Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Karin Winther

Karin Winther driver digitala konsultbolaget Wolst & Winther. Som producent, kreatör och digital strateg är hon expert på hur man skapar engagerande videoinnehåll, jobbar med nya format och skräddarsyr content för sociala och mobila plattformar. Hon har lång erfarenhet av tv-branschen, både framför och bakom kameran.


Publicerad 25 januari 2021

Trender för 2021, Del 2: Nischade plattformar ritar om kartan

Det är fascinerande, men inte särskilt förvånande, att vi under pandemin tillbringar allt mer tid på sociala medier. Enligt Svenskarna & Internets senaste rapport har tiden vi lägger på samtliga sociala plattformar ökat: från Instagram, Facebook, Twitter och LinkedIn till Snapchat, Twitch, Tiktok, Reddit och Pinterest.

I takt med det blir vår användning av sociala plattformar också alltmer individualistisk. Alternativen blir fler och fler, mer anpassade efter vilket typ av innehåll vi vill konsumera och skapa samt vilka vi vill omge oss med. Därför dras användare nu i högre utsträckning till mer nischade plattformar. Det visar inte minst genomslaget för den röstbaserade chattappen Clubhouse.

Idag kan Facebook i det närmaste liknas vid en infrastruktur, med ett dött nyhetsflöde men populära funktioner som Messenger, Grupper, Evenemang och Blocket-konkurrenten Marketplace. Samtidigt är Facebook-ägda Instagram den näst största plattformen i Sverige, som lyckas behålla yngre målgrupper (främst genom att sno roliga funktioner från piggare konkurrenter) parallellt med att pensionärer nu är den användargrupp som ökar mest på plattformen.

Under pandemin har Tiktok gått från att vara uppstickare till att bli mainstream – och parallellt med det klassats som säkerhetsrisk i flertalet länder på grund av sin hantering av persondata och datainsamling. I Sverige har Tiktok ökat i popularitet i alla åldrar (även om den största användargruppen fortfarande är under 25 år). Innehållet på Tiktok har snabbt utvecklas i nya riktningar, som ett resultat av att den blir alltmer populär bland vuxna. Förutom humor, danstrender och memes finns det nu en uppsjö av innehåll som traditionellt sett skulle klassas som mer ”moget”, t ex mat, DIY och reseinspiration. Samtidigt blir innehållet blir Tiktok alltmer politiskt, vilket givetvis speglar Generation Z:s politiska engagemang.

https://vm.tiktok.com/ZMJ3hVC6j/

För er som fortfarande inte har 100% koll på vad grejen med Tiktok är, hur plattformen fungerar och vilket innehåll som dominerar är ett hett tips att se SVT:s dokumentär ”Viral på 24 h” om plattformen, där jag medverkar som expert.

Vid sidan av Tiktok ökar också användningen av Twitch, en videotjänst som används för livesändningar (ofta av datorspel men också andra hobbies) och chatt. Även denna plattform är mest populär bland användare under 25 år, samtidigt som några spännande exempel från året som gått skvallrar om att Twitch har potential att breddas.

Bland annat har ett flertal tunga politiker börjat nosa på plattformen som ett sätt att kommunicera med väljare. Demokraternas starkast lysande stjärna Alexandria Ocasio-Cortez gjorde sin första livesändning på plattformen för några månader sen, där hon uppmanade tittarna att rösta i presidentvalet. Det är en av plattformens mest sedda någonsin, med över 5,6 miljoner visningar i skrivande stund. Hon har också fått 800 000 prenumeranter på sin nystartade kanal.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har också använt plattformen för att knyta an till väljare genom att gästa en livesändning med Twitch-profilen Broxh the Carver.

Högprofilerade gäster i kombination med en rad nya intressanta funktioner skvallrar om att plattformen kan komma att röra sig bort från att domineras mestadels av e-sport och mot t ex ett tillsammanstittande av filmer. Dock ska det sägas att Twitch sedan länge är långtifrån en plattform bara för gamers – kategorierna täcker allt från drejning och måleri till träning, hälsa och matlagning.

