Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag29.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Katarina & Jacob

Katarina Graffman & Jacob Östberg. Doktorn i antropologi och professorn i reklam och PR som tillsammans skrivit boken ”Vi är vad vi köper” resonerar om människors beteenden och fenomen i konsumtionskulturen.


Publicerad 28 November 2019

Företagens svartkonst gör Black Friday härlig!

Katarina: I november månad infaller flera orgier i konsumtion, bland annat Black Friday (eller i år snarare Black Week…) Handelns utredningsinstitut spår ännu ett rekord för julhandeln med upptakt på Black Friday.

Vi köper och köper som om ingen morgondag finns men vi gör det med lite bättre samvete då vi numera kan köpa allt fler “gröna” produkter, det vill säga produkter som produceras mer hållbart. Och är det något företagen vill så är det att få oss konsumenter att känna oss glada och nöjda, det vill säga undvika all form av skam- eller skuldkänslor över att vi egentligen borde minska på vår konsumtion, för köper man gröna produkter är det väl helt i sin ordning.

Så klart behöver vi konsumtion, vårt nuvarande system bygger på det, men den mängd vi konsumerar är inget annat än vansinne. 

Jacob: Företagens kommunikation kring hållbarhet innehåller alltsomoftast diverse truismer av typen ”ingen kan göra allt men alla kan göra något” och ”det är bättre att göra någonting än ingenting alls”. De här sanningarna känns så självklara att de sällan problematiseras. Men är det verkligen så att det nödvändigtvis är bättre att göra något än att göra ingenting alls? Jag skulle vilja hävda motsatsen. I alla fall i vissa specifika fall. 

Många av dessa initiativ av karaktären ”bättre att göra något” har sannolikt ett direkt kontraproduktivt syfte. I alla fall om man håller kvar vid grundpremissen att dessa initiativ görs med argumentet att vara fördelaktiga ur ett hållbarhetsperspektiv. Som enskilda handlingar känns givetvis företagens ambitioner att bli mer hållbara som både rimliga och godhjärtade. Det kanske de också är. Men på en aggregerad nivå blir effekten att vi som konsumenter luras in i föreställningen att saker och ting är under kontroll och att vi därmed kan fortsätta som att det inte är någon fara på taket. Hur kan vi annars förklara att vi så lättvindigt kan förtränga vad som borde vara ganska alarmerande budskap om att saker och ting är på väg käpprätt åt helvete.

Istället tycks det som att vi som konsumenter hellre omfamnar företagens goda intentioner som vi kan läsa om i företagens kommunikation. ”Åh så bra att vissa företag nu erbjuder textilåtervinning, då kan jag ju lugnt shoppa mer kläder utan att det påverkar miljön…”, ”Titta, nu ställer det stora möbelvaruhuset om mot en cirkulär ekonomi så vi kan lugnt byta ut vårt omoderna kök…” Kanske är det vår moraliska plikt att handla mer av dessa goda, initiativrika företag så att de blir mer framgångsrika, får in mer pengar till sina satsningar på hållbarhet och därmed också lockar andra företag att göra liknande insatser. Det är ju så de konventionella ekonomiska modellerna ställer upp villkoren för hur det går till när vi ”röstar med plånboken”. Inte sällan hörs i debatten att det är särskilt viktigt att vi inte slutar shoppa nu, för nu börjar det ju äntligen röra sig åt rätt håll. Bara en fortsatt ökad konsumtion kan leda oss ur den kris som vår tidigare konsumtion har skapat, så lyder receptet för en bättre framtid. 

Katarina: Konsumenterna vaggas in i tron att lösningen ligger runt hörnet och att vårt fortsatta shoppande är själva grundförutsättningen för att lösa de problem vi står inför. Budskapet att allt snart fixar sig om vi bara fortsätter att köpa företagens “hållbara” produkter är trots allt betydligt lättare att ta till sig än budskapet om en inte alltför avlägsen ekologisk kollaps. 

Köpfesten fortsätter i hopp om att morgondagens ofrånkomliga baksmälla aldrig någonsin kommer inträffa.

 

Dela blogginlägget:

Mer från Katarina & Jacob

Till bloggen >

Dags för årets svartkonstseans, eller som vi kallar den “Black Friday”

Jacob: Jag känner mig inte alls sedd i den här relationen längre. Mail efter mail skickar jag men inte fan får jag några svar. Har jag gjort något dumt?  Katarina: Förlåt,...

27 November 2020

Kommunikatörernas paradis – eller en enkel till helvetet

Katarina: Jag hör från allt fler företag som jag har kontakt med att man anställer fler kommunikatörer på bekostnad av människor som kan affären, som kan ämnet, eller är kunniga...

13 November 2020

Unboxing Marketing

Katarina: Alltså du vann priset årets marknadsföringsbok 2020 med Unboxing Marketing. Ni är fyra som skrivit boken men alltså shit vad kul! GRATTIS! Varför var det ni som vann? Jacob: Tack!...

30 Oktober 2020