar till flödet ner i varukorgen. Vi kan spåra, skruva, locka, locka igen, locka lite till, göra avslut och plocka ut relevant statistik. Men tänk om du kan göra exakt allt det där men minska ner på sökoptimeringen och lockandet. Du behöver troligen skapa lite mindre content. Du behöver ingen egen butikslösning. Inga externa annonsleverantörer utan en enda annonsplats som du hanterar själv. Ingen IT-nisse som du  måste ringa när allt går ner eller inte fungerar. Ingen domänavgift och serverkostnad. Vad är då den egna sajten värd? Vilket mervärde tillför ägandet av affären?

/ @jmjobring som förstås lyssnar dygnet runt på #mh15.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 7 December 2015

Vi borde lyssna på publicisterna

Det är många som pekar finger och fnissar lite åt mediehusens ibland lite tafatta försök att ta sig an ett nytt medielandskap. Ja, även jag har fnissat många gånger åt deras oförmåga att ställa om och förstå att kunderna har förflyttat sig och förändrat sina vanor fortare än mediehusen. Det gäller ju såväl läsare och tittare som annonsörer.

Resultatet är i många fall förödande. IAB Sverige talar om att 75 % av de digitala investeringarna i kommunikation i Sverige idag går till de tre stora – Google, YouTube och Facebook. Regering och riskdag har fattat och tillsatt en medieutredning, som jag bland annat hade äran att bidra i, läs om mina intryck här. Och här är utredningens första delbetänkande.

Se och lär
Men vi borde givetvis öppna ögonen och se vad publicisterna gör. Eller, kanske framförallt, inte gjorde i tid. Mediehusen är bland de första att utsättas för den disruption som är digitalt driven och genomsyrar samhället och som snart kommer att nå din bransch också. Vår bransch, pr och kommunikation, är förstås också mitt i omställningen. Vi har ju lämnat mycket av vårt gamla kampanjtänk bakom oss och hjälper idag våra kunder att hantera en ständigt pågående varumärkesutveckling där de måste lära sig att utnyttja alla vardagliga möjligheter till kommunikation som ges. En kampanj börjar idag där den tidigare slutade, alltså vid själva lanseringen av kampanjen. Men det där vet vi allihop. Eller? Men i vilket fall är det en helt annan historia som jag gärna får återkomma till. Åter till publicisterna.

publicistpoddarna
Det roliga med publicisterna är att de mer än någon annan bransch har anammat två heta trender: poddar och transparens. Med jämna och ojämna mellanrum poddar dessa publicister väldigt öppet och initierat om hur deras bransch förändras. Ja, de pratar givetvis även om sina egna produkter och mycket om vilka publicistiska avvägande de gör, men de diskuterar också väldigt mycket om hur branschen förändras och vilka steg de själva tar. De delar frikostigt med sig av utblickar från andra länder och saker de har tagit in och funderat på.

Hur skulle vår bransch låta?
Stäng ögonen och fundera en stund över hur det skulle kunna låta om du och någon av dina tuffaste konkurrenter skulle börja samtala. Tänk om ni la undan säljsnacket en stund, vågade öppna dörren lite, även om de var för en konkurrent, och diskuterade de gemensamma utmaningar. Tänk vad ni skulle kunna lära av varandra och tänk om era kunder till och med skulle börja lyssna? Är det möjligt? Eller är det kanske nödvändigt för att möta de förändringar vi utsätts för av digitalisering och globalisering? Har de där utskrattade publicisterna insett något vi andra har missat? Tanken gnager. Visst finns det gott om kommunikationspoddar, men de allra flesta diskuterar reaktivt runt kampanjer och hur vi gör saker samt förändringar i kommunikationsbranschen ur ett användar- och kundperspektiv, vilket givetvis är till stor nytta för kunderna. Det är inte där min funderingar är, jag är snarare nyfiken på vad som skulle hända om vi, som publicisterna, sätter oss ner med en konkurrent och diskuterar den egna branschens utmaningar på samma öppna sätt som publicisterna. Jag tror det skulle bli intressant och väldigt givande även för våra kunder.

De publicistpoddar jag hyfsat regelbundet följer är:

MattssonHelin med Jan Helin, publisher på Aftonbladet och Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen.

GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström (tidigare på Folkbladet här i Västerbotten).

Atladottir och Bjurwald med Margret Atladottir från Politism och Lisa Bjurwald på Medievärlden.

Lokalen med Bosse Andersson, Dala-Demokratens redaktionschef, och Carl-Johan Bergman, chefredaktör DT.

/ jakob@punktpr.se som lyssnar på blytunga Cherries låt Tabanja (som jag har googlat mig till betyder pistol/vapen).

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 1 December 2015

Glöm sociala medier

Det är kanske dags att glömma termen sociala medier? Jag slår förstås in öppna dörrar för många läsare här, men Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat har lika mycket gemensamt med varandra som TV har med radio och en pappersannons med ett kundevent. Ändå envisas vi med att kalla dem för sociala medier. Än idag är risken att vi antingen förtränger alla plattformarna eller tror att vi kan göra samma sak på alla. Om vi slutar klumpa ihop dem utan betraktar dem alla som unika sätt att engagera våra kunder kanske vi också blir bättre på att nyttja dem?

Lika lite som vi funderar på att kommunicera vår kampanj ”i media” ska vi sluta fundera på hur vi ”tar ut det i sociala medier”. Världen funkar inte så. Dina kunder funkar inte så. Din kommunikation borde inte funka så. Ja, helt självklart, men ändå, vi verkar ändå alla fortfarande hamna i fällan, tycker jag. Inte minst ser vi det nu när Instagram har släppt på annonseringen. Inte är de annonser som dyker upp där direkt anpassade för Instagram, eller? (Jag har inget emot Verisure, de får helt enkelt bara vara exempel på annons som känns som en vanlig annons snarare än som något anpassat för Instagrams publik)

IMG_0688

– Utgå från själva plattformen när du utformar kampanjen, precis som vi i alla tider har gjort med tv, radio och print.

– Lär dig kanalen (eller ta hjälp av någon som kan kanalen…) innan du formar om kampanjen för en viss kanal, precis som du gör med din TV-reklam eller din printannons.

– Våga välj bort kanaler om du har inte har tid eller budget för att anpassa din kampanj, egentligen lika självklart som att du inte läser upp din printannons på radio bara för att kanalen råkar finnas där.

