Dela sidan:

Skräm upp din vd med uppstickare

Det är svårt att förändra kommunikationen på ett etablerat och framgångsrikt företag. Informella ledare, gamla strukturer och ovilja till förändring är några av anledningarna till att bolag som marknadsför och säljer sina produkter på ett gammaldags sätt – krängigt och utan kundinsikt – fortsätter att gräva sin grav.

Det verkar som att det är lättare för nystartade bolag att jobba på ett modernare och effektivare sätt – även om de är bemannade av seniora medarbetare som inte alltför längesedan jobbade på ett mer traditionellt sätt. Jag pratar alltså inte om ”millenials som är uppvuxna med internet och youtube” eller ”startups som är digitala från dag ett”. Utan om gamla rävar som har insett att nu när de startat nytt bolag så har bristen på pengar och tillgången till ett vitt marknadsföringsblad gjort det möjligt att marknadsföra tjänsterna på ett bättre och effektivare sätt.

Ett bra exempel är Asurgent, ett nystartat konsultbolag som vill hjälpa företag att ta steget in i molnet. Vd:n Stephan Andersson bloggar på ett personligt och trovärdigt sätt om hans tidigare erfarenheter av att erbjuda it-tjänster på ett mer traditionellt sätt och förflyttningen till att nu jobba med publika molntjänster som Microsofts Azure och Amazons AWS. Han var tidigare vd för driftbolaget Qbransch och hade förmodligen aldrig lagt tid och kraft på att blogga på Qbransch men med en ny setup är det ett effektivt sätt att skapa trovärdig kontakt med de kunder han jobbat med under årens lopp.

Är du en frustrerad marknadschef som känner att det händer för lite i ditt bolag? Googla upp uppstickare inom ditt område och titta på hur de skapar långsiktiga relationer med sina kunder – och presentera resultatet för din vd. Snart kanske hen har startat en blogg eller äger på Snapchat, i all fall.

Ps. Vill du lära dig mer om att förstå dina kunders utmaningar och besvara dem med bra content? Häng med mig och Resumé Academy på utbildningen Content – så fångar du besökaren den 25 april!

Dela sidan:

Kontors- och tidsfrihet är morgondagens hårdvaluta på arbetsmarknaden

Det finns en uppfattning att det är vanligt med fria arbetstider och arbetsplatser – ibland hemifrån, på stan eller vid aktivitetsbaserade arbetsplatser på kontoret. Det stämmer inte. Det är det bara fyra procent av svenska företag och organisationer som verkligen erbjuder aktivitetsbaserade arbetsplatser, enligt en undersökning från Kairos Future och Palorial. Och bara 19 procent av respondenterna tycker att de har tillfredsställande digitala arbetsverktyg för att jobba från olika platser.  Vi är fast vid datorn på kontoret mellan 9 och 17.

Samtidigt vet vi att en arbetsmiljö som är anpassad efter uppgifterna och frihet under ansvar är bra sätt att öka både effektivitet och kreativitet i bolag. Men vi har ändå svårt att komma ifrån taylorismen i traditionella kontorsmiljöer och sitter kvar i öppna landskap som oftast hämmar kreativiteten.

Jag tror att motviljan mot fria arbetstider och arbetsplatser handlar om chefer som inte helt och hållet kan eller vill lita på sina medarbetare. De räknar med att åtta av tio av medarbetarna verkligen kan dra nytta – och sköta – kontorsfrihet på ett bra sätt. Men eftersom de resterande två i stort sett kommer att skolka från arbetsuppgifterna så blir den sammanlagda produktionsförbättringen osäker och man väljer att ändå ha någon typ av arbetstid och fysisk närvarotvång.

Och här är det inte så enkelt att bara skylla på kontrollerande chefer. För handen på hjärtat – har du aldrig jobbat hemifrån för att ditt egentliga syfte varit att hämta tidigare på dagis eller sköta tvätten? För att ett fritt arbetsliv ska fungera krävs att alla tar ansvar för den friheten. Att ersätta fysisk närvarokontroll med någon typ av digital kontroll av närvaro ger knappast de vinster som vi vill åt med ökad produktivitet, egenbestämmande och engagemang.

Kontors- och tidsfrihet kommer att vara en stor särskiljare och konfliktyta i morgondagens arbetsliv. Det blir en spänning mellan de som anser sig fast i organisationer som inte tillåter det och de som inte klarar av den frihet och ansvar som det innebär. Frustrationen kommer att gå ut över ledarna i bolagen som helt enkelt måste välja väg. Sen blir det en särskiljare mellan de bolag som inte klarar av att nyttja kraften i fria arbetstider och arbetsplatser och de som gör det till ett argument för att locka talanger som inte annat än vill jobba fritt både vad gäller tid och plats. Det innebär att agila och förändringsbenägna företag gasar ifrån stelare företag i ännu högre hastighet.

Dela sidan:

Spelar ord någon roll i lögnens tid?

Vi har världsledare som förvränger, förvirrar och skapar rädsla genom att prata Orwellskt nyspråk med begrepp som ”alternativa fakta”. Vi har ett affärsliv där människor beskriver sig själva på ett sätt som rent objektivt inte alls stämmer med verkligheten. Lika lite som Trump håller sig till sanningen när han säger att valet i Kalifornien utsattes för ”serious voter fraud” stämmer det som normalt presterande personer skriver om sig själva på exempelvis Linkedin. Folk har liknande – eller till och med bättre – affärsegenskaper än Steve Jobs och Bill Gates tillsammans. Om de får säga det själva.

