Karin Winther är strategisk konsult med fokus på digital kommunikation, hållbarhet, video och tech. Som producent, kreatör och contentstrateg är hon expert på hur man skapar engagerande videoinnehåll, jobbar med nya format och skräddarsyr content för sociala och mobila plattformar. Hon har lång erfarenhet av tv-branschen, både framför och bakom kameran.
Publicerad 6 februari 2023
Valresultatet förvånade många, varpå en vanligt förekommande slutsats blev att ungas klimatengagemang dött ut. Det här stämmer dock inte alls, enligt färsk statistik från analysföretaget Ungdomsbarometerns nya Generation Z-rapport, där unga lyfter klimat- och miljöfrågan som den näst viktigaste samhällsfrågan. Så, hur ser unga på klimatfrågan idag? Baserat på Ungdomsbarometerns analyser och efter ett samtal med företagets VD Ulrik Hoffman, har jag ringat in fem viktiga insikter.
Generation Z är den mest heterogena generationen någonsin och mer olika varann än tidigare generationer. Ett misstag som ofta görs när vi generaliserar kring unga är det lätt dras slutsatser som är förenklade och lätt slår över svartvita och stereotypa berättelser om unga, deras beteenden och värderingar.”Nu finns en medial bild av att unga inte är engagerade i miljön, på grund av valresultatet – men det stämmer inte alls. Vuxenvärldens slutsatser om Generation Z:s miljöengagemang tenderar att antingen bli nu är alla Greta – eller så är ingen Greta.”, säger Ulrik Hoffman. Det är helt enkelt mer komplext än så.
Det är viktigt att skilja mellan långa och korta trender, dvs att något anses coolt just nu kontra långsiktiga intressen och värderingar som definierar en hel generation. Miljöengagemanget bland unga har minskat sedan toppen runt 2018, då Greta Thunbergs engagemang var nytt, fräscht och rebelliskt. Sedan dess har Generation Z:s klimatengagemang omfamnats av det politiska toppskiktet – och tappat i nyhetsvärde. ”Greta har sen dess gått från att vara beundrad i breda grupper till att vara töntig i vissa, även om hennes battle med Andrew Tate visar att hon fortfarande är att räkna med.” Men en stark utveckling över tid gör att intresset för både klimat och politik fortfarande ligger historiskt högt.” säger Ulrik Hoffman. ”I våra senaste undersökningar svarar unga att man är intresserad av miljöfrågan, men det innebär inte att det fortfarande anses coolt 2023. Men bara för att det inte är trendigast just nu, betyder det inte att intresset inte finns där. Tvärtom.”
Bland unga väljare fanns en besvikelse på det politiska etablissemang som styrt landet de två tidigare mandatperioderna – och samtidigt inte minskat utsläppen. Man upplever att man har demonstrerat och höjt sin röst, samtidigt som inget egentligen förändras. Vid sidan av att unga under en längre tid stått till höger politiskt, spelade andra sakpolitiska frågor spelade in i vilket parti Generation Z la sin röst på (som otrygghet, kriminalitet och ekonomisk oro). När det gäller klimatfrågan drog många unga väljare slutsatsen att man lika gärna kan prova något nytt för att få resultat.
”Många tror att enbart klimat och miljö skulle styra ungas val av parti mer än äldre väljare. Därav drogs slutsatsen att om unga inte röstar på Miljöpartiet är de per definition inte intresserade av miljön – men det stämmer inte alls.” säger Ulrik Hoffman. ”Vår analys är att det är ett lånat förtroende i de här frågorna. Regeringspartierna får inte göra bort sig – samtidigt som man gjort precis det. Jag tror att många unga är besvikna.”
Det finns en känsla av hopplöshet kring klimatfrågan hos unga, främst på grund av att företag och politiker anses ha störst ansvar och möjlighet att påverka – men samtidigt inte gjort sin del. (65% av unga anser att staten/ regeringen bör instifta lagar och förbud för att tvinga företag att agera mer hållbart.) Många anser att individens ansvar att leva hållbart inte kan påverka utvecklingen i jämförelse med den makt och inflytande näringslivet och politiken har. Därför lägger man idag mindre vikt vid individens ansvar än för några år sen. Att tänka på konsumtion och återvinning är fortfarande en del kring hur unga tänker på klimatfrågan, men en känsla av hopplöshet breder ut sig.
Trots känslan av uppgivenhet anses det både viktigt och trendigt att fatta hållbara beslut i vardagen. I Ungdomsbarometerns trendrapport inför 2023, lyfter unga att hållbara beslut i vardagen är en central trend just nu. Man vill äta mindre kött för miljöns skull, resa med tåg och turista i närområdet, handla second hand och reparera sånt man redan äger istället för att köpa nytt. Läs gärna min text om vilka trender Generation Z anser blir störst 2023 här.
Ps. Jag är nyfiken på vad ni vill läsa om, hör gärna av er! Ni hittar mig på karinwinther.se.
Ungdomsbarometerns årliga trendrapport är här! Besatt som jag är av Generation Z har jag givetvis nördat ner mig i detta. 15 000 svenskar från hela landet i åldern 15-24 år har...
6 december 2022Få saker engagerar så mycket som åldersångest. Eller åtminstone tydliga bevis på att man anses ocool eller ”gammal” av yngre generationer. Nyligen besökte jag TV4 för att prata om en studie...
18 november 2022Youtube har släppt en trendrapport med fokus på Gen Z (specifikt 18-25-åringar). Man har analyserat hundratals trender på plattformen och samtidigt gett Ipsos i uppdrag att utföra undersökningar med unga...
30 september 2022