Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Katarina & Jacob

Katarina Graffman & Jacob Östberg. Doktorn i antropologi och professorn i reklam och PR som tillsammans skrivit boken ”Vi är vad vi köper” resonerar om människors beteenden och fenomen i konsumtionskulturen.


Publicerad 27 november 2020

Dags för årets svartkonstseans, eller som vi kallar den “Black Friday”

Jacob: Jag känner mig inte alls sedd i den här relationen längre. Mail efter mail skickar jag men inte fan får jag några svar. Har jag gjort något dumt? 

Katarina: Förlåt, det var inte meningen att tvåla till ditt bräckliga ego, men jag har tyvärr inte kunnat läsa dina mail eftersom min inkorg varit så fullsmockad med rykande heta erbjudanden inför Black Friday. Tror du det finns någon som tycker det är härligt med alla dessa utskick eller är alla lika trötta som jag på att företagen vrålar ikapp om sina hotta deals? 

Jacob: Den andas ju utan tvekan en viss desperation, denna fullkomliga explosion av erbjudanden. Det skulle vara spännande att se tillförlitlig statistik på hur stor del av försäljningen som sker till reapriser i olika branscher och hur stor del som säljs till det som företagen så gärna vill att vi ska uppfatta som “ordinarie pris”. Jag sätter detta inom citattecken eftersom det är ett slirigt begrepp som bär på symboliska innebörder. Tanken är ju att detta “ordinarie pris” ska avspegla erbjudandets sanna värde.

Det cirkulerar en hel del ganska väletablerade lekmannateorier där en utgår från att priset i någon mening avspeglar värdet. Värde i de här fallet ska ses som någon som är fixt och fast, något som kanske avspeglar saker som kvalitet, hantverkskunnande, fina råvaror, exklusivitet, status… Företagen vill, av naturliga skäl, skapa en känsla av att det de saluför är värdefullt. Det är därför de krumbuktar sig så mycket med alla dessa reor där de försöker få oss konsumenter att inbilla oss att vi kan köpa ett jättehögt värde till ett jättelågt pris. Tänk vilka magiska krafter de sitter inne på, handlarna, som kan fixa fram fantastiska erbjudanden till en spottstyver. Det är banne mig inget annat än svartkonst, de röda priserna till trots!

Katarina: För många är ju dessutom Black Friday en ritual, en sekvens av symboliska handlingar: leta efter bra “deals” bland alla härliga erbjudanden, bestämma var man ska shoppa loss, kartlägga butiker, planera strategier för hur man ska agera när man väl släpps in i rabattparadiset, hur man ska få hem lasset med nya prylar… Men det är ju det här som vi snackar om som konsumtionskultur; det är inte bara att köpa en jävligt billig platt-tv, det handlar om materialism, att underhålla sina sociala relationer, julfirande och tradition: “Jag handlar alltid på Black Friday, det hör liksom till uppstarten på julen”. Tillsammans mot marknaden, tillsammans fyndar vi och oj så hög (om än tillfällig) tillfredsställelsen är.

Det snackas ju dessutom om rekordkonsumtion (igen!) i år, kanske påverkas många av den osäkerhet pandemin orsakar och trösthandlar mer än någonsin… 

Jacob: Ja, säkert en hel del det-är-så-jävla-synd-om-mig-för-jag-är-det-riktiga-offret-i-den-här-soppan-som-varken-kunnat-gå-på-krogen-eller-i-affärer-på-flera-månader-kompensation. Men det är ju inte bara som individer vi kallas in till köpfesten utan som ett kollektiv. Just i år är det inte bara röda priser som lockar utan en gemensamhet där vi tillsammans kan vifta med solidaritetens röda fana: kom igen nu allihopa så tar vi i från tårna och öppnar våra plånböcker så kan vi tillsammans se till att hyfsa handelns dystra siffror – om vi alla drar vårt strå till stacken och köper lite mer skit som vi inte behöver så kommer allt att ordna sig! 

Som så ofta i de här lägena så trumfar de kortsiktiga avvägningarna här och nu de långsiktiga konsekvenserna där och då: 

“Jajaja, vi intecknar framtida generationers möjligheter att leva sina liv som de vill och den globala uppvärmningen leder till att några avlägsna ö-nationer vars namn vi aldrig hört spolas bort, men håll nu fokus på det väsentliga:

70% rabatt och leverans direkt till dörren!

Dela blogginlägget:

Mer från Katarina & Jacob

Till bloggen >

Skammas den som skammas bör – del 1

Jacob: Hur lever livet i Uppsala? Känner du av studenternas återkomst trots universitetets pandemirestriktioner?  Katarina: Den riktiga novischyran har väl inte riktigt infunnit sig men nog finns det tillräckligt mycket ystra...

3 september 2021

Shame on you

Katarina: Vad tror du, apropå den mycket dystra rapporten från IPCC, kommer vi nu äntligen se en tydlig förändring till hållbara beteenden? Jacob: Nja. dessvärre tror jag ju inte det, som...

20 augusti 2021

Äntligen, nu kan du framtidssäkra reklamen!

Katarina: Åh, mitt favoritord FRAMTIDSSÄKRA dök upp i en sponsrad artikel här på Resumé! Och i sammanhanget: FRAMTIDSSÄKRA REKLAM! Det är Kantar som som säger att de på förhand kan...

1 juli 2021

Se fler branschtitlar från Bonnier News