Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Katarina & Jacob

Katarina Graffman & Jacob Östberg. Doktorn i antropologi och professorn i reklam och PR som tillsammans skrivit boken ”Vi är vad vi köper” resonerar om människors beteenden och fenomen i konsumtionskulturen.


Publicerad 30 april 2021

Sköna maj, välkommen!

Jacob: Det är ju också själva fan att smittspridningen fortfarande är så stor att valborgsfirandet får ställas in i år igen. Jag oroar mig för dig Katarina. Hur ska du som gammal uppsaliensare kunna förstå att våren är här när du inte kan kröka ner dig till apstadiet tillsammans med tusentals andra? Du ska inte tro det bli sommar ifall inte nå’n sätter fart fylleramlar i Fyrisån, liksom. Hur ska ni uppsaliensare känna i kroppen att våren är här när ni inte kollektivt kan markera vinterns slut, så som ni brukar? Jag är rädd att det bara kommer bli en enda diffus sörja av allting…

Katarina: Att falla apfull i Fyrisån har ju inte samma glory som att vinterbada direkt… Men jag förstår din oro. Det här med ritualer har ju en mycket större betydelse än vad vi tror. Ritualen är ett komplext begrepp och har ett flertal funktioner. Bland annat fungerar ritualen som ett sätt för individen att spegla och bearbeta vad det innebär att leva i en specifik kultur i en gemensam upplevelse. Ritualen ger oss således en stark känsla av gemenskap. Många ritualer symboliserar också övergången från ett tillstånd till ett annat. Brasorna på valborgsmässoafton är en välkomstceremoni för våren. Så din oro är befogad, ännu ett år som gemene man fråntas möjligheten att tillsammans, arm i arm, med eldvarma, hettande kinder sjunga in våren, hur ska det kompenseras?

Jacob: Just ritualers betydelse för vår känsla av gemenskap är ett klockrent exempel på antropologisk kunskap som använts på kreativa vis av marknadsförare. I Sverige är fredagsmyset kanske det tydligaste exemplet på det här, där ett flertal marknadsaktörer har lyckats göra sig till en del av den rituella övergången från vardag till helg. Annars lyfter jag framförallt på min lilla hatt inför Tuborgs fantastiska riutualisering av J-Dag där de lyckats göra släppet av årets Tuborgs julöl till en kollektiv ritual som markerar början på julsäsongen.

Men nu är det ju Valborg vi står inför och där känns det inte riktigt som att någon kommersiell aktör klivit in och lagt beslag på ritualiserandet. Vi får helt enkelt famla oss fram i mörkret på egen hand, utan stöd från vare sig marknaden eller kollektivet. Det blir svårt. Det blir ensamt. Var nu rädd om dig Katarina och balla inte ur! 

Katarina: Tack för din omtanke och det kanske är bra att det är inställt, för som den store antropologen Claude Lévi-Strauss sa: “Ritualer har alltid en desperat och manisk aspekt.”

Foto: Cullan Smith

 

 

Dela blogginlägget:

Mer från Katarina & Jacob

Till bloggen >

Don’t give a fuck

Katarina: Häromdagen hörde jag Lisa Ajax låt ”I don’t give a…” på radion. I låten sjunger hon om och om igen om hur lite hon ”gives a fuck”, alltså hur...

16 april 2021

Hela livet är en enda lång långfredag

Jacob: När jag var barn brukade mina föräldrar så här i påsktider mata mig med historier om hur det var när de i sin tur var barn, hur de framförallt...

2 april 2021

Dåre på ny adress

Jacob: Grattis Katarina, har hört att du ska lämna obygden och flytta in till civilisationen. Så spännande. Tror verkligen du kommer gilla det här med rinnande vatten, el och butiker...

19 mars 2021