– Undvik att prata om sociala medier som något enhetligt när det gäller din kommunikation, betrakta varje kanal som en unik plattform att möta dina kunder på.

/ @jmjobring som backar hela vägen tillbaka till fantastiska Kick out the Jams med MC5 idag.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 November 2015

Svart fredag i morgon?

Då var den här, högmässan i alla konsumtionstempel och webbutiker: Black Friday. Det är givetvis ett fenomen med rötterna i USA som från början beskrev den stora trafik- och fotgängarökningen som kom dagen efter Thanksgiving, enligt Wikipedia. Det har senare betecknat att det är dagen då räkenskaperna skulle slå om från rött till svart på sista raden, resten av året skulle vara vinst. Idag är Black Friday istället kickstarten på julhandeln och då alla företag ska överträffa varandra i att rea ut sina prylar.

Det tyska nätbaserade rabattkupongsföretaget CupoNation har plockat fram en grafik för att även övertyga oss svenskar om att näthandeln ska slå i taket just idag, se deras grafik nedan. Enligt CupoNation ökade antalet sökningar på ordet ”Black Friday” med 172 % förra året och deras prognos är att det ska öka ytterligare 83 % i år. Ska bli intressant att se om deras prognoser slår in, men precis som med Halloween och andra amerikanska fenomen är vi ju sällan sena att haka på.

Sweden Black Friday

Amen.

/ @jmjobring som lyssnar på Capitalism Stole My Virginty av Umeås storheter International Noise Conspiracy dagar som dessa.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 25 November 2015

Snapchat produktutvecklar oavbrutet

Nu släpper Snapchat möjligheten att fördjupa sig i en Snapchat Stories, en funktion de kallar Snapchat Explorer. Du kan alltså bläddra nedåt när du kikar på något i en Story som intresserar dig för att se mer. Snapchat ligger verkligen inte på latsidan när det gäller uppdateringar.

[youtubeplay id=”Is5MVYepFBE” size=”medium”]

Häromdagen släppte Snapchat faktiskt en ännu intressantare nyhet för oss som ska använda plattformen professionellt, nämligen möjligheten att chatta med någon som har lagt ut en Min Story, som jag gjorde på t ex Umeågalan i Umeå nyligen, läs gärna om mina erfarenheter av det. Det innebär att om jag har lagt ut en Min Story och någon tycker att något ser intressant eller spännande ut så kan användaren i fråga direkt skriva något till mig om just det.

Det här ökar förstås chansen till interaktion avsevärt, något som ju har varit akilleshälen just runt Min Story. Chatfunktionen fungerar däremot endast om du följer den som tittar på din story, ni måste alltså följa varandra för att den här möjligheten ska finnas, så se till att följa alla dina följare. Se bild nedan från @Nyheter24:s Snapchat, där jag har ringat in chat-starten i nederkant.

snapchat_chatmojlighet

Det är uppenbart att Snapchat arbetar stenhårt med att utveckla produkten mot intäktskällor, de har ju tidigare släppt både en Lens Store där du kan köpa nya filter, t ex ”rengbågsspyan”och erbjuder geofilter till företag. Med mera. Och alltfler företag har börjat experimentera med tjänsten, börjar det bli dags även för dig kanske? Följ gärna mina konton @jmjobring och @punktpr där jag försöker hålla igång en story och följa med i utvecklingen av appen.

(Ber förresten om ursäkt om bloggen här ibland är lite skakig, men förhandsvisningsläget funkar inte riktigt vilket gör att jag inte ser hur bloggen ser ut förrän den är publicerad…)

/ @jmjobring som har Sofia Jannoks nya singel We Are Still Here i lurarna idag.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 18 November 2015

Facebook blir Internet för företag

Jo, det blev lite långt, men jag lovar att placera en ny tanke i ditt huvud så att du verkligen ska tycka att en genomläsning var mödan värt. Det händer nämligen just nu stora saker på Facebook. Saker som jag tror kommer att påverka hur du ska tänka när du gör investeringar digitalt framöver. Häng med så ska jag försöka förklara.

Vi börjar i slutet av 2014. För min del hände något när jag såg med vilken kraft Facebook kunde spöa jätten YouTube när det gällde video från kommersiella avsändare. Jag skrev då ett inlägg jag kallade Facebook är YouTube för företag. Det var i februari i år. På ett par månader hade Facebook skruvat ner räckvidden för alla videor som inte publicerades direkt på Facebook. Samtidigt skapade de hyfsade verktyg för analys av videopostningar på sin egen plattform. Resultatet ser du i kurvan från Socialbakers nedan. Idag är det helt självklart att inte länka in en video på Facebook. I princip alla postar den lydigt direkt på Facebook. Detta är punkt nummer 1.

1) Du kan enkelt kan se en massa rörligt material utan att lämna Facebook.

Skärmavbild 2015-02-21 kl. 13.08.59

2) Du kan läsa nyheterna utan att lämna Facebook. Nästa steg för Facebook var Instant Articles. Jag vet inte om du har sett de ännu, men du kommer att märka skillnaden direkt när du ser det. Du kan klicka på en nyhet utan att lämna Facebook. Sjukt smidigt och snabbladdat. Och inte så förvånande så delas dessa artiklar mer än de andra, läs Niemen Labs intervju med Michael Reckhow, product manager för Instant Articles på Facebook.

Skärmavbild 2015-11-13 kl. 12.05.08

 

3) Du kan få notiser om allt viktigt i Facebook på din låsta telefon. Häromdagen släppte Facebook Notify i USA, en helt egen app där du kan få notiser från nyheter inom Facebook på din låsta skärm. Ingen jättegrej kanske, men givetvis ökar det nyttan med Facebook om du enkelt kan göra den till din primära nyhetskälla som du kan styra efter eget tycke och smak.

Skärmavbild 2015-11-13 kl. 12.11.43

 

4) Du kan enkelt handla utan att lämna FacebookSedan i sommar testkör Facebook en köpknapp i USA. Du kan alltså enkelt köpa det du ser i en Facebookannons eller direkt på en Facebooksida. Du behöver inte trassla med att hamna på en extern sajt och gå genom alla tröttande steg mot att avsluta köpet i en varukorg. Allt är samlat på ett ställe. Väldigt enkelt.