Sist, men inte minst, måste vi ju också prata lite om årets hittills mest kontroversiella exempel på nischade plattformar: Parler.

Om ni mot förmodan missat det är Parler alltså den plattform där stormningen av kongressen, och det våld som följde, till stor del organiserades. Trots att  planeringen av händelserna också skedde öppet på Facebook, Twitter och Youtube är det framförallt Parler som har  blivit synonymt med denna historiskt mörka dag i USA.

Parler kan kort och gott beskrivas som ett Twitter för konservativa och högerradikala.  Det är ett exempel på många nischade plattformar som dykt upp i samband med att techgiganterna sent omsider börjat moderera det hat, desinformation och uppmaningar till våld som florerar på Twitter och Facebook. Som en konsekvens av att högerextrema organisationer som Proud Boys och Qanon-relaterade grupperingar bannlysts i omgångar, söker de sig vidare till plattformar vars affärsidé bygger på ”ocensurerad yttrandefrihet”. Vilket många skulle hävda bara är en fin omskrivning av en slapp eller icke-existerande moderering av innehåll – oavsett hur mycket rasism, antisemitism och hot om våld deras användare ger uttryck för.

Som ett led i techgiganternas krishantering efter attacken på Kapitolium, har även Apple och Google bannlyst appen från sina app-butiker.  Amazon har förbjudit Parler att använda sig av deras servrar, vilket ledde till att tjänsten låg nere i över en månad, men nu har gjort comeback. 

För att kommunicera ostört har fler högerextrema grupperingar i USA rört sig vidare till krypterade appar som Telegram och Signal.

Oavsett hur 2021 kommer att utvecklas för sociala medie-företagens del, kommer det att föras intensiva samtal på politisk nivå om att lagstifta om reglering av dessa inflytelserika plattformar. EU är redan på god väg. Tiden när techjättarna kunde blunda för att uppmaningar till våld, hot och organisering av upplopp (för att inte tala om de konspirationsteorier som underblåser den verklighetsbild som ligger till grund för detta) florera fritt på deras plattformar är troligtvis över.

Oavsett lär vi framöver inte se färre nischade plattformar, skräddarsydda till användarnas växande förväntningar på personaliserade upplevelser.  Jag skulle tro att vi bara har sett början på det.

Ps. Tips till er som är nyfikna på att höra mer: lyssna gärna på Aftonbladet Dailys avsnitt ”Sociala medier efter Trump” , där jag pratar om hur sociala medier påverkats av Trumps presidentskap, ”alt tech”-rörelsen och hur de amerikanska techjättarna ställer sig till reglering. I ett annat avsnitt av berättar jag om vad som gör Clubhouse unikt, varför folk har fått tips om att följa sina terapeuter där och hur appen gett upphov till en ny slags pandemi-FOMO.

Jag är nyfiken på vad ni vill läsa om! DM:a mig på Instagram: @karin_winther

Dela blogginlägget:

Mer från Karin Winther

Till bloggen >

Kontroverserna kring Clubhouse

Få har nog missat att den röstbaserade chattappen Clubhouse har fått enormt mycket uppmärksamhet de senaste veckorna. Det som började som en snackis i Silicon Valley-kretsar har de senaste månaderna...

22 februari 2021

Trender: Så blir sociala medier 2021, del 1

Kul att 2021 äntligen är här! Och visst började det bra? Om föregående år visade oss något är det fragiliteten som kommer med att försöka förutspå framtiden. Mediehusens årliga framtidsmagasin, dyra...

18 januari 2021

Här är hashtaggen som lockade unga väljare till Biden

Vi är många som kan andas ut nu när Joe Biden officiellt valts till USA:s president – under den mest utdragna och gastkramande presidentvalskampanjen i modern tid har Instagram och...

9 november 2020

Se fler branschtitlar från Bonnier News