Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Kampen för hållbara varumärken

Håkan Olofsson (varumärksstrateg) och Erik Huss (glaciolog, klimatforskare och tankesmed) reder ut vad som gör varumärken mer eller mindre hållbara.


Publicerad 23 September 2019

Därför är hanteringen av kyckling ohållbar.

Just nu diskuteras det flitigt i spalterna om kyckling är klimatsmart eller inte. Kronfågel går hårt åt nötköttet, vilket många bönder reagerar på. Siffror bollas fram och tillbaka i debatten, men man undviker den kanske viktigaste aspekten. Är det ens etiskt att äta kyckling? Gör verkligen branschen sitt yttersta för att fåglarna ska leva ett värdigt liv? Två korta frågor som kräver långa svar.

Är det så att du är känslig för obehagliga fakta kan det vara klokt att sluta läsa här. Om inte, välkommen in i burarna.

Först tämjde människan elden, därefter vargen och hönan. Gallus gallus domesticus finns i alla former och färger, men det är först de senaste hundra åren som aveln gett dramatiska resultat.

En broiler, det vill säga gödkyckling, är industriellt framavlad för att så snabbt som möjligt öka i vikt. Jordbruksverket konstaterar lakoniskt att en kyckling som väger 67 gram vid födseln når slaktvikten 1,7 kilo på 33-35 dagar.

Den här extrema växttakten är problematisk. Visserligen ökar köttvikten fort, men skelettet hinner inte med. Ossifikationen, det vill säga när brosket förvandlas till ben, tar tid. Det tunna skelettet klarar inte av att hålla uppe bröstet. Smärtan gör att fåglarna rör sig mindre, vilket paradoxalt nog gynnar industrin. Kycklingar växer snabbare utan motion.

En undersökning gjord på danska och svenska kycklingar publicerad 2003 visade att de flesta av dem (72 procent i Sverige) hade deformerade eller outvecklade skelett. I branschen kallas problemet lite kryptiskt för fot- eller benhälsa (ett namn som mer för tankarna till Friluftsfrämjandet än djurplågeri).

Men gör det så mycket, kanske du tänker. Vad kan rymmas i en liten hönshjärna? Chockerande mycket enligt nya forskningsrön.

Vi vet numera att fåglar hör till de mest intelligenta djuren på planeten. Kråkfåglar och papegojor har långt större kognitiva förmågor än exempelvis hästar och hundar. En kycklings känsloliv är inte riktigt där men kan kanske jämföras med en hundvalp.

Kan en sådan känna rädsla, stress och smärta? Har du haft hund själv så vet du svaret. När kycklingarna går fria trycker de ihop sig i klungor, vilket märkligt nog förvånar branschen. Varför skulle nykläckta fågelungar ty sig till varandra? ”The piling behavior” – där kycklingarna lägger sig så nära varandra att de kvävs till döds, forskas det på i Schweiz (se länken).

Eftersom kraven på svensk djurhållning är ”bäst i världen”, tillåts varken antibiotika eller smärtlindring i fodret. Vissa uppfödare som Bjärefågel har medvetet valt raser som växer långsammare, just för att slippa plåga djuren.

Ibland hör man frågan om vad som kom först – hönan eller ägget. Som om hönor bara uppstod av sig själv. Ett levande väsen utan annat syfte än att lägga ägg och bli mat åt oss. På det sättet har vi distanserat oss från djuren i fråga. Medan vilda fåglar beundras och skyddas, vill vi inte räkna kycklingar till dem. Eftersom de är domesticerade går de heller inte att studera i naturen. Man utgår därför från att de saknar naturliga beteenden, eller för den skull känslor.

Och allt detta gör man för att tjäna pengar? Inte ens det.

Trots att man i Sverige slaktar 100 miljoner kycklingar per år, bär sig inte verksamheten. Marknadsledaren Kronfågel visar röda siffror. Deras ägare, Scandi Standard, varslar personal i Danmark och stänger kläckerier i Finland. Även tvåan Guldfågeln backar. Än kämpigare är det för enskilda uppfödare, vars marginaler är ännu lägre.

För att överhuvudtaget gå runt har många uppfödare övergått till något som kallas delad slakt. Eftersom slaktvikten per kvm inte får överstiga 36 kilo plockar man ut en del av kycklingarna efter ett antal veckor och låter resten växa ytterligare.

Med delad slakt kan man få ut åtta kullar per år. Nackdelen är att metoden bryter hygienspärren och ökar risken för campylobakter och andra smittsamma sjukdomar. Köttet är som bekant väldigt känsligt för bakterier. 2016 insjuknade 9000 svenskar efter att ha ätit kyckling.

I en enkät från Kronfågels egna uppfödare oroar de sig för ”svårigheter att långsiktigt bibehålla en produktion med över 8 omgångar årligen då infektionstrycket ökar och inte lämnar tidsmässigt utrymme till större reparationer mellan omgångarna.” Flera av dem varnar för att produktionstakten är ohållbar.

Låt de siffrorna sjunka in. 100 miljoner stressade djur med kronisk smärta, slaktas utan att man tjänar en krona. I stort tvingas branschen betala för att döda fåglarna. Ska handeln med fågelkött bli lönsam måste antingen priset upp eller kostnaderna ner. I USA har man kommit på att driften blir billigare om man struntar i belysning. Varför tända lampor för liv som ändå ska släckas om några veckor?

Så vad är lösningen? Finns det något hållbart sätt att få i sig protein, utan att miljontals djur plågas i onödan? Faktiskt. Svaret hittar du på Kronfågels egen hemsida. Precis som de själva skriver är klimatbelastningen för kyckling lägre än för nötkött, men inte lika låg som för växtbaserade proteinkällor.

Författaren Maya Angelou skrev ”Jag vet varför burfågeln sjunger” – en bok om människans systematiska förtryck av varandra. Hon menade att vi bara är så blinda som vi väljer att vara. Kronfågel har sagt hur de ser på saken. Vad väljer du att se?

https://www.ingentaconnect.com/contentone/ufaw/aw/2003/00000012/00000004/art00035

https://link.springer.com/article/10.1007/s10071-016-1064-4

http://www.oalib.com/references/5557349

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6400480

https://stud.epsilon.slu.se/9414/1/bennetoft_l_lindahl_d_160704.pdf

https://thepoultrysite.com/articles/getting-to-the-bottom-of-the-pile-solving-the-mystery-of-piling-behavior

https://www.landlantbruk.se/lantbruk/okning-av-vingskador-hos-guldfageln/

https://www.bjarefagel.se/uppfodning/kycklingras/

Dela blogginlägget:

Mer från Kampen för hållbara varumärken

Till bloggen >

Det finns bara två hållbara bilmärken. Det ena kommer förvåna dig.

Mycket kan sägas om Donald Trumps syn på världen, men i en sak har han rätt – det stora hotet mot Amerika kommer från Kina. Inte minst när det gäller...

14 November 2019

Det finns ett Watergate inget varumärke vill tala om

Det är snart torrperiod i Tchad. De nyckfulla floderna som genomkorsar landets södra delar krymper till rännilar, vattnet mörknar, blir brunt och förorenat. Folk dricker samma dyrbara droppar som de...

13 September 2019

Det finns tre sätt att bygga hållbara varumärken. Två av dem är värdelösa.

Hållbara varumärken är inte en fråga om liv eller död. De är viktigare än så. Om detta är många överens. Däremot kan folk inte riktigt enas om hur man bäst...

9 September 2019