söndag29 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Katarina & Jacob

Katarina Graffman & Jacob Östberg. Doktorn i antropologi och professorn i reklam och PR som tillsammans skrivit boken ”Vi är vad vi köper” resonerar om människors beteenden och fenomen i konsumtionskulturen.


Publicerad 25 januari 2023

Wanted Dead or Alive: Homo Economicus

Katarina: Häromdagen satt jag och bläddrade i sonens kurslitteratur, han ska läsa Nationalekonomi denna termin. Jag har ju inte själv läst detta ämne däremot ekonomisk antropologi som skiljer sig från “vanlig” ekonomi (som samhällsvetenskapligt ämne) genom att främst studera svårmätbara ekonomiska variabler och beteenden i icke-industrialiserade samhällen.

I en av sonens kursböcker finns ett kapitel som heter The rational consumer. Där står det att ekonomer kan säga mycket om “how a rational individual uses marginal analysis to satisfy their tastes”. Den rationella konsumenten är en konsument “who knows what they want and makes the most of available opportunities.” I en annan kursbok läser jag att konsumenten “förutspås välja det alternativ som leder till högst nyttonivå”. Den första boken är från 2021, den andra 2015. Nog påpekas det i den senare boken att människor inte alltid är så rationella som ekonomer utgår ifrån, så därför: “Vi kan anpassa teorin för att ta hänsyn till att människor även bryr sig om andra och hur de själva uppfattas av omgivningen”. Individer beskrivs således som “begränsat rationella”.

Jag läser vidare: “Traditionellt har ekonomer använt nyttofunktioner som är baserade på egenintresse och materiella behov. Anledningen till att vi ofta gör dessa antaganden är inte att ekonomer tycker att det borde vara så eller att det skulle vara rätt i alla situationer. Det beror helt enkelt på att det gör modellen relativt enkel att använda och leder i många sammanhang till träffsäkra prediktioner.” 

Men hjälp Jacob, är detta vad studenter får läsa och lära sig idag, 2023? Enkla modeller som eventuellt säger något om vad som kommer att ske är viktigare än att lära sig förstå vad som händer i verkligheten?

Jacob: Det man måste komma ihåg när man försöker förstå den här typen av teoribildningar är att de kanske inte alla gånger har samma intresse av att förstå som exempelvis en antropologisk teoribildning. Där antropologin vill förstå komplexiteten i sociala sammanhang för att avtäcka den logik som styr människors handlande, så vill neoklassisk ekonomisk teori snarare reducera komplexitet för att komma fram till modeller som kan förutse hur människor kommer att agera. Syftet är att de ska vara prediktiva. Till viss del är de också normativa, vilket innebär att de säger hur vi borde agera, om vi bara hade varit lite mer rationella.  

Dessutom håller man sig på en abstrakt kollektiv nivå, snarare än en konkret individnivå. Vad detta innebär är att det kanske inte finns en enda människa som beter sig exakt så som de här modellerna stipulerar. Om man däremot ser till en tillräckligt stor population, så kan modellerna (till viss del) förutse ett genomsnittsagerande givet vissa tydligt uttalade premisser. 

De forskare som jobbar med den här typen av teoribildningar är givetvis inga idioter, utan är väl medvetna om detta. Det jag kan tycka är problematiskt är att diskussioner om dessa teoribildningar, såväl i media som bland studenter och människor i näringslivet som läst lite nationalekonomi, ofta glömmer bort vad modellerna syftar till. Istället används de just på individnivå som någon slags bisarr modell för hur människor agerar. “Enligt nationalekonomin är människan rationell…” kan man höra, trots att det ju finns en övertygande mängd evidens i vår närhet om att det knappast finns några som agerar efter den typ av teknokratiska rationalitet som man då avser. Även de texterna i läroböckerna som du citerar tycks ju hamna i denna fälla, att applicera teorierna för att förklara vardagligt agerande. Då blir det bara dumt. 

Katarina: Du brukar ju trösta mig när jag sliter mitt hår av frustration när olika, till synes kloka, människor krampaktigt klänger sig fast vid denna syn på människan som rationell. Det är faktiskt omöjligt för mig att ta in att så väldigt mycket som företag ägnar sig åt baseras på denna extremt smala och endimensionella syn på människan. Vi skrev ju ett inlägg om humanistisk rationalitet tidigare, där vi diskuterade detta och verkligen betonade vikten av att inte avslå många mänskliga beteenden som “irrationella” utan snarare förstå dem ur ett annat perspektiv, nämligen ur det sociala och relationella.

I inledningen i den grundbok i ekonomisk antropologi  jag läste står det:

“People sometimes think that the economy of a developed country like the United States is “totally rationalized”. They see the economic sphere of behavior as separate from the social, religious, and political spheres, free to follow its own purely economic logic. But this is false.”

Jacob: Det är som bekant svårt för många att hålla två tankar i huvudet samtidigt. När det gäller just olika teoribildningar blir detta särskilt uppenbart eftersom diskussionerna ofta fördummas till att handla om vilken som är “bäst”. Som om det vore melodifestivalen det handlade om. Och eftersom nationalekonomiska teorier traditionellt sett har vunnit det så kallade Nobelpriset i ekonomi så är det många som därmed har dragit slutsatsen att dessa teorier nog trots allt är bäst. Heja Carola! Men precis som det alltid lyfts fram att det är svårt att tävla i musik, så är det både svårt och dumt att försöka tävla i teorier. 

Teorier är verktyg som vi använder till att tänka med. En bra teori leder till att vi kan tänka vettiga tankar i ett visst sammanhang. I andra tider och kontexter kan samma teorier leda till att vi tänker riktigt snett. Det är väl här vi kommer tillbaka till där vi började den här diskussionen, om tendensen att många lever i villfarelsen att de nationalekonomiska teorierna på något sätt skulle vara en nyckel till att förstå människans natur. Har man detta syfte finns det nog bättre verktyg att leta upp i verktygslådan.

Två tankar i huvudet samtidigt. Teorier kan samtidigt vara bra och dåliga, beroende på i vilka sammanhang man använder dem för att tänka. Sen finns det förstås en del teorier som helt enkelt inte är så bra att tänka med överhuvudtaget, men det är en helt annan femma. 



Dela blogginlägget:

Mer från Katarina & Jacob

Till bloggen >

Katarina och Jacob satt vid brasan

Katarina: Julen är en högtid som ursprungligen firades som en religiös högtid för att fira Jesu födelse. Med tiden har dock julen blivit alltmer kommersialiserad, med fokus på att köpa...

16 december 2022

Är materialism det nya svarta?

Jacob: Usch Katarina, det känns inget bra just nu. Det känns verkligen som att jag kastar bort mitt liv. Så många möjligheter för mig och min familj som jag bara...

25 november 2022

Maximera avkastningen på ditt romantiska kapital!

Katarina: Hörru Jacob, har du testat nätdejting någon gång? Jacob: Njet, det blev aldrig något med det för min del. Har ju varit stadgad så länge så när jag var ung...

14 oktober 2022