Agile marketing – så lyckas och överlever du!

Marknadsplanen är död. I alla fall den gamla versionen där marknadschefen likt Plura låste in sig i en stuga och värkte fram en årslång marknadsplan som hans eller hennes team sedan utförde till punkt och pricka. Världen ser inte ut så idag.

Test, analys och tweakning i en evig loop är det som gäller. Kunden är i många fall illojal och marknadsföringen ett enda långt testskott för hitta igen kunden i virrvarret av olika kanaler.

På senare tid har jag träffat flera marknadschefer som jag inte ens tror känner till begreppet agile marketing men ändå jobbar så. När de kladdat ner sin marknadsplan på whiteboarden så har den varit två månader lång och varit full av testning och möjligheter till omtag. Omedvetet har de börjat jobba agilt men utan metod eller verktyg.

Utan verktyg eller metod (känner du till kanban eller scrum?) blir ett agilt arbetssätt en utmaning i långa loppet. Den digitala marknadsföringskompetensen är oftast lägre på produkt- eller säljsidan. När man då inte använder verktyg eller metoder som hjälper till att hålla ihop ett agilt arbetssätt riskerar marknadsföringen att bli ett soloprojekt som varken får med sig sälj eller produktsidan – eller de byråer som man jobbar med.

Och det här är viktigt eftersom marknadsarbetet är mer integrerat med framförallt säljet än någonsin. En säljare kanske bara behöver vara med i en tiondel av en marknadskampanj men måste ha koll på vad, hur och när hon eller han ska göra något. Och jobbar man tight med en byrå med marknadsföringsåtgärder som löper parallellt i flera länder gäller det att verkligen hålla ordning på projektet. Annars riskerar agiliteten att sluta med kaos i stället för ett smart och snabbfotat sätt att bli framgångsrik.

 

Ps.

Vill du läsa mer om varför du ska jobba agilt och samtidigt lära dig lite militärhistoria (spoiler – tyska militären krigade agilt redan på 1800-talet) rekommenderar jag The Art of Action av Steven Bungy.

Per Holknekt: ”Är han en betald influencer?”

Tråk-Linkedin har inte varit sig likt sedan entreprenören och kändisen Per Holknekt började sprida sina åsikter om livet och affärslivet där. Den före detta Odd Molly-grundaren och Big Brother-stjärnan lyckas med konststycket att få 53 delningar på en uppdatering om en inbjudan till att hålla ett TED talk eller så lägger han ut en bild på en skylt han sett och får 2 500 likes.

På Linkedin.

Han har över 17 000 följare och de flesta avgudar honom – hejaropen vill aldrig ta slut.

Samtidigt finns det långa trådar som handlar om hur man ser till att inte drabbas av Pers ”enkelriktade flöde”. Och som någon konstaterade är förmodligen en hel del marknadsförare och influencers förbannade på att en gammal skejtare och riksalkoholist har lyckats med detta enorma genomslag utan att lägga pengar på dyra filmer eller påkostade podcaster. Karln kör med textbaserade statusuppdateringar där han oblygt erbjuder sina tjänster: ”Jag föreläser regelbundet, ca 60ggr/år, i Sverige och internationellt, Jag bokas med fördel via Talarforum eller min agent Charlotte på Profile Agency”. Mitt framför våra ögon görs det affärer i kommentarerna till såna uppdateringar.

Han har till och med såna framgångar på Linkedin att han utsatts för så kallad talktrigging – det vill säga nån som skriver något totalt socialt avvikande (i detta fall outades det att det var tråkigt att Holknekt tagit ett återfall och åt fast för rattonykterhet körandes en båt) och i samma veva försöker placera ett varumärke kring den stora räckvidd ett sånt gräl genererar.

Det Per Holknekt sysslar med kallas social selling – att man tycker en massa och har en dialog med kunderna tills de är mogna att köpa  – och då gäller det att ha något socialt att sälja. Och Per Holknekt har allt socialt i världen att sälja: Enorma framgångar blandat med tungt missbruk och buklandningar på botten av samhället. Snygga kändis-kvinnor vid sin sida och en hemsnickrad rättframhet som går genom rutan – även om den råkar vara en tråkig laptop på jobbet.