Skärmavbild 2015-11-13 kl. 12.21.05

 

5) Du kan se fler snygga bilder till varje inlägg utan att lämna Facebook. Lite mer i tysthet har också de vanliga inläggen för sidor på Facebook utvecklats en del på senaste tiden. Något som började med ett annonsformat som Facebook kallade Carousel har rullats ut på allas Facebooksidor. Det gör att vi direkt kan se fler bilder till varje inlägg utan att lämna Facebook.

Skärmavbild 2015-11-13 kl. 12.50.17

6) Du kan nu också skapa längre (blogg)inlägg utan att lämna Facebook. Nästa steg är däremot mer intressant och det som fick mig att verkligen hicka till. Du kan redan idag se och provköra den här funktionen faktiskt. I varje fall som privatperson, kika på mitt inlägg här. Gå till din egen profil. Klicka på knappen ”Mer” där uppe bredvid ”Foton”, se nedan. Leta upp det oansenliga ”Anteckningar” eller ”Notes” om du kör på engelska. ”Anteckningar” är i princip ett snyggt bloggflöde. Du kan enkelt skapa en bloggpost som du sedan publicerar i ditt flöde. Jag har i flera amerikanska poddar senaste tiden hört hur stora businessbloggare i USA har testat det här och nästan ramlat av stolen över den synlighet och det stora antalet kommentarer de har fått på inläggen jämfört med vad de får på sina egna bloggar. Läs bl a The end of blogging av Mitch Joel, skrivet som ett Notes-inlägg på Facebook.

anteckningar

 

Skärmavbild 2015-11-13 kl. 12.52.17

 

 

Om vi lägger ihop allt det här och fortsätter i tangentens riktning kan du som är sidägare på Facebook snart publicera alla dina nyheter, produktkataloger, erbjudanden, kontaktuppgifter och nyheter direkt på Facebook. Alla kan sedan se dina inlägg och köpa alla dina produkter utan att någonsin behöva lämna Facebook. Otroligt smidigt! Och du kan förmodligen helt skippa din egna sajt och webbutik. Och då börjar det blir riktigt intressant. Eller skrämmande. För vad händer när Facebook sedan skruvar ner all räckvidd för de som envisas med att publicera sina inlägg på en egen sajt utanför Facebook? Då är vi antingen med eller utanför. Och vi pratar nu om världens största plattform som har drygt en sjundedel av världens befolkning som användare. Räknar vi bort barn och andra som ej är troliga köpare blir andelen förstås ännu större.

Hade jag bestämt på Facebook hade det förstås kliat rejält i fingrarna att göra exakt så här. Och i princip finns allt redan på plats. Erbjuder Facebook till exempel ”Anteckningar” och Instant Articles samt adderar en köpknapp till världens alla ägare av kommersiella Facebooksidor är vi redan där. Tänk om jag superenkelt kunde skapa snygga inlägg och låta folk handla mina produkter utan att lämna världens största plattform. Jag kunde dessutom utnyttja alla Facebooks rekommendationsfunktioner, annonsverktyg, analysverktyg, pushmöjligheter i Notify med mera. Visst hade det varit ganska smidigt? Och sedan hade jag som Facebookchef förstås skruvat ner räckvidden för alla som fortsatte att envisas med att länka ut från Facebook till sin egen sajt. Kommer vi inte då att få se samma kurva för ALLA sorters inlägg utanför Facebook som vi fick se när det gällde rörligt som placerades utanför Facebook? OBSERVERA att nedanstående diagram naturligtvis inte är verklig statistik. Ännu.

Skärmavbild 2015-11-17 kl. 18.25.21

Var ska du investera?
Ska vi sammanfatta? Eller vågar vi det? Vad händer när världens största plattform skruvar ner räckvidden för allt som inte publiceras på just den plattformen och samtidigt gör det otroligt enkelt för alla som väljer att publicera där? Jag tror inte att jag behöver svara på det.

Frågan vi ändå snart måste våga ställa oss var vi ska investera? Alla som äger en sajt och har några som helst ambitioner med att göra den synlig vet hur mycket arbete och investeringar det faktiskt kräver med att skapa innehåll, bygga och underhålla en webbutik, följa statistiken, skruva i innehållet, ta hand om leadsen, skapa och skicka nyhetsbrev och så vidare. Det är en rejäl slant vi istället kan lägga direkt på det material vi skapar inne på Facebook och framförallt på att köpa räckvidd för det vi publicerar och mycket enklare hantera kommunikationen med våra kunde inne på plattformen istället för ute på det stora Internet. Vad kan vi istället åstadkomma för affärer om vi lägger hela den investeringen på att löpande skapa riktigt grymt innehåll och köpa rejält med räckvidd på Facebook? 

Jag tycker personligen att tanken är både svindlande och lite obehaglig. Mest obehagligt är att tanken känns så självklar och oundviklig. Varför skulle inte Facebook vilja göra allt för att bli Internet för företag? Vän av ordning invänder förstås att alla faktiskt inte är på Facebook. Helt sant. Och det gör det hela ännu krångligare. Google jobbar ju på ungefär samma sätt med att erbjuda nyheter direkt i söket, annonser i söket o s v, men deras inlåsningseffekt är trots allt mycket svagare. Ska vi då både ha en sajt utanför Facebook för att nås av Googles användare och en innanför Facebooks väggar för att nå alla användare där?

Missar jag något väsentligt?
Förhoppningsvis har jag missat något väsentligt här eller missuppfattat läget, och alla vet hur det historiskt har gått för alla imperium med ambitioner att fixa världsherravälde, så skjut gärna mina tankar i sank. Jag vet ju också att till exempel Shibstedt bygger eget nordiskt nätverk och att Aftonbladet får en stor del av sin trafik från utanför Facebook idag och ställer frågan på sin spets i sin Future Report – ”Content provider or platform player – that’s the big question for media groups.

Jag läser även Christian Rudolfs inlägg om Google där han i princip tänker som jag gör, fast om Google. Google kommer att ta en allt större del av kakan till förtret för våra svenska mediehus, läs Rudolfs krönika här. Jag tror dock att Facebooks utveckling ganska snart kommer att ställa saker på sin spets för många företag, och till slut kommer frågan: när ska jag sluta investera i digitala aktiviteter utanför Facebook?