Och när det kommer till företagens tur att beskriva sig själva är det ju sen gammalt en orgie i överdrifter. Inte nog med att de är bästa bolagen inom sitt affärsområde – de har dessutom en ”global, cutting edge HR strategy improving quality and accellerating speed and innovation throughout the company”.

Problemet är förstås att vi vet att det där inte stämmer. Dina närmaste vänner beskriver inte sina arbetsdagar på det där sättet och företagen de jobbar på har förstås både för- och nackdelar. För väldigt få människor kan jämföra sig med Steve Jobs när det gäller arbetsprestation och det är inte många företag som verkligen är helt suveräna att jobba på.

Så för oss alla vanliga människor och företag tror jag det kan vara en framgångsformel att beskriva sig lite mer realistiskt och rättframt: Vi är bra på det här, vi är inte lika bra här. Det gör att man faktiskt sticker ut och upplevs som trovärdig. För även om vi lever i en tid där lögner har visat sig lyckosamma är lögnen oftast en kortsiktig framgång. Vi vill inte bli lurade, i alla fall inte i långa loppet.

Dela sidan:

Våga vända kraften utåt – och sluta med inredning och konstiga kaffemaskiner

Så fort man blir fler än fem medarbetare börjar folk syssla med arbete för att hantera arbetet: Inredning, övergripande strukturer, inköp av fina kaffemaskiner eller upprättande av regler för hur andra borde bete sig. Missförstå mig rätt – jag tycker inte man ska sitta i en grisig källare eller jobba helt utan strukturer. Men för varje gång du vänder kraften, fokus, energin och arbetsglädjen inåt tar ditt företag eller organisation ett steg längre mot konkursen. Låt proffs inreda, om ni har råd, annars ska ni fokusera på att jobba ihop pengarna tills den dagen ni kan köpa tjänsten.

”Vänd kraften utåt” är nog det viktaste budskap jag någonsin fått – och levt efter – i mitt yrkesliv. Jag lyckas långt ifrån alltid men försöker ändå tänka och leva efter den devisen. För centrifugalkraften i företag och organisationer går alltid åt andra hållet – inåt.

Hos min gamla arbetsgivare IDG hade vi principen att vi inte köpte in fruktkorgar annat än vid speciella tillfällen. Jobbet skulle i sig vara så kul och utmanande att det inte skulle behövas fruktkorgar eller slentrianöl på fredagar för att man skulle dyka upp på jobbet. Folk tyckte vi var extremister men jag hävdar än i dag att det var helt rätt: Utveckla nya produkter, förbättra säljet eller hitta på bättre sätt att skriva artiklar var viktigare. Och det är i sig kul. Hellre tio skogstokiga projekt som var riktade mot läsare eller kunder än ännu ett möte med om hur man ”borde skapa bättre intern kommunikation”.

Att stora företag och organisationer över huvud taget överlever är egentligen ett mirakel. Eftersom inåtkraften stärks i princip exponentiellt när man börjar bli ett riktigt stort bolag brukar jag roa mig med att fundera vilka som egentligen jobbar med att dra in intäkter eller utveckla produkter som går att sälja hos större företag. Gamla patent, upparbetade sälj- och distributionskanaler och etablerad produktion gör förstås sitt till att hålla skutan flytande.  Men när digitalisering och automatisering gör att bland annat produktion och marknadsföring blir enklare att lyckas med, trots att man saknar pengar för stora investeringar, blir givetvis lata och inåtvända organisationer ett lättare byte för snabbväxande företag som på riktigt jobbar med att tillfredsställa sina kunder – i stället för kollegorna.

Dela sidan:

Rejäl nyårsbaksmälla för redaktör Zuckerberg

Vilken nyårsbaksmälla för Mark Zuckerberg! Superentreprenören som vill ”koppla samman världen och ge alla en röst” hade ungefär 8,7 miljoner motgångar förra året. Det var nämligen antalet delningar, reaktioner och kommentarer av fejkade nyheter som spreds på Facebook och påverkade utgången av det amerikanska presidentvalet.

USA är i dag ett väldigt delat land politiskt. Mannen som vill ”koppla samman världen” basade över en skapelse som på många sätt gjorde precis motsatsen. Hat och hittepånyheter tilläts flöda fritt på Facebook. Kritiken var förstås massiv och när det stod klart att Donald Trump vunnit presidentvalet krismöttes Zuckerberg och hans närmaste chefer i ett slutet chattrum och började med att försvara sig. Fejknyheter hade inte någon påverkan på valet, hävdade de. Men några veckor senare uppgav Facebook att man ska göra det lättare för användare att anmäla fejknyheter och även låta erfarna journalister hjälpa till med faktagranskning. Och nu pratar Zuckerberg om att världen har ” en större känsla av splittring än vad jag har känt under min livstid”.  Som ett resultat av det gav han sig på ett nyårslöfte: Han ska efter ett ”tumultartat år” ge sig ut på en turné till samtliga delstater i USA och prata med folk eftersom idén med att koppla ihop människor inte riktigt fungerade så väl förra året.

Jag tror och hoppas att Zuckerberg börjar inse att han inte bara basar över ett nätverk av användare som innehåller stora delar av världens befolkning utan att han också driver världens största mediehus. Facebook är i dag den enskilt största kanalen för hur människor konsumerar nyheter. Zuckerberg har tidigare kämpat emot idén att Facebook ska ta ansvar för sanningshalten av det som publiceras där men baksmällan från 2016 verkar börja ändra den inställningen. Turnén bland vanligt folk kanske får Zuckerberg att inse att han inte bara är en superentreprenör, miljardär och hackare – någonstans därunder är han faktiskt en redaktör som måste ta ansvar för att artiklarna som publiceras på hans nyhetssajt är sanna.