Vad kan du då lära dig av Per Holknekt:

  1. Det är innehållet som är det viktiga – inte förpackningen. Alla snackar podcast eller video, det vill säga distributionsformen, medan det är vad man säger och vem som är mottagaren som är det viktigaste.
  2. Du måste beröra människor känsloliv. Logiska eller ekonomiska argument fungerar till en vissa nivå – sen kommer reptilhjärnan in i beslutsfattandet.
  3. Blir du gillad av många – kommer du bli hatad av en del. Det är en omöjlighet att alla kan gilla dig eller ditt företag. Den som inte sticker ut finns inte.
  4. Plattityder eller livets sanning – det avgöra dina läsare eller besökare. Du och ditt bolag kan bara vara er själva.
  5. Ett högre syfte och dimension är viktigt. Per Holknekt lyckades sälja stickade koftor i massor genom en story om en tjej som var coolare än alla andra tjejer i skejtsvängen i Los Angeles. Det var tydligen viktigt för många kunder.
  6. Svaghet är starkt. Vi identifierar oss med de som visar sig vara såbara men har förmågan att komma tillbaka. Amerikanerna kallar det för ”comeback kid” och älskar det förbehållslöst.

Är du trött på Per Holknekt och att Linkedins nya algoritmer favoriserar honom? Lugn, det finns fullt med trådar som diskuterar bästa sättet att slippa honom och lugnt återgå till stockbilderna, säljpitcharna och bolagsskrytet.

Våga älska detaljerna – och bli contentkung

Jag tror att många marknadschefer är chockade över hur pilligt och detaljorienterat den digitala contentbaserade marknadsföringsvärlden är. Det är ett jäkla gnet med detaljer – färgval, pixlar hit och dit och detaljerade processflöden som man ska fila på i alla oändlighet.

Det var ingen på Berghs som berättade att marknadsföring skulle va såhär, eller hur?

För er som jobbar mot konsumentmarknaden eller med e-handel är det här en självklarhet. Konvertering är ett gnetgöra där varenda liten detalj går att skruva på – ska köpknappen vara röd eller grön, till höger eller vänster, är det tydligt hur man tar sig till kassan och var ska vi lägga in merförsäljning innan köpet är klart? Men för alla er som jobbar med marknadsföring inom framförallt business to business är detaljarbetet mer av en nyhet. Men kom ihåg – ni ska också sälja in ert content till presumtiva kunder eller medarbetare. Det gör jättestor skillnad vilken bild som ni använder när ni puffar på Facebook och varenda steg som kan tas bort i en nedladdningsprocess av ett whitepaper är guld värt för konverteringen. Det är ofta detaljerna som gör skillnaden mellan en lyckad eller misslyckad contentsatsning – inte om ni väljer mejlutskick eller Linkedin för att driva trafik.

För alla (inklusive jag) som gillar att prata strategier, kundutmaningar eller övergripande erbjudande kan det här pillandet och testandet vara en riktig huvudvärk. I värsta fall gör man det med vänsterhanden – och når ett dåligt resultat. I bästa fall har man medarbetare som gillar att fila på detaljerna, testa och följa upp resultatet. Det enda som är säkert är att du som marknadschef inte har råd att lämna det pilliga detaljarbetet därhän. Då riskerar du att elda för kråkorna med ditt content och missa massor av möjliga affärer.

Så kavla upp ärmarna och ta fram exceldokument och flödescheman och borra ner dig i detaljerna. Då kommer du att bli contentkung!

Skräm upp din vd med uppstickare

Det är svårt att förändra kommunikationen på ett etablerat och framgångsrikt företag. Informella ledare, gamla strukturer och ovilja till förändring är några av anledningarna till att bolag som marknadsför och säljer sina produkter på ett gammaldags sätt – krängigt och utan kundinsikt – fortsätter att gräva sin grav.

Det verkar som att det är lättare för nystartade bolag att jobba på ett modernare och effektivare sätt – även om de är bemannade av seniora medarbetare som inte alltför längesedan jobbade på ett mer traditionellt sätt. Jag pratar alltså inte om ”millenials som är uppvuxna med internet och youtube” eller ”startups som är digitala från dag ett”. Utan om gamla rävar som har insett att nu när de startat nytt bolag så har bristen på pengar och tillgången till ett vitt marknadsföringsblad gjort det möjligt att marknadsföra tjänsterna på ett bättre och effektivare sätt.

