Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Katarina & Jacob

Katarina Graffman & Jacob Östberg. Doktorn i antropologi och professorn i reklam och PR som tillsammans skrivit boken ”Vi är vad vi köper” resonerar om människors beteenden och fenomen i konsumtionskulturen.


Publicerad 20 December 2019

Smarta spaningar mot 20-talet

Vi säger tack och hej för det här året, och för det här decenniet. Nu skulle det förstås varit passande att vi gav några väl avvägda förutsägelser om det kommande decenniet, men vi är så upptagna med att lägga sista handen vid vår kommande bok, som handlar om just framtiden, att vi inte riktigt har lyckats samla oss till detta. Istället bad vi några av de klokaste personer vi känner att spana mot 20-talet. Håll till godo gott folk! En riktigt God jul och ett Gott nytt år önskar vi er!

Sofia Ulver, docent i marknadsföring på Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Precis när vi trodde att företagens totemiska godhet skulle ha nått sin absoluta peak och funktionen igen skulle börja vinna över symboliken, infinner sig istället en grovpolitisk era. Glöm den walk-in-closet-flamsiga, oreflekterade, och icke-förankrade identitetspolitiken som varumärkesbyggande kom att bli synonym med. Bered er istället för en ömsesidig uppsugning av den parlamentariska politiken och marknaden där polariseringen av det politiska landskapet tvingar in företagen (och dess ägare) i verkligt känsliga positioner de aldrig tidigare behövt ta. Positioner där de får besluta vilka 80-95 % av väljarna de måste offra. När konsumism nu äntligen stigmatiseras, men de  antidemokratiska rörelserna samtidigt vinner mark, återstår bara en fråga: ‘För eller emot Jimmie?’

David Orlic, ordförande Komm 2015-19

2020-talet är post-purpose. Efter att den värderingsdrivna kommunikationen körts i botten av varumärkesägare utan fingertoppskänsla och storbolag som inte betalar skatt, går vi in i ett nytt paradigm där pendeln svänger tillbaka från det stora till det lilla och från samhällsfrågor till produkter. Bra marknadsföring kommer att se ut så här: “Hej. Vi är ett företag. Det här är vår produkt. Den är bra. Det här är vår värdekedja. Den är helt okej för klimatet. Det här är våra anställda. De har en lön som de kan leva på. Tack för oss.”

Carin Fredlund, journalist

2020-talet blir en tid för eftertanke och tillnyktring. Vi blir mer medvetna om vår roll i de stora sammanhangen och vill leva mer hållbart. Men vi förväntar oss att företagen ska underlätta för oss att göra det. Många konsumenter (55% enligt en undersökning från Havas) tror redan idag att varumärken kan göra större skillnad än makthavarna, när det gäller att skapa en bättre framtid. För att leva upp till det måste företagen vara innovativa, transparanta och konsekventa i bland annat produktutveckling, distribution och personalpolitik. Då kommer de att belönas. Om deras marknadsföring dessutom blir mer emotionell och väcker bestående, positiva känslor, kommer de att belönas än mer. Återvunnet och second hand blir coolt. Delningsekonomin kommer inte bara att handla om bilpooler och att dela gräsklippare med grannarna, utan också exempelvis kläder och heminredningsprylar. Däremot blir vi mindre pigga på att dela med oss av våra innersta privatliv till storebröderna på Facebook och med tiden också mer skeptiska till den information som sveper fram på digitala plattformar, där vi inte vet vem som egentligen är avsändare.

Kjell Häglund, editorial director, Make Your Mark

2020-talet är postmodernismen förverkligad, ett sönderpolariserat samhälle där information står mot desinformation, storstad mot glesbygd, köttätare mot veganer, yngre mot äldre, akademiker mot arbetare, bensinupprorsmakare mot elbilsmissionärer, individer mot botar, journalistik mot propaganda, GAL mot TAN. Contentbranschen kommer i likhet med journalistiken att allt oftare utnyttjas som propaganda. Storytelling blir ett slags autoimmun sjukdom som vänder sig mot den egna vävnaden, som vilseleder mer än klargör. Eftersom det inte kommer att finnas någon överenskommen verklighet att skildra måste sådana överenskommelser och verkligheter skapas om och om igen, av politiska ledare och Facebookgrupper, av företag och konsumenter. Vi kommer alla att ingå i en självtillräcklig industri av agendadriven kommunikation där både politiker och företag ger sken av att ”lyssna på folket”, ”lyssna på kunderna”, men har strategin klar från början via CRM-data som kan användas till en skenbar transparens. Kunskap är i detta perspektiv inte längre något självklart objektivt. Men kunskap kommer att vara kommunikativ hårdvaluta – med nya växelkurser varje dag.

Cecilia Solér, docent marknadsföring, Handelshögskolan Göteborg

Consumption re-born. Nu har vi äntligen chansen att släppa överkonsumtionens existentiella tomhet! Konsumtion som överskrider de planetära gränserna, som ångestmässigt driver oss att ständigt konsumera nya versioner av saker vi redan har, och som lämnar en känsla av tomhet efter sig. Under 2020-talet kommer den alltmer hotande globala uppvärmningen och annalkande ”tipping points” ge oss chansen att omdefiniera vad konsumtion kan och skall vara. Vi kommer att få tillfälle att överge den gnagande känslan av obehag som vi kan känna när vi shoppar för mycket. Istället för att söka efter lycka i butiken finner vi under 2020-talet andra arenor för välbefinnande och tillhörighet. Konsumtionsobjekt återfår lite av sitt ursprungliga värde av funktion och när vi känner att vi duger utan att ständigt uppdatera vår arsenal av produkter och upplevelser, så infinner sig ett märkligt lugn. 2020-talet ger oss chansen att till viss del återgå till konsumtionens grundtanke, att fördela välfärd, och låta våra pengar göra gott.

Stefan Wendin, Global Head of Business Design & Strategic Programs, Neo4j Innovation Lab

Jag tänker på dialogen runt vår konsumtion och hur vi ska “rädda” världen. På var sin sida skriker vi allt högre och argumenterar för vår rätt att bli hörda. Det kanske inte är så binärt? I Charles Manns bok ”The Wizard and the Prophet” får vi följa hur forskarna Norman Borlaug & William Vogt med väldigt olika vinklar förutsåg dagens miljödebatter. Vogt hävdade att välstånd inte är vår största prestation utan vårt största problem. Om vi fortsätter att ta mer än jorden kan ge, sa han, kommer det oundvikliga resultatet att bli förödelse på global skala. “Cut back! Cut back!”, var hans mantra. Medan Norman Borlaug tog en annan väg baserat på sin egen uppväxt och exemplet då hans familj hade råd att köpa en traktor, och den betydelse denna traktorn fick för dem, var mantrat snarare: “Innovate so everyone can win!” Så frågan för 20-talet är om vi lyckas mötas över det vi har gemensamt och inser att det inte är olika sidor utan att vi är alla en. Förhoppningsvis innebär kommande decennium att mänskligheten slutar skylla sina brister på andra, eller teknik i sig, och samsas. Om man ser den större bilden spelar det knappast någon roll, jorden kommer fortsätta vara underbar långt efter vi utplånat den plats vi kan leva på, eller för all del majoriteten av oss själva.

 

 

 

 

 

 

 

Dela blogginlägget:

Mer från Katarina & Jacob

Till bloggen >

Att spotta den västerländska civilisationens framsteg rätt i ansiktet

Katarina: Den som är försatt i skuld är icke fri. Det var politikern Ernst Wigforss som myntade det talesättet. Men det var länge sedan, på 30-talet… då var det andra...

18 September 2020

Fast, flytande, gasformigt – vi kommer till er i vilken form ni än vill?

Jacob: Mina minnen från högstadiets fysiklektioner är minst sagt svajiga, men jag drar mig till minnes att det snackades om de olika aggregationsformer – fast, flytande och gasformigt – som olika...

4 September 2020

Vi söker materiella lösningar på emotionella problem?

Katarina: I juli läste jag en artikel med rubriken “Så blev sömnångest en storindustri”. Den beskriver hur många människor i coronapandemins skugga fått allt svårare att sova vilket innebär att...

21 Augusti 2020