Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Kampen för hållbara varumärken

Håkan Olofsson (varumärksstrateg) och Erik Huss (glaciolog, klimatforskare och tankesmed) reder ut vad som gör varumärken mer eller mindre hållbara.


Publicerad 29 November 2019

Så hindrar du din personal från att döda dina kunder

Polcirkeln drar som ett hundspann genom staden Salechard i Sibirien där den korsar floden Ob och dess resa mot Norra ishavet. Längre från civilisationen går knappt att komma. Ändå börjar vår berättelse om hållbara varumärken just här. Trakterna är mest kända för sin kyla – permafrosten håller tundran i en evig törnrosasömn, men sommaren 2016 var annorlunda.

Medeltemperaturen i Sibirien har långsamt stigit med åren. Normalt tinar bara de grundaste jordlagren upp av midnattssolen, men det här året trängde värmen djupare. Renar började dö som flugor och snart smittades också deras ägare. Innan man fått bukt på epidemin hade 72 människor insjuknat i mjältbrand. Två av dem, en pojke och hans farmor, gick inte att rädda.

Orsaken visade sig bero på värmen. Mark som tidigare varit fryst hade tinat upp kadaver längst flodstränderna. Djuren var döda sedan länge men inte bakterierna i deras kroppar. Bacillus anthracis är en av världens mest fruktade bakterier, obehandlad ligger dödligheten på 97 procent. Botemedlet är kraftig antibiotika, men frågan är hur länge.

Vi kan prata oss varma om klimatförändringar, och du kanske tänker att lite värme har väl ingen dött av, men det är just det de har.

När klimatet förändras, påverkas allt levande. Många länder får allt fler invasiva arter. Virus och bakterier frodas. Mikroorganismer muterar. Smittsamma sjukdomar som tidigare bara funnits i tropikerna rör sig norrut. Skyfall är lika illa som värmeböljor. Forskare har upptäckt att flera former av cancer orsakas av infektioner som främjas av högre temperaturer.

Pandemier har dödat fler människor än alla krig. Pandemier dödar fortfarande fler människor än krig. Skillnaden är att vi och varorna vi konsumerar färdas snabbare än tidigare. Utbrott av Sars, ebola, kolera och fågelinfluensor blir allt svårare att kontrollera. Det finns redan fyra sorters malariamyggor i Sverige. Vad vi vet har de inte börjat sprida smitta, men hur det blir i framtiden vet ingen.

Problemet (och det är här alla arbetsgivare har ett ansvar) är att det sällan finns någon övergripande plan på hur smittor ska stoppas. Sjukdomar bryter ut i kluster där människor möts. På flygplatser, marknader, pendeltåg, bussar, men också i affärer och på arbetsplatser.

1993 dog fyra människor av colibakterier efter att ha ätit hamburgare på Jack in the box. Panik utbröt och företaget var nära konkurs. 2011 dog 33 personer av listeria efter att ha ätit melon från Jensens Farm’s i Colorado.

Sverige är på inga sätt skonat. 2007 avslöjade Uppdrag granskning att ICA-butiker medvetet sålde gammal köttfärs. Samma sak upprepades 2014. I år har 31 svenskar fått salmonella efter att ha köpt kinesiska kräftor på ICA. Det är inte utan att man funderar på hur ICA resonerar kring hållbarhet.

Felet är dock inte bara deras. Konsumenter har lika stort ansvar. Så länge folk vill konsumera så mycket som möjligt från hela världen för så lite som möjligt, pressas producenter till att ta genvägar. Vi har tidigare skrivit om handeln med döda  men det här gäller inte bara livsmedel.

De flesta företag har friskvårdsprogram, men få har sjukvårdsprogram. Att subventionera gymkort så att personalen kan svettas tillsammans med främlingar i en källare, snarare ökar än minskar risken för sjukdomar.

Många saknar också en tydlig sjukdomspolicy. En del människor stannar hemma för lite huvudvärk. Andra sätter en ära i att aldrig vara frånvarande, trots feber eller magsjuka. Utöver en sådan finns det en rad åtgärder som företag kan genomföra. Bra fläktar för inomhusklimatet. Papper istället för handdukar på toaletterna. Regelbunden rengöring av mobiler och datorer. Nolltolerans mot kvarglömda matrester i kylen (be städarna rengöra den och mikron så ofta som möjligt). Att ge personalen företagshälsovård är heller ingen dum idé. Mer vaccin och mindre penicillin är ett mantra som alla borde predika.

Målet är att slippa bli patient zero vid nästa utbrott av någon farlig smitta. Pest (eller Black Death som det heter på engelska) lever och frodas. Vanligast är den i Peru, Kongo och på Madagaskar, men även USA och andra västländer drabbas årligen. Digerdöden har aldrig försvunnit, den har bara bytt adress och skepnad. Idag kommer miljontals köpsugna att trängas för att köpa prylar som har rest kors och tvärs över hela världen för att hamna i våra hem.

Med det sagt, ha så kul i trängseln på Black Friday.

Källor:

The Guardian

CNN

ICA

Dagens Nyheter

Phonesoap

Healthline

För vidare läsning rekommenderas ”Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss?” av Britta och Patrik Wahren utgiven av Karolinska Institutet.

Dela blogginlägget:

Mer från Kampen för hållbara varumärken

Till bloggen >

Julklappar som håller längre är till nyårsafton – här är hela listan

Julklappar är kanske inte det mest klimatsmarta du kan handla, men även helvetet har grader. För att göra ditt val (och samvete) lite lättare har vi listat klappar du kan...

12 December 2019

Det finns bara två hållbara bilmärken. Det ena kommer förvåna dig.

Mycket kan sägas om Donald Trumps syn på världen, men i en sak har han rätt – det stora hotet mot Amerika kommer från Kina. Inte minst när det gäller...

14 November 2019

Därför är hanteringen av kyckling ohållbar.

Just nu diskuteras det flitigt i spalterna om kyckling är klimatsmart eller inte. Kronfågel går hårt åt nötköttet, vilket många bönder reagerar på. Siffror bollas fram och tillbaka i debatten,...

23 September 2019