Jag är ärligt nyfiken på vad du tror. Du når mig enklast på Twitter som @jmjobring eller på Facebook där jag har gjort detta inlägg som en Anteckning, eller via mail: jakob@punktpr.se

/ @jmjobring som har Frida Selanders Jesus As A Girl snurrande i öronen idag.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 17 November 2015

Snapchat börjar hitta inkomster

I förra veckan meddelade Snapchat att de öppnar Lens Store där du kan köpa till roliga filter som du använder när du ska ta en selifie (än så länge bara i USA). Men Snapchat drar nu även in pengar genom att sälja t ex filter som företag antingen köper en viss tid, eller som Toy’R’Us som har köpt filter som styrs geografiskt och som du endast kan använda när du är inne i deras affärer.

Här är en längre artikel där SocialMediaToday har pratat med företaget om satsningen. Visst har Snapchat förmodligen långt kvar till lönsamhet, men med den penetration de har i den unga målgruppen (det pratas nu om 60 % av de amerikanska ungdomarna…) verkar många företag villiga att betala rätt mycket för att få vara med. Det ljusnar nog ganska snabbt ekonomiskt för Snapchat tror jag.

Skärmavbild 2015-11-16 kl. 13.40.56

/@jmjobring som lyssnar på Martin Luke Brown idag.

 

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 6 November 2015

Styr vilka annonser du får se

Facebook (och vi som annonserar på Facebook) vill att de annonser du ser är relevanta för dig. Därför kan du numera gå in och se vilka preferenser som styr vilka annonser du får se. Du kan dessutom redigera och ta bort eller lägga till sådant du vill se mer eller mindre av. Titta in på https://www.facebook.com/ads/preferences/edit och se hur din annonsprofil ser ut. Visa saker kommer du garanterat att bli förvånad över och inte alls tycka stämmer. Radera då dessa och förhoppningsvis får du lite träffsäkrare annonser visade för dig i framtiden.

Skärmavbild 2015-11-03 kl. 21.45.11

Man skulle gärna se att Facebook var ännu tydligare med att låta sina användare hitta dessa inställningar, så att de annonser i lägger ut verkligen är relevanta och inte störande. Så, in och kika och bli en bättre annonsmottagare 😉

/ @jmjobring som inte riktigt kan släppa hur bra svensk musik mår just nu, ta t ex Ana Diaz Fyll upp mitt glas nu.

 

Dela blogginlägget:

YouTubaren PewDiePie, eller Felix Kjellberg som han heter i riktiga livet, blev nyligen affischnamnet för nya YouTubeRed, alltså ÝouTubes betalkanal (för närvarande bara tillgänglig i USA). I samband med lanseringen skriver Felix på sin egen Tumblr om bakgrunden till Red och motiverar sitt beslut. Bland annat skriver han där att 40 % av de som ser på hans YouTube-kanal använder adblockers. YouTubes reklam missar alltså snart häften av sin största stjärnas tittare. Det är klart att YouTube måste agera.

Skärmavbild 2015-11-03 kl. 08.41.58

PewDiePie summerar själv i tre punkter varför YouTubeRed har uppstått:
# YouTube Red exist largely as an effort to counter Adblock.
# Using Adblock doesn’t mean you’re clever and above the system.
# YouTube Red exist because using Adblock has actual consequences. 

Vi är sakta på väg mot vägs ände när det gäller oönskad annonsering som avbryter oss, och vem kommer egentligen att sakna den när den är borta?

/ @jmjobring som lyssnar på Hello med Adele och läser att hon återigen håller sitt album utanför streamingtjänsterna.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 29 Oktober 2015

Tre byråer om varför de kör rörligt

Rörlig bild kommer stort överallt, så även på kommunikationsbyråernas egna plattformar. När byrån jag numera arbetar på, Punkt PR, drog igång ett rörligt nyhetsbrev efter sommaren upptäckte jag att flera andra byråer gjorde samma sak, fast i lite olika former. Tre är lite för mycket för att vara slump, så jag blev nyfiken och drog iväg ett mail till byråerna Salgado i Uppsala, Vinter i Luleå och min egen byrå Punkt PR i Umeå om orsakerna bakom det här simultana beslutet att börja med rörliga nyheter. Och här kommer svaren, som jag tror att vi alla har något att lära av. Det handlar för alla tre byråerna om att sänka trösklarna in i det rörliga och att testa sig fram. Det vi också kan se för alla tre att de har fått bra räckvidd trots ganska ringa insatser. Det här är förstås ingen isolerad företeelse för kommunikationsbyråer, alla har mycket att hämta genom att starta upp med rörligt. Läs och låt dig inspireras!

Olov Hjärtström Baudin, tf VD, Punkt PR

Skärmavbild 2015-10-28 kl. 13.13.40

När drog ni igång och hur många avsnitt har ni gjort?
Vi startade i september och har spelat in två rörliga nyhetsbrev och är igång med det tredje.

Varför valde ni att göra ett rörligt nyhetsbrev?
Vem läser nyhetsbrev nuförtiden? Visst, många prenumererar, men få tar sig igenom textmassorna. Vi ser att den visuella kommunikationen fortsätter att vinna mark och att rörligt material når fram, inte minst på Facebook. Valet var självklart och nu när tekniken är så enkel och greppbar borde fler följa efter.

Ersätter det rörliga något annat ni har gjort tidigare (t ex mailutskick)?
Ja, vi har valt rörligt istället för att skriva om det vi gör.

Hur resonerade ni runt val av plattform och genomförandet?
Vi kände att vi ville hålla det enkelt, kort och personligt, med kundnyttan – innehållet – i fokus. Det ska inte finnas några trösklar, varken för att spela in eller för att titta på den färdiga resultatet. Vi resonerade med våra vänner på Dohi Broadcast kring olika lösningar och kom fram till att använda deras studiomiljö, inte minst för deras del: för att testa och utveckla konceptet. Det tar bara max en timme att spela in och rådda, vilket är en förutsättning för att vi – som är relativt få – ska hinna med detta. Filmerna rullar på våra digitala plattformar i lite varierande längd beroende på plattform, men gemensamt är att vi når våra kunder och potentiella kunder direkt och utan krusiduller.

Hur många tittare har ni per avsnitt?
Våra två avsnitt av Studio PR har sammanlagt 5.000 visningar på Facebook och även en del visningar på andra plattformar, men vi betraktar Facebook som primär kanal.

Vad har ni för budget?
Vi investerar framför allt vår egen tid och kan se att resultatet är långt bättre än det tidigare skrivna nyhetsbrevet i fråga om räckvidd och genomslag.

