Dela sidan:

Sluta mäta – börja göra

Nyss skulle allt mätas. Klicken. Delningarna. Lajksen. För att inte tala om löpstegen, säljsamtalen eller liggen. Fitbit och Apple Watch för varenda del av våra privata insatser och arbetsliv.

I dag ökar skepticismen mot räknandet. Begrepp som New public management, att dokumentera och analysera det man gör inom offentlig sektor (ofta med hjälp av konsulter med betydligt högre timtaxa än jag har) har blivit ett skällsord. Filosofen Jonna Bornemark har genom böcker, sommarprat och Filosofiska rummet gett igen på systemet som en gång gjorde henne utbränd. Tesen är att fokus har gått från att utföra ett bra och professionellt jobb – ge patienten vård eller ta hand om ungarna på dagis – till att mäta och dokumentera.

Pappra, för att låna Jonna Bornemarks ord, i stället för att göra

Jag tror det är viktigt att fundera på vad som är viktigt att mäta. Utan att mäta hur hjärtat mår dör fler, utan att mäta vad som funkar i en kampanj är det omöjligt att utvärdera, då blir allt upplevelser och känslor. Det gäller att göra skillnad mellan romantiserad analys och nödvändiga mätdata.

Jag kommer ihåg när jag som chefredaktör och ansvarig för en budget på över 100 miljoner skulle gå från handlingsfrihet och personligt ansvar till att behöva skriva en inköpsanmodan för att köpa in fredagsfika till redaktionen. Varenda utgift skulle beräknas i förhand. Det kändes som att mitt professionella liv och engagemang rann ur mig samtidigt som jag ville ösa jordens alla invektiv över vår stackars CFO (han är en bra person) som tvingats att införa dessa dumheter.

Sen skulle det ju inte riktigt bli så här. Tekniken skulle ju göra allt räknande åt oss – likt livets fitbit skulle allt automatiskt registreras och hanteras och göras till staplar, diagram och rapporter. Men både du och jag vet att det inte blev så. Tidsrapportering, säljstatistik eller projektsammanställningar – det mesta kräver rätt mycket handpåläggning trots intåget av sensorer, artificiell intelligens och machine learning. Vi fortsätter att dokumentera och mäta, ofta för hand.

Motståndet mot mätmani tycker jag mig börja se hos de marknadschefer som jag jobbar med också. Om det för några år sedan handlade om att köpa in Market Automation-system för alla pengarna och stoppa in content i formatstyrda räknemaskiner så börjar allt fler inse att utan en grundläggande plan, en varumärkesplattform som bottnar i en mission och vision och bra och metodiskt marknadsföringsarbete, så fungerar inga smarta leadskampanjer i världen. Och inom b2b är datat ofta för bristfällig för att man ska kunna dra några riktiga slutsatser ur den. 40 nedladdningar av ett white paper – är det bra eller dåligt om det dessutom är omöjligt att veta om det blir en eller två affärer på de där leadsen som trillade in?

Jag tror att vi nu ser en hälsosam motreaktion mot mätmanin. Det är klart vi ska räkna och mäta det som går men den naiva övertron på att mäta resultat inom marknadsföring och kommunikation är lika skev som att en läkare ska bli utbränd på grund av att hen tvingas dokumentera under en tredjedel av arbetstiden.

Och du – kom ihåg – inget talar för att du får bättre träningsresultat bara för att du mäter hjärtslagen. Det beror på hur mycket du väljer att ta i. Hjärtat slår ändå.