Dela sidan:

Hjälte eller får?

Katarina: Vissa handlingar får oss att framstå som hjältar. Medan andra inte väcker det minsta beundran eller bekräftelse från vår omgivning. Om jag till exempel går omkring i mataffären med en korg fylld av ekologiska och närproducerade varor sänder det ju vissa signaler om vem jag är, eller hm, vem jag vill vara jämfört med om jag har en korg fylld med färdigrätter och affärens smart-för-plånboken-varumärke. Vi tolkas utifrån de saker vi köper och de handlingar vi utför. Vi blir helt enkelt bedömda och får status av andra utifrån vad vi köper och vad vi gör. ”Äh, sån är inte jag, så ytlig är inte jag att jag bryr mig om status framför klimatet”, säger någon. Eller “asch, status, huvudsaken är väl att göra smarta val för plånboken”, säger en annan.

Jacob: Det är hyfsat välbelagt i forskningen att det är stigmatiserat att explicit uttrycka, eller ens kännas vid, att man agerar på vissa sätt som kan definieras som statusjakt. Detta har bland andra konsumtionsforskaren Sofia Ulver vid Lunds universitet visat i en rad studier (som till exempel finns sammanfattade i den kärnfulla boken Status.) De sätt vi agerar för att åtnjuta högre status är därför mer intrikata än “jag köper det här för att jag hoppas att jag ska få högre status”. Bland annat handlar det om att vi anammar vissa normsystem som har en priviligerad ställning i de grupper vi vill se oss själva som en del av. Konsumtionen måste här betraktas som en del i vår berättelse om vilka vi är och vilka vi vill vara. Men detta upplevs inte som en flåsig jakt efter att förställa oss, utan snarare som ett existentiellt trevande efter vilka vi är.  

Katarina: Här finns den viktigaste nyckeln till att få människor att förändra beteenden, om vi nu inte vill reglera och lagstifta. I den både medvetna och omedvetna processen att anamma ett normsystem i en grupp tar vi intryck från olika typer av vägledare i de grupper vi ingår i eller försöker bli en del av. I krassa konsumtionssammanhang kan det ibland handla om att lyssna till rekommendationer om en specifik vara, en viss teknik eller en tjänst som är avgörande för köp eller handling. Ibland är det majoritetens val som påverkar; mest lästa bok, mest nedladdade låt, mest köpta mobiltelefon och så vidare. Här bryr vi oss inte så mycket om vilket val som egentligen är bättre, snarare vad alla andra väljer. En annan strategi många använder är att kopiera, helt enkelt efterapa dem som vi ser upp till, det kan vara människor i ens närhet eller kändisar. Speciellt tydligt är detta kopierande när det handlar om identitetsskapande konsumtion. Men det här är ju något få erkänner eller ens är medvetna om eftersom vi är så präglade av idén om det rationella tänkandet och individualism…

Jacob: Här kommer vi till en av mina käpphästar när det gäller att förstå konsumtion, att mening inte huserar i konsumtionsobjekten utan att mening uppstår i ett intrikat samspel mellan konsumenter, konsumtionsobjekt och sammanhang. Att köpa någon klimatsmart innebär därför inte att man köper en förutbestämd uppsättning betydelser utan det kan variera mellan olika konsumenter eller till och med mellan olika gånger för en och samma konsument. Någon gång kanske man köper ekomjölk för att grannen ska komma över och fika och man vill visa upp att man är medveten, en annan gång för att man faktiskt rids av klimatångest, och ytterligare någon gång för att man just fått löneförhöjning och tänker att man nu äntligen ska bli en sån där storstekare som alltid köper eko utan att behöva tänka på pris. I dessa olika situationer är det också olika beslutsprinciper som följs och när det gäller eko blir det tydligt hur komplext det är. För någon kan det kännas lyxigt, eller unnigt som det verkar heta idag, att sätta på sig spenderbyxorna och gå loss på närodlat på bondens marknad. För någon annan kanske det snarare handlar om att manifestera kunskap och visa att man ser igenom livsmedelsindustrins rökridåer och samma köp på bondens marknad kan då vara ett försök att uppvisa upplysthet. Status är dock knappast något som vi explicit går omkring och tänker att vi jagar, eftersom det får oss att känna oss lite fåraktiga.