Är ni nöjda med utfallet?
Allt kan bli bättre, givetvis, men hittills har satsningen bekräftat att rörligt, visuellt och kundnyttigt är vägen framåt. Men vi är sammantaget väldigt nöjda och faktiskt lite förvånade över det stora genomslaget. Vi tycker att det bekräftar att rörligt är en ganska självklar väg till ökad synlighet idag, inte minst med tanke på Facebooks satsning att lyfta rörligt material.

Hur länge kommer ni att fortsätta i samma form?
Vi kommer nog justera både innehåll och form med jämna mellanrum, vi gör ju detta också för att utbilda oss själva, men självklart fortsätter vi att berätta om oss själva och våra erfarenheter i rörlig form.

Titta på Studio PR:
Avsnitt #1 på Facebook
Avsnitt #2 på Facebook

— —

Joakim Malmberg, produktionschef, Salgado Kommunikation

Skärmavbild 2015-10-28 kl. 13.22.06

När drog ni igång och hur många avsnitt har ni gjort?
Vi drog igång Salgado-TV via Periscope i september och gör ett avsnitt varje vecka, så hittills är vi uppe i åtta avsnitt.

Varför valde ni att göra ett rörligt nyhetsbrev?
Det snackas mycket om rörligt men framförallt om live. Vi märkte att alla etablerade plattformar har börjat rusta sina möjligheter till rörligt och livestreaming och var nyfikna på Periscope.

Ersätter det rörliga något annat ni har gjort tidigare (t ex mailutskick)?
Vi har en blogg sedan länge men Salgado-TV ersätter inget veckovis nyhetsbrev.

Hur resonerade ni runt val av plattform och genomförandet?
Vi uppfattar som sagt live som en utbredd trend och det finns någonting befriande, för att inte tala om tidssparande, att använda en plattform med ett tillåtande klimat. En del av charmen är att det inte blir så tillrättalagt.

Hur många tittare har ni per avsnitt?
Antalet live-tittare varierar stort, men Periscope har fördelen att man även kan publicera innehållet i andra kanaler efteråt.

Vad har ni för budget?
Vi har egentligen inte marknadsfört någonting bortsett från några hundralappar på Facebook inför första avsnittet.

Är ni nöjda med utfallet?
På sikt vill vi så klart att fler tar del av innehållet men syftet är att testa och visa på hur man kan använda Periscope. Vi är nöjda med starten.

Hur länge kommer ni att fortsätta i samma form?
Vi kör på året ut och sen får vi se hur vi fortsätter. Det kommer ständigt nya sociala medier, så det är möjligt att vi kör vidare i någon annan kanal.

Titta på Salgado TV:
Live på Periscope-kanalen @salgado_se
I efterhand på Facebook

— —

David Hakeberg, Digital Kreatör, Vinter

Skärmavbild 2015-10-28 kl. 13.31.08

När drog ni igång och hur många avsnitt har ni gjort?
Vi drog igång i oktober och vi har hittills gjort fyra ordinarie men sedan några extra runt vårt 30-årsfirande som byrå.

Varför valde ni att göra ett rörligt nyhetsbrev?
Egentligen flera anledningar. Dels har vi redan börjat jobba så på Facebook tillsammans med några av våra kunder och vi kände att vi ville utvecklas ytterligare runt den formen för att kunna ta med de erfarenheterna till våra kunder.  Och själva göra det vi rekommenderar andra, helt enkelt  ta vår egen medicin.  Sedan har vi ett tag funderat ett sätt att göra små snabba aktuella spaningar för att dela med våra kunder och vi började fundera på att sätta ihop en powerpoint som kunde uppdateras och dras då och då på kundmöten men det var någon som blev illamående när vi nämnde ordet powerpoint så vi började fundera på något annat format. Bjuda på lite kunskap på ett enkelt avslappnat sätt.

Ersätter det rörliga något annat ni har gjort tidigare (t ex mailutskick)?
Nej snarare kompleterar, men möjligtvis de bloggposter där vi tidigare delade med oss av tips och trender. De blir nu rörliga istället.

Hur resonerade ni runt val av plattform och genomförandet?
Vår målgrupp är inte primärt branschkollegor och early adopters  som eventuellt befinner sig i smalare kanaler utan en ganska bred skara av våra kunder. Där är Facebook idag en av de största kanalerna. Just det korta rörliga formatet med hög aktualitet passar också ganska bra på Facebook. Sen delar vi dem även på Youtube och webben men den primära kanalen är idag Facebook. Sedan ville vi hålla det kort, enkelt, personligt med en av avslappnad ”Vinterstil”.

Hur många tittare har ni per avsnitt?
Vi har inte hållit på så länge och det är lite beroende på hur man skall läsa Facebooks statistik. Men runt tusen per avsnitt har vi hittills nåtts. Vilket vi är mycket nöjda med utifrån vår fanbase på Facebook idag.

Vad har ni för budget?
Grundtanken var just att testa hur slimmat och snabbt man kan göra detta. Just för att det inte skall bli för stor apparat som man inte mäktar med.  Vi ville ju även visa våra kunder att det inte behöver vara så krångligt.

Är ni nöjda med utfallet?
Jo vi är nöjda!

Hur länge kommer ni att fortsätta i samma form?
Med rörliga inslag kommer vi nog fortsätta länge men formen kommer nog att förändras och utvecklas hela tiden och det kommer nog se annorlunda ut ganska snart.

Titta på Vinter.svepet:
På Vinters Facebooksida

/ @jmjobring som tack vare Så mycket bättre har börjat lyssna på Me and My Army med geniet Kleerup igen.

 

 

Dela blogginlägget:

Häromdagen släppte LinkedIn en helt ny app avsedd endast för grupper. Och de har samtidigt gjort alla grupper till ”privata” grupper, det innebär att de som default är stängda och kräver att du frågar om att få gå med innan du kan se vad som skrivs i gruppen. Anledningen är att Linkedin har märkt att kvaliteten i de grupperna är långt mycket högre än de helt öppna. Det händer med andra ord stora saker på Linkedin just nu. Vilket förstås verkligen är på tiden! Och jag tror att detta är ett bra läge att få medarbetarna att bry sig lite mer om plattformen. Men först lite om appen.