Ett bra exempel är Asurgent, ett nystartat konsultbolag som vill hjälpa företag att ta steget in i molnet. Vd:n Stephan Andersson bloggar på ett personligt och trovärdigt sätt om hans tidigare erfarenheter av att erbjuda it-tjänster på ett mer traditionellt sätt och förflyttningen till att nu jobba med publika molntjänster som Microsofts Azure och Amazons AWS. Han var tidigare vd för driftbolaget Qbransch och hade förmodligen aldrig lagt tid och kraft på att blogga på Qbransch men med en ny setup är det ett effektivt sätt att skapa trovärdig kontakt med de kunder han jobbat med under årens lopp.

Är du en frustrerad marknadschef som känner att det händer för lite i ditt bolag? Googla upp uppstickare inom ditt område och titta på hur de skapar långsiktiga relationer med sina kunder – och presentera resultatet för din vd. Snart kanske hen har startat en blogg eller äger på Snapchat, i all fall.

Ps. Vill du lära dig mer om att förstå dina kunders utmaningar och besvara dem med bra content? Häng med mig och Resumé Academy på utbildningen Content – så fångar du besökaren den 25 april!

Kontors- och tidsfrihet är morgondagens hårdvaluta på arbetsmarknaden

Det finns en uppfattning att det är vanligt med fria arbetstider och arbetsplatser – ibland hemifrån, på stan eller vid aktivitetsbaserade arbetsplatser på kontoret. Det stämmer inte. Det är det bara fyra procent av svenska företag och organisationer som verkligen erbjuder aktivitetsbaserade arbetsplatser, enligt en undersökning från Kairos Future och Palorial. Och bara 19 procent av respondenterna tycker att de har tillfredsställande digitala arbetsverktyg för att jobba från olika platser.  Vi är fast vid datorn på kontoret mellan 9 och 17.

Samtidigt vet vi att en arbetsmiljö som är anpassad efter uppgifterna och frihet under ansvar är bra sätt att öka både effektivitet och kreativitet i bolag. Men vi har ändå svårt att komma ifrån taylorismen i traditionella kontorsmiljöer och sitter kvar i öppna landskap som oftast hämmar kreativiteten.

Jag tror att motviljan mot fria arbetstider och arbetsplatser handlar om chefer som inte helt och hållet kan eller vill lita på sina medarbetare. De räknar med att åtta av tio av medarbetarna verkligen kan dra nytta – och sköta – kontorsfrihet på ett bra sätt. Men eftersom de resterande två i stort sett kommer att skolka från arbetsuppgifterna så blir den sammanlagda produktionsförbättringen osäker och man väljer att ändå ha någon typ av arbetstid och fysisk närvarotvång.

Och här är det inte så enkelt att bara skylla på kontrollerande chefer. För handen på hjärtat – har du aldrig jobbat hemifrån för att ditt egentliga syfte varit att hämta tidigare på dagis eller sköta tvätten? För att ett fritt arbetsliv ska fungera krävs att alla tar ansvar för den friheten. Att ersätta fysisk närvarokontroll med någon typ av digital kontroll av närvaro ger knappast de vinster som vi vill åt med ökad produktivitet, egenbestämmande och engagemang.

Kontors- och tidsfrihet kommer att vara en stor särskiljare och konfliktyta i morgondagens arbetsliv. Det blir en spänning mellan de som anser sig fast i organisationer som inte tillåter det och de som inte klarar av den frihet och ansvar som det innebär. Frustrationen kommer att gå ut över ledarna i bolagen som helt enkelt måste välja väg. Sen blir det en särskiljare mellan de bolag som inte klarar av att nyttja kraften i fria arbetstider och arbetsplatser och de som gör det till ett argument för att locka talanger som inte annat än vill jobba fritt både vad gäller tid och plats. Det innebär att agila och förändringsbenägna företag gasar ifrån stelare företag i ännu högre hastighet.