Dela sidan:

SDG5

Jag sitter på mitt hotellrum i New York och skriver detta. Om jag hänger mig tillräckligt långt ut ur fönstret kan jag se Chrysler Building; i mitt tycke världens vackraste byggnad. Kåken såldes för övrigt häromdagen för 150 miljoner USD. Men jag är inte här för att lägga bud på mitt favorithus, utanför att delta i FN:s årliga konferens, CSW – Commission on the Status of Women – med fokus på “the promotion of gender equality and the empowerment of women”. Det kan kanske tyckas konstigt att jag som CD i reklambranschen deltar i en sådan konferens, men faktum är att jämställdhetsfrågan ju faktiskt är relevant, ja, rent utav avgörande för alla delar av samhället, inklusive näringslivet och kommunikationsbranschen. All forskning visar på att jämställda relationer, fredsprocesser, arbetsplatser, styrelserum och ledningsgrupper är mer innovativa, kreativa, framgångsrika, lönsamma och hållbara om jämställdhet råder. Reklambranschen icke undantagen.

Att göra FN:s hållbarhetsmål, SDG5, till en naturlig del av sin affär är därför inte bara ett rättvist utan också ett lönsamt och hållbart beslut. På The Amazing Society, där jag numera tillbringar en stor del av min tid som CD, innehåller alla våra kundbriefer och kreativa briefer frågan om huruvida företaget/varumärket kan ta avstamp i och leverera på någon av FN:s 17 hållbarhetsmål – Sustainable Development Goals (SDG). Det har visat sig enormt inspirerande och stärkande både för oss som byrå och för våra kunder att lyfta blicken från vardagens utmaningar till ett större perspektiv, ett större ansvarstagande som levererar ömsesidigt värde, både för varumärket och konsumenten, och, inte minst, för framtida generationer. Självklart gäller det att vara äkta och sann i sin analys av hur relevant och hur sannolikt det är för varumärket i fråga att långsiktigt och genuint kunna relatera till och leverera på målet i fråga – det får inte vara fråga om reklambranschens snyltande på varumärket FN och det får inte röra sig om ett opportunt fall av ’green washing’ eller ’pink washing’, till exempel. Om arbetet ska bli genuint och hållbart måste det förankras hos rätt personer i styrelsen och ledningen, och företaget måste hållas ’accountable’ – arbetet måste mätas och utvärderas.

Att mäta sig emot, att inspireras av och att aktivt delta i konferenser och kongresser utanför vår egen bransch är för övrigt något jag varmt rekommenderar alla mina kollegor i reklambranschen. Jag brukar säga att det är viktigare och mer inspirerande att vara i Almedalen än i Cannes (men det ena utesluter såklart inte det andra). Vi behöver röra oss i de sammanhang där näringslivet, politiken och opinionsbildarna finns för att ständigt utmanas och inspireras – i diversifierade sammanhang där människor från olika håll och kanter kommer samman – det är där vi ska vara, med örat mot marken.

Dela sidan:

The best and the worst of times

It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of light, it was the season of darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair.” /Charles Dickens

Den senaste tiden har diskussionerna gått varma kring ett antal kampanjer, inte minst Gilettes ‘The Best Men Can Be’ och Klarnas samarbete med Snoop Dogg. Jag tänkte inte kommentera själva den diskussionen, snarare på lite avstånd försöka betrakta vad jag tror vår bransch tampas med just nu, tillsammans med uppdragsgivare och varumärken.

Det är på sätt och vis som Dickens säger – både ‘the best och the worst of times’; en era som präglas både av vishet och galenskap; av ljus och hopp såväl som av mörker . At least we are trying!

Jag väljer med andra ord att se försöken och uttrycken och de ibland hetsiga diskussionerna som följer, som ett tecken på att reklambranschen med sin strategiska, kreativa och kommunikativa förmåga på riktigt vaknat upp också inför sitt sociala ansvarstagande såväl som sitt ansvarstagande inför affären. Alltså inte bara för att det är ‘the right thing to do’; utan för att kunskapen och insikterna om värderingsdrivna varumärken, konsumentmakt och hållbarhet verkar ha gått från att bara vara ‘the flavour of the month’ och  ‘political correctness’ till en faktisk respekt för och förståelse av marknadskrafter, målgrupper och lönsamhet.
På den vägen kommer trevande försök och klumpiga snedsteg förekomma, såväl som tonsäkra träffar och långsiktig ambition. Med tiden tror jag att vi  kommer att få se mer av mångfald och mindre av stereotypa representationer av människor, mer inkluderande kommunikation med en större variation på de som ‘får’ synas i reklamen; oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsutmaningar, sexuell eller religiös preferens osv.
Femvertising följs av dadvertising och av greyvertising om det nu ska heta så när man alltmer vänder sig till och representerar det ‘grå kapitalet’; de köpstarka. Samma utveckling ser vi i populärkulturen där alltmer litteratur, film och streamade serier populeras av en mer mogen casting och där seniora kvinnor kan prata om annat än bara män och karaktäriseras av annat än sina klimakteriebesvär. Det händer saker och det är spännande!

Men det är klart att det skulle gå fortare och bli bättre om byråerna själva också kunde bemannas på samma diversifierade sätt. Då skulle vi inte behöva ha Edward de Bonos sex hattar som jag skrev om sist. Det skulle räcka med en mångfald av olika åldrar, kvinnor och män; blandade arbetsgrupper där någon till och med, tack vare sin bakgrund och erfarenhet, skulle kunna se saker från ett annat perspektiv och kunna säga – är det egentligen så fräscht och smart av ett varumärke att associeras med en bodyshame:ande, sexistisk rappare och porrproducent?

PS It is the worst of times and the best of times; Under 2018 tog Reklamombudsmannen (RO) endast emot 68 anmälningar mot könsdiskriminerande reklam jämfört med 134 året innan.

Dela sidan:

Sex tänkande hattar

När folk frågar om jag växte upp i England eller Sverige brukar jag svara att det hände på Nordsjön, på TOR LINE-båtarna mellan Göteborg och Felixstowe.

Vi reste mycket fram och tillbaka under hela min uppväxt och mina föräldrar slog sig ofta i slang med andra passagerare ombord, som till exempel paret de Bono. Ett par senare besökte vi dem i Valetta på Malta och jag fick prova en maltesisk folkdräkt med Ghonellan, en tung hatt gjord av valben klädd i svart siden. Tio år senare jobbade jag som copywriter på Hall & Cederquist och parets son, Edward de Bono kom och föreläste för oss om kreativitet.

Jag minns särskilt ett av hans exempel (maybe because I’m a Londoner) – nämligen det att man enklast utbildar nya taxichaufförer att hitta till Londons ca 25.000 adresser genom att erbjuda två olika sorters taxibilar – en med utbildade chaufförer som hittar överallt men som är dyrare att åka med, och en med nyare chaufförer som fortfarande behöver lära sig att hitta. Den senare sorten är billigare baserat på att passageraren själv hittar och därmed kan guida chauffören som på så sätt får sin ’utbildning’.

Att närma sig världen med nya ögon, nya perspektiv, att lösa gamla och nya utmaningar på ett nytt sätt har alltid imponerat på mig och jag tänker att det är vad kreativiteten i vår bransch i mångt och mycket handlar om. Att hjälpa varumärken att hjälpa människor genom kreativa innovationer, produkter och tjänster. Och att kommunicera hjälpen på ett lika kreativt sätt –  idag mer nödvändigt än någonsin tidigare, för att överhuvudtaget uppmärksammas och bli vald och lönsam.

Edward de Bono är gammal nu, men han har bidragit starkt till det kreativa tänkandet med över 70 böcker översatta till 28 språk.  Han har också grundat WANT – The World Academy of New Thinking– en organisation som forskar kring och främjar nya perceptioner och ett nytt tänkande inte minst inom konflikthantering, problemlösning, ekonomisk utveckling, utbildning och hälsa – ja, de flesta områden som påverkar våra dagliga liv.

Kanske har du som reklamare provat hans färggranna metod med ”Six Thinking Hats” där den gröna hatten främjar kreativitet och nya idéer? Det är fortfarande ett smart sätt att inom ett och samma team titta på en utmaning ur flera olika perspektiv; rationella såväl som emotionella, med optimism såväl som med en ’devil’s advocate’. Men tänk om det inte är hattarna som möjliggör variationen och de olika perspektiven, utan människorna?

Mer om det nästa gång.

”We need creativity in order to break free from the temporary structures that have been set up by a particular sequence of experience.”   Edward de Bono

https://utforskasinnet.se/edward-the-bonos-tankarhattarna/

Lästips:”Six Thinking Hats” av Edward de Bono