Nedan har jag kort stegat mig genom den nya appen, och jag tycker att det ser grymt ut. Framförallt tror jag att enkelheten att göra inlägg, se de nedersta dumparna, kan komma att spela roll för att vi verkligen börjar använda grupper på Linkedin. Nu kan du i princip lika väl använda LinkedIn för dina interna företagsgrupper som Facebook, vilket faktiskt kan vara en fördel då många (fortfarande) har en motvilja mot att blanda ihop sin Facebookprofil med jobbet, om så än bara in i en hemlig grupp. Att få medarbetarna att använda sina Linkedin-profiler lite mer gynnar dessutom hela företagets räckvidd på plattformen då de är så tätt är knutna till företagets Linkedin-sida.

IMG_0655

Startskärmen försöker samla höjdpunkterna åt dig när du drar igång appen.

 

IMG_0656

 

Du kan förstås enkelt se vilka grupper du är med i.

IMG_0657

 

Du kan även relativt enkelt hitta nya grupper, som appen föreslår för dig grundat på vilka andra grupper du är med i (gissar jag.)

IMG_0658

Klicka på den lilla pennan som följer med dig när du är inne i en grupp och du kan direkt börja skriva ett inlägg.

IMG_0659

Och så här ser det ut när du ska börja skriva i en grupp. Enkelt och rätt snyggt.

Som vanligt, ladda ner appen och börja fundera på vad du kan göra. Jag tror ni ganska snabbt kan hitta både externa kommersiella användningsområden – fördjupa dig t ex runt en av dina produkter eller skapa en community där kunderna kan dela info mellan varandra – och interna – skapa en grupp för säljarna där de kan dela säljtips & trix och släpp in marknadsförarna så kan de också lära sig mer om säljprocessen.

Eller öppna helt enkelt bara en personalgrupp där medarbetarna kan utbyta den info de vill om träningstider, byta grejor eller bara lägga ut allmänt branschskvaller eller vad du nu hittar på. Poängen är att ju mer du får dina medarbetare att umgås digitalt (helst med sina Linkedin-profiler, som är deras främsta egna verktyg för att bygga sitt eget personliga varumärke, som i längden stärker även företagets varumärke) desto mer lär de sig och kan ta med sig det in i sitt jobb. Och att vi alla behöver bli mer digitala är nog alla överens om idag.

/ @jmjobring som lyssnar på nytt från makalösa Seinabo Sey.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 20 Oktober 2015

Blab hakar på direktsändningstreden

Blab är ännu en plattform som ger sig in i det stekheta segmentet direktsändning. Blab har dock ett par intressant skillnader jämfört med Periscope och Meerkat som faktiskt gör den lite mer intressant ur ett kommersiellt och marknadsföringsperspektiv, jag har försökt lista dem nedan. Applikationen är fortfarande i beta men jag har hört flera amerikanska bussinesspoddar redan prata om den som en intressant kanal, och där finns reda dagliga shower med hyfsat innehåll, fast fortfarande då främst riktat mot oss digitala marknadsförare. Blab är som namnet antyder mer utformat för prat, som en radiokanal, än t ex Periscope/Meerkat som mer är direktsänd tv i miniformat.

Skärmavbild 2015-10-19 kl. 15.48.29

  • Direktsänd med flera deltagare samtidigt – Du kan med andra ord enkelt ordna en sändning där flera experter kan komma och gå i samtalet som du själv vill.
  • Bjud in lyssnarna i direktsändning Du kan chansa lite och ta in lyssnarna i sändningen, det här är lite av Blabs kärna, att man kan dra på sig headsetet och bjuda in vem som helst att haka på.
  • Ta frågor via mobilen  Du kan i appen ta frågor på samma sätt som i tex Periscope.
  • Schemalägg sändning och påminn tittarna – Du flagga upp via Twitter att du ska sända vid ett visst tillfälle.
  • Sändningen lagras – Du kan använda sändningen i din marknadsföring senare.
  • Hyfsat gränssnitt på webben för att sätta upp en sändning – Via webbapplikationen kan du provsända och faktiskt få hyfsad kontroll på vad du ska göra, känns lite mindre risky än att bara dra igång Periscope på mobilenoch köra.

 

Skärmavbild 2015-10-14 kl. 15.20.24
Så här ser Blab ut via webben, ett ganska intuitivt gränssnitt där man ganska snabbt kan komma igång faktiskt.

 

blab_appen
Och så här ser Blab ut i appen, du kan alltså skriva in meddelanden precis som i Periscope.

 

Vill du lära dig mer har Social Media Examiner gjort en grundlig 15 stegs introduktion. Annars är det som vanlig bara att ge sig in och testa, du loggar in med din Twitter-profil. Glöm dock inte att ta på headsetet eller hörlurarna, annars blir det rundgång. Vi hörs!

/ @jmjobring som lyssnar på City and Colour låt Women.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 13 Oktober 2015

VK börjar med lokala native annonser

Västerbottens Kuriren med säte i Umeå satsar nu på så kallad native advertising – alltså annonser som ska smälta in bättre i omgivningen på VK.se och tillföra något till läsaren. Känslan och andan i en native annons ska vara densamma som i en vanlig artikel – du ska helt enkelt vilja läsa om det som skrivs även om du förstår att det är ett företag som ligger bakom texten. Men annonsen ska fortfarande vara tydligt annonsmärkt, så att du inte klickar av misstag. Ingen tjänar på att lura in dig som läsare. Se VK:s skiss nedan eller som det kommer att se ut på sajten, påminner ganska mycket om nyhetsappen Omni som ju än så länge är mästarna på det här området i mina ögon.

Skärmavbild 2015-10-12 kl. 11.54.00

Viktig pusselbit lokalt
VK:s native-erbjudande tror jag kan bli en viktig pusselbit lokalt och jag har efterlyst det tidigare, nu när alltfler börjar arbeta med innehållsmarknadsföring, eller content marketing, som det kallas. (VK kallar för övrigt sin satsning felaktigt för ”Content marketing”. Content marketing är ju egentligen själva sättet att skapa och arbeta med relevant innehåll riktat mot befintliga och presumtiva kunder, och ETT sätt att få ut sitt content är native annonsering, ett annat sätt kan vara via sina egna kanaler eller via Facebook-annonser eller AdWords på Google o s v). VK kommer att sälja annonserna i tre veckors perioder och då ingår tre artiklar som skrivs av VK.s samarbetspartners eller så löser man det med sina vanliga byrå. I VK:s erbjudande ingår även en landningssida, men du kan också länka direkt till din egen sajt. Exakt vad priset kommer att bli vill VK inte skylta med offentligt och när det lanseras beror helt på när de har fått kunder som är intresserade.

/ @jmjobring som svävar med Vulkanos Imaginary People i lurarna.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 6 Oktober 2015

4 saker som talar för Snapchat

I den delen av undersökningen Internet och svenskarna 2015 som släpptes nyligen fanns Snapchat med för första gången. Och det är synnerligen intressant läsning: ”Fyra av fem 12-15 åringar använder Snapchat någon gång och tre av fem använder Snapchat dagligen”. Det får ju sägas vara ett hyfsat genomslag! Men varför är den då så populär och varför ska jag som marknadsförare fundera över dess relevans? Jag ser fyra viktiga saker som jag tycker du ska ta med dig när du tittar på Snapchat idag:

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 09.31.29

1) Användarna åldras fort
Alla sociala medier har börjat med en yngre målgrupp, men också växt upp fort. Jag ser en parallell till Instagrams utveckling, som beskrivs så här i Internet och svenskarna 2015: ”Användningen av Instagram fortsätter att öka med raketfart i alla åldrar. Den årliga ökningen har varit 12 procentenheter, från 16 procent 2013 till 28 procent 2014 och nu 40 procent 2015”. Vi ser alltså att äldre målgrupper anslöt ganska fort till Instagram, även om de unga givetvis är där först. Kommer vi att se samma mönster för Snapchat som för Instagram? Jag tror faktiskt det. Det finns förstås en viss ”utspädning” med alla nya plattformar som tillkommer, men att demografin kommer att förändras på ett liknande sätt som vi kan se för det fem år gamla Instagram tror jag vi kan vara ganska säkra på – alltså att användandet relativt snabbt kryper uppåt i åldrarna – även om jag lägger in en brasklapp för att antalet användare kanske inte blir lika överväldigande som för Instagram

2) Som Instagram och Message
Plattformen Snapchat har faktiskt rätt mycket som talar för att vi äldre också kommer att uppskatta den, bara vi vågar oss in där. Grunden är bilder, något vi idag har med oss från Instagram. Men vi har också lärt oss att uppskatta de snabba meddelandena i Facebooks app Message, eller SMS för den delen. Lägg ihop dessa två och addera snabb och enkel användning av emojis (smileys) och ritverktyg och du har ett blixtsnabbt meddelandeverktyg som faktiskt tillåter dig att uttrycka dig riktigt effektivt på kort tid. Att meddelandet försvinner tror jag inte kommer att spela så stor roll när plattformen växer upp. Budskapen i t ex Message eller mess handlar ju ändå ofta om här och nu.   snapchat_mellbystrand Bild ur mitt eget Snapchat som visar hur enkelt du får in mycket information i samma bild.

snapchat_mellbystrand
Dump ur mitt eget Snapchatflöde som visar hur mycket info du väldigt enkelt kan få in i en bild.

3) Effektiv storytelling
En annan del av Snapchat är Story. Din Story är helt enkelt en räcka bilder och filmer som du adderar efterhand i kronologisk ordning. Allt måste göras ”live”. Du kan alltså inte hämta en bild från din bildrulle utan allt måste skapas i appen. Bilderna och filmerna försvinner efter 24 timmar, men de försvinner också i kronologisk ordning, alltså om du la till en bild kl 13 försvinner den kl 13 dagen efter, men de bilder du la till kl 14 försvinner först kl 14 dagen efter o s v. Story är snabbt beroendeframkallande och faktiskt ett både effektivt och bra sätt att dela med sig av vad man gör för nära, kära eller varför inte kollegorna eller kunderna? Du kan styra vem som ska se din Story, men den kan också vara helt publik (för alla dina följare). Du ser vilka som har tittat på din Story, vilket förstås också triggar vissa av oss att göra ännu mer.

4) Snapchat gör sig själv till ”startapp”
Snapchats startläge är ett kameraläge. Du måste börja allt du ska göra i appen med en bild eller en film (ska du filma håller du bara in avtryckaren). Du kan heller inte hämta gamla bilder eller filmer ur mobilens bildarkiv, men du kan däremot spara ner bilder och filmer efter hand till mobilen, om du t ex vill göra en Instagrambild av den också. Men startpunkten för allt du gör är alltså Snapchat, vilket gör att du ganska snabbt vänjer dig vid att alltid använda appen när du ska dokumentera något. På det viset är det lätt att vänja sig vid att alltid starta sin dokumentation i Snapchat istället för med kameran eller Instagram.

Jag tror att vi i nästa års Internet och svenskarna har Snapchats publik åldras långt mer än ett år. Appen har väldigt mycket som talar för den. Det som talar emot, förutom det uppenbara att dina vänner inte är där ännu, är användargränssnittet. Det skapar en tröskel, men är egentligen otroligt effektivt då det går att svepa åt alla håll i nästan alla vyer, men det gör också att det tar en stund innan man förstår riktigt vad man gör åt ena eller det andra hållet. Men ge det några dagar och du är snart över tröskeln. På andra sidan finns faktiskt en intressant app som är helt byggd för att skapa effektiva visuella historier. Vilket företag och vilken marknadsförare gillar inte det?

/ @jmjobring som alltid knockas av Silvana Imam, så även med låten Knark.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 1 Oktober 2015

Är vi körda på Snapchat?

Idag skriver sajten Niemanlab om Peter Hamby, Snapchats nyhetschef som i maj i år lämnade CNN för Snapchat, som har talat på Harvards Shorenstein Center on the Media, Politics and Public Policy. Bland annat pratade han om presidentkandidaterna i USA som försöker sig på Snapchat, att ”The two best candidates on Snapchat are/were Kasich and Walker, @PeterHamby says. The reason? They have kids.” och fortsätter “It takes someone that age who really knows the platform well, to nail it.”. Det twittrades också andra sköna citat från det där talet, se nedan.

Skärmavbild 2015-10-01 kl. 08.32.24

Hamby berättade även om hur Snapchat kan skapa nyhetshistorier på ställen och på sätt som ingen annan nyhetskanal. Och att Snapchat är som tv förr i tiden – allt händer där och då, inget kan ses i efterhand (mer än 24 h då förstås). Jag kan verkligen rekommendera att läsa hela artikeln för att få en inblick i hur Snapchat resonerar om sin egen roll i nyhetsflödet idag.

Och kanske måste man vara barn eller räcker det att ha barnasinnet kvar för att fixa Snapchat? Ja, det är sannerligen en plattform med många konstigheter sett till gränssnitt och användande. Men, som sagt, in och jobba nu!

Vi ses.

/ @jmjobring som lyssnar på Deportees nya singel Born To Be Loved.

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 28 September 2015

Lite Snapchat inspiration

Jag har försökt hänga en del på Snapchat på sista tiden, och jag ser att bloggkollegan Hillerborg skrev om Burberrys kampanj. Plattformen växer så det knakar (enligt Staunstrups inlägg snart ikapp Tumblr globalt) och är en utmaning för alla marknadsförare. Därför är det extra intressant att se vad andra gör. Det är ju långt ifrån självklart vad vi som marknadsförare och företag ska syssla med där inne. Men sajten Simply Measured har samlat 10 exempel på företag som verkligen anstränger sig för att vara relevanta för publiken på Snapchat.

Skärmavbild 2015-09-25 kl. 08.05.03

Fotbollsligan i USA MLS har visat hur spelarna laddar upp inför matcherna för att behålla intresset hos publiken även utanför de 90 minuter de befinner sig i det självklara rampljuset.

Skärmavbild 2015-09-25 kl. 08.09.11

Sminkföretaget Birchbox visar förvandlingen från ett helt osminkat ansikte till en galasminkning, vilket säkert kan intressera många i deras målgrupp.

Mina första enkla råd är

1) Dra igång ett privat konto med någon arbetskamrat, så att ni kan testa er fram.

2) Regga ett konto i företagets namn. Just in case…

Och som Simply Measured skriver är det inte svårare än att börja fundera på ”vad kan vi visa upp och kan vi lära våra tittare någonting?” Svaret på den frågan kan räcka för att ha en Snapchat-strategi 😉 Lägg gärna till mig – jmjobring & PunktPR – jag försöker på mitt personliga konto hålla igång min ”Story” för att se vad man kan göra och följa utvecklingen. På byråns konto får vi se vad vi hittar på. Vi ses på Snapchat. Och jag lovar att skriva mer om plattformen, bland annat lite tips & trix. Stay tuned.

/ @jmjobring som har Syster Sols nya minialbum Baglady på repeat i lurarna just nu.

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Häromdagen pratade jag med en mycket spännande tysklandbaserad startup som heter CupoNation. De sitter i en inkubator i München och är en del av omtalade Rocket Internet som bland annat Kinnevik är delägare i, förutom de beryktade bröderna Samwer. I vilket fall, CupoNation har annonserat på Instagram en tid i Spanien och när man pratar med dem låter det som om det återigen är lokal- och nationell media som kommer att ta stryk. Det har spekulerats en del i svensk media om att det är från glassiga magasin och influencers (alltså stora instagrammare, bloggare eller videobloggare) som pengarna till Instagram-annonseringen kommer att tas ifrån. Men efter mina samtal med CupoNation och deras bloggpost på ArcticStartup är jag inte längre så säker. Jag tror att det kommer att flöda annonspengar även från nationell och lokalmedia. Här kommer fyra orsaker:

Skärmavbild 2015-09-19 kl. 23.15.38

1) Styrningen av annonserna på Instagram kommer att likna den på Facebook. Med andra ord kan du styra in i detalj exakt vem du vill annonsera för. Då menar jag exakt. Det är är ju fortfarande där som både lokalmedia och nationell media brister, de har fortfarande mycket svårare än Facebook och Google när det gäller att hjälpa (i varje fall mindre) annonsörer att nå exakt rätt i målgrupp.

2) Det är billigt. Än så länge. Det talar för att du ska vara snabbt inne och direkt börja bygga närvaro på plattformen. Det försprång du kan få om du är tidigt ute kan bli dyrt för de som kommer efter att göra om. Enligt CupoNation betalar de ner till 2 cent per klick i Spanien.

3) Vi är mobila när vi har tid att shoppa och bli påverkade. Ingen nyhet, men det talar ju också för Instagram som fullt ut är en mobil plattform. Vi är vana att hänga där på vår fritid med mobilen i handen. Lokala och nationella nyhetssajter besöker många trots allt fortfarande rätt ofta från vår desktop på jobbet, och då är vi också en lite längre bit ifrån shopping i tanken. Inte unikt för Instagram förstås, men icke desto mindre en fördel.

4) Uppmärksamheten är total. Du missar knappast en bild på Instagram. Den fyller din skärm när du skrollar förbi den för att kolla in kompisarnas bilder. Du missar väldigt lätt en displayannons på din nyhetssajt, helst om du kör någon form av ad blocker.

Givetvis kräver Instagram att du använder riktigt snygga bilder och i övrigt sköter dig snyggt så att du inte sticker ut negativt på plattformen. Men jag vill hävda att det som skiljer en bra marknadsförare (och annonsör) från en medioker är att de behärskar mediet fullt ut. De tar tillvara alla aspekter som just den plattformen besitter för att skapa budskap som är relevant. Ju mer relevant desto billigare är det fortfarande att nå ut på de här plattformarna. Instagram kommer inte att skilja ut sig där, snarare tvärtom eftersom du får ta så stor plats.

Så… mitt tips är att se över bildbanken och hänga på låset den 30 september då Instagram enligt uppgift ska öppna för annonser i Sverige.

/ @jmjobring som lyssnar på alltid så skört vackra Min Stora Sorg och All skit kommer tillbaka.

 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 14 September 2015

Baidu har ambitioner

Baidu, den kinesiska motsvarigheten till Google, har skapat en film som visar företagets framtidsvision. En film som på många sätt visar mer nytta och humanism än själva tekniken, vilket kanske är lite ovanligt. Men framförallt är det intressant att se hur utvecklingen går parallellt eller kanske till och med snabbare bakom ”den digitala brandväggen”. Jag har själv nära samarbetspartners som hanterar sociala medier i Kina åt ett bolag jag hjälper med content och ser att utvecklingen på flera plan är förbi oss medan det på andra är en mer omogen marknad. Och det är väl oundvikligt att våra världar kommer närmare varandra hela tiden. Vi ska nog i alla fall ständigt hålla ett öga på utvecklingen i Kina.

Skärmavbild 2015-09-14 kl. 08.25.48

/ @jmjobring som lyssnar på allt av Amason just nu, även denna nya remix av Yellow Moon.

 

 

 

Dela blogginlägget: