Dela sidan:

Google. Volvo. Sorell. Bärs. Livet.

”Dont be evil!” Det är Googles interna kompasskurs. Så står det i alla fall i en bok jag läste om dem för ett tag sedan och jag har alltid hoppats att det är sant. Nu skulle jag kanske få bekräftelse, tänkte jag och slog mig ner för föredraget: ”What Creativity can do.” med Googles Executive Creative Director Steve Vranakis.

Var det bra? Ja. Var det imponerande? Ja. Är Google ”not evil?” Det vet vi inte riktigt, men utan tvekan gör de goda gärningar som imponerar även på skeptiker som mig.

Steve berättade om detta fantastiska företag där begreppet ”It´s not rocket science” faktiskt är felaktigt ganska ofta. Han pratade om ”Finding the Fiction in the Science” och såna uttryck gillar ju en copywriter som jag. Så småningom började han rada upp exempel på både kreativitet och goda gärningar. Det fladdrade i shortsen, kan man säga.

Mest gripande var Vranakis (som är grek) engagemang i de stackars människorna som flyr i gummibåtar över Medelhavet. Google hjälper med appar som ger de strandade information, råd, kartor på deras eget språk. I svart/vitt för att spara ström.

Steve pratade om Googles strategi; ”Give Superpower to ordinary people. ” Det gillar man ju. (Kan behövas på vissa håll). Och vill man se det som en röd linje i deras produkt­utveckling, så varför inte?

AR/VR? Så här kan man göra, sa han och satte igång en film. Typ Naturhistoriskt Museum. Ett Dinosaurieskelett. Får kött och muskler. Får liv. Lever rövare. Hoppas den lille pojken med glasögonen varit på toa innan han gick på Museumet den dagen.

Han sa många mer smarta grejer, men detta var ett föredrag som Cannes Lions lägger ut på webben, så du kan gå in och titta själv om någon dag.

När han slutat och applåderna tystat satt jag kvar och mailade och fixade och plötsligt var nästa föredrag igång. ”Japansk kreativitet”. In kom en japansk man och sa att nu ska vi öppna våra Kimonos och så körde han igång en film.

Två minuter senare hade jag flytt fältet. Och nu blir det svårt, för jag gillar inte att generalisera. Men. Jag har suttit i ett 20-tal internationella reklamjurys. Och vid nästan varje tillfälle upplevt… total kulturkrasch. När bidragen från de asiatiska byråerna dyker upp försvinner självdistansen. Humorn. Det outtalade. Det vi gillar. Istället blir det grälla färger, hysterisk energi, Muzak och hårdklippt, bombastisk VHS-a-la-80-talet.

Jag rusade ner för trappan, ut i solen för en lunch vi inte kommenterar på anständiga mediaplattformar som den här.

Volvo (Atif Rafiq, CDO) och WeWork (David Fano, CGO) stod på scen tillsammans. WeWork? Nej, jag hade ingen koll heller.  Men tänk effektivare kontorslösningar. 250.000 medlemmar i 22 länder.  ”We can make officebuildings operate 2.5 times more effective” sa mr Fano. Och fortsatte: ”Imagine the effect on Carbon Footprint if the world didn´t have to build one new officebuilding for 100 years”. Tar ett tag att suga in den tanken.

WeWork på scen med Volvo? Ja, och det var inte så konstigt som det låter. Ett skrivbord eller ett konferensrum står oanvänt ofta. Precis som bilen i garaget. Det är samma problem. Volvo och WeWork var överens. Framtiden är smartare utnyttjande av resurser. Sharing.

Atiq visade att en ny Volvo är full av finesser du inte ens kunde föreställa dig för något år sedan. En del av dem har HiQ bidragit med. Kan man vara stolt över tycker jag.

Det slog mig nu att det snart är midsommar. Jag började känna lite matthet i knäna och beslöt att lämna: ”What brands can learn from Hip Hop” och ”How VISA is driving sponsorship more effective” åt sitt öde. Istället styrde jag stegen över gatan och drack en öl med Micke, som tillbringat veckan utanför staketet. På det viset slapp han köpa det dyra Cannes-Lionspasset, men fick ändå träffa alla mediahöjdarna som bjuder flott  i lyxyachterna i hamnen utanför.

Han hade mycket att rapportera. ”Ingen jävel vet vad som händer egentligen. Det tyckte till och med Sir Martin Sorell.” (Vet du inte vem han är får du googla.) Jag och Micke sippade på våra Petit Biere… kisade in i solen och var överens om att vi lever i en spännande tid. Techbolag, reklambyråer, IT-konsulter, revisorer, mediaägare… alla är ute efter varandras affärer. Extremt mycket pengar flödar i de digitala systemen som utgör allas våran tross­botten och ingen vet nog – ärligt talat – riktigt hur en vettig ROI ser ut i dessa dagar. Fast frågan är, sa Micke, om vi någonsin har vetat det.  Allt är filosofi, sa jag. Så skålade vi och önskade varandra en glad midsommar.

Samma till dig. Och nu loggar jag ut från Cannes. Vi ses

